LAS-utredningen – en arbetsrättslig terrorhandling mot Sverige

LAS-utredningen kan liknas vid en arbetsrättslig terrorhandling riktad mot det svenska samhället. Den är paketerad som ett förslag till en moderniserad arbetsrätt, men i verkligheten för den oss tillbaka till 30-talet och gör den svenska modellen till en permanent provanställningsmodell för alla arbetstagare.

Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare | Bild: Folksamling utanför New Yorks American Union Bank i ett tidigt skede under den stora depressionen i USA. Bild: Public Domain, Wikimedia Commons

LAS-utredningen är också en uppenbar form av missbruk av utredningsväsendet. Utredningen har vuxit fram som ett utpressningsmoment i regeringsbildningen och utredningens syfte är så uppenbart partipolitiskt att oberoendet undergrävs. Utredningens förslag är ogrundade och motsägs dessutom av internationella jämförelsedata.

Läs mer om LAS på Lagen.nu: Anställningsskyddslagen, LAS

Förslagen i LAS-utredningen är ett samhällsbedrägeri

Den 1 juni presenterades utredningen En moderniserad arbetsrätt SOU 2020:30 som föreslår förändringar i anställningstryggheten för alla arbetstagare i Sverige. Nu är utredningen ute på remiss och remisstiden går ut den 26 oktober 2020. Under tiden fanns även en möjlighet att parterna, facken och arbetsgivarorganisationerna, kommer överens om ett förslag. Förhandlingarna mellan arbetsmarknadens parter strandade dock nyligen. Nu blir det politikerna som får ta över arbetet med att reformera arbetsrätten.

Utredningen om Las är rubricerad ”Moderniserad arbetsrätt”, men i verkligheten för den oss tillbaka till 1930-talet och kan därför liknas vid ett samhällsbedrägeri. Förslagen till ändring inledes med ett löfte om att ”grundregeln för arbetsrätten bibehålls”.

Vid uppsägningar på grund av arbetsbrist gäller turordningsregler som enkelt uttryckt innebär att arbetstagare med längre anställningstid ges företräde framför arbetstagare som har kortare anställningstid. Grundregeln bibehålls (sidan 23).

I texten ovan låtsas utredningen bibehålla grundregeln för turordningsreglerna. I lagförslaget finns det dock följande paragraf som i praktiken är ett avskaffande av arbetsrätten

22 e §

“Innan turordningen fastställs får arbetsgivaren sammanlagt ta undan högst fem arbetstagare som enligt arbetsgivarens bedömning har särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Detta gäller oavsett antalet turordningskretsar. Om arbetsgivaren har tagit undan en eller flera arbetstagare med stöd av första stycket, får inga ytterligare undantag göras vid uppsägning som sker inom tre månader därefter (sidan 53).”

Denna paragraf öppnar för att de fem undantagen ska gälla varje gång verksamheten organiseras om, och i varje turordningskrets. Utredningen öppnar också för att arbetsgivaren var tredje månad ska kunna omorganisera verksamheten och på nytt undanta ytterliga fem personer. I praktiken innebär förslaget en permanent provanställning för alla arbetstagare.

Mot denna bakgrund kan Las-utredningen liknas vid ett fakturabedrägeri.

Utredningens förslag motsägs av internationella jämförelsedata

LAS kom 1974 och ändrades 1982 till att även inkludera provanställning och visstidsanställning. Turordningsreglerna har redan ändrats sedan lagen kom till och i dag kan företag med högst tio anställda redan välja att undanta två nyckelpersoner från turordningsreglerna om de bedöms nödvändiga för verksamheten. Det finns idag två sätt att göra undantag från turordningsreglerna. Småföretag med färre än tio anställda kan undanta två personer. De kan då låta två med kortare anställningstid vara kvar, och säga upp två med längre anställningstid istället.  Det andra sättet är att förhandla med facket. Då kommer man överens tillsammans, ofta med någon motprestation från arbetsgivarens sida.

Nu vill utredningen att alla arbetsgivare ska få undanta fem. De fem undantagen kan göras i varje så kallad turordningskrets, alltså en avdelning eller enhet. Och detta ska kunna göras var tredje månad. I praktiken gör Las-utredningen den svenska modellen till en permanent provanställningsmodell. Utredningens förslag skulle, om de tillåts bli verklighet, innebära ett avskaffande av den svenska modellen.

Utredningens förslag är godtyckligt och saknar stöd i internationella jämförelsedata. Med hjälp av data från internationella databaser kan vi jämföra Sverige med två länder som har en mer liberal syn på arbetsrätten. Små företag med högst 10 eller 20 anställda är helt eller delvis undantagna från lagstigningen om anställningsskydd i Danmark och Tyskland. I dessa länder finns heller inga lagstiftade regler om turordning vid uppsägning, även om detta kan regleras i kollektivavtal. Vi har valt ett antal indikatorer på hur ekonomin utvecklas i dessa länder.

Figur 1: Ett antal indikatorer i ett samhälle med och utan anställningstrygghet

Data för 2019. Källor: OECD, Eurostat och Ekonomifakta.

Tabellen ovan visar klart att ett samhälle med ökad otrygghet för de anställda (Danmark, Tyskland) ger högre långtidsarbetslöshet, lägre nivå av företagsamhet, lägre användning av kompetens bland högutbildade, lägre jämställdhet på arbetsmarknaden och lägre innovationsgrad i näringslivet.  I internationell jämförelse tycks anställningstryggheten i Sverige såles gå hand i hand med bättre kompetensnyttjande på arbetsmarknaden, minskad långtidsarbetslöhet, ökad företagsamhet och högre nivå av jämställdhet och innovation inom näringslivet.

Svensk arbetsrätt ger högre grad av företagsöverlevnad

Företagens överlevnad internationellt är också ett viktigt mått att jämföra för att utläsa den arbetsrättsliga betydelsen för företagens överlevnad. Tabellen nedan visar företagens överlevnadsgrad för Sverige, EU, Danmark och Tyskland, två länder med en liberal syn på arbetsrätten. Överlevnadsgraden är den andel av de nystartade företagen ett visst år som fortfarande är verksamma efter två år. Variabeln visar hur det går för nystartade företag i olika länder. Detta ger också en indikation på hur företagsklimatet i ett land ser ut.

Figur 2: Företagens överlevnad internationellt

Källa: Eurostat

Av tabellen ovan framgår att bland de svenska företag som startades 2015 var 86,3 procent fortfarande verksamma efter två år. Jämfört med andra europeiska länder är överlevnadsgraden den högsta i hela EU. Danmark, det förlovade landet för flexicurity och LAS-utredningens förebild ligger under EU-genomsnittet när det gäller företagens överlevnad. Tyskland, utredningens andra idealland ligger strax före Danmark. Båda länderna ligger dock lång efter Sverige när det gäller företagens överlevnad.

Las-utredningen är en arbetsrättslig terrorhandling mot Sverige

LAS-utredning saknar saklighet och är i total strid mot det svenska utredningsväsendets krav på saklighet och allsidighet. De offentliga utredningarna har grundläggande betydelse för statsmakternas beslut. Sveriges traditioner på detta område är gamla, och utredningsväsendet har länge varit av mycket hög klass jämfört med flertalet andra demokratiska staters. Allsidighet och grundlighet har ansetts som kännetecknande drag för de svenska kommittébetänkandena.

Häri ligger ett värde som det är angeläget att slå vakt om, eftersom den är en viktig faktor för den politiska stabiliteten. Även de som ogillat ett beslut har kunnat känna sig trygga i att det är grundat på ett underlag av hög kvalitet, vilket inte är fallet med Las-utredningen.

Det är bara en terrorhandling där handlingsmotivet är att byta ut ett bättre samhälle mot ett sämre samhälle. Att LAS-utredningen, utan något som helst stöd i data, vill bryta ner ett välfungerande samhälle med avseende på anställningstrygghet, innovationsgrad, jämställdhet och sysselsättning för att byta ut det mot en sämre samhällsmodell, är inget annat än en arbetsrättslig terrorhandling mot Sverige.

Text: Hedi Bel Habib

Relaterat

• Socialisterna: Ett nytt 1930-tal – lärdomar för arbetare och socialister
• Mr Online: Fighting evictions: The 1930s and now