DEBATT. Den senaste vågen av islamistinspirerade terrorattacker mot Europa har återigen exponerat bedrövliga brister i de europeiska säkerhetsbyråernas förmåga att erbjuda tillräckligt skydd för sina medborgare.
Text: Con Coughlin är försvars- och utrikesredaktör på The Telegraph och Distinguished Senior Fellow vid Gatestone Institute. | Artikeln har tidigare publicerats av Gatestone Institute | Bild: Con Coughlin. Pressfoto: RCWlitagency.com
I alla tre exempel – attackerna i Paris, Nice och Wien – har det framkommit att de som bär ansvaret för attackerna hade kopplingar till globala jihadistiska nätverk som inte upptäcktes av europeiska säkerhetstjänstemän. Dessutom har den lätthet med vilken vissa av de inblandade i attackerna har kunnat röra sig fritt över kontinenten än en gång väckt oro för Europas slappa gränskontroller som definieras enligt EU:s Schengenavtal, och radikaliserade jihadisters förmåga att utnyttja dem.
I den senaste attacken i den österrikiska huvudstaden Wien den 2 november visar det sig att den 20-åriga pistolman som dödade fyra personer och skadade 22 andra innan han själv sköts till döds av polisen hade rest till grannlandet Slovakien i juli för att köpa ammunition. Detta var efter att terroristen som bär ansvaret för illdådet, Kujtim Fejzulai, hade släppts tidigt från fängelset i december efter att ha avtjänat två tredjedelar av ett 22 månader långt straff för att han försökt gå med i IS i Syrien.
Även om den österrikiske inrikesministern fortfarande hävdar att pistolmannen agerade ensam finns det misstankar om att han kan ha varit i kontakt med extremister i andra delar av Österrike och grannlandet Schweiz. Och även om Fejzulai var på Österrikes kontraterroristiska enhet BVT:s övervakningslista så hindrade det honom inte från att resa till Slovakien för att köpa ammunition.
Liknande frågor om Europas säkerhetsstyrkor har uppstått efter attacken i Nice, Frankrike, där det nu framkommit att terroristen som misstänks för morden hade anlänt med tåg från Italien, som han hade nått från Tunisien efter att ha plockats upp av en humanitär organisation i Medelhavet.
Rapporter har också dykt upp i Frankrike om att den tjetjenska terroristen som bar ansvaret för mordet på läraren Samuel Paty, som halshöggs utanför sin skola i en Parisförort förra månaden efter att ha visat sin klass två karikatyrer av den islamiska profeten Muhammed och diskuterat yttrandefriheten, hade varit i kontakt med en islamistisk krigare i Syrien innan han utförde attacken.
Den franska tidningen Le Parisien har rapporterat att Abdullakh Anzorov innan mordet tog kontakt med en ännu oidentifierad, rysktalande jihadist i Syrien, som hittades via en IP-adress som hade spårats tillbaka till Idlib, ett jihadistiskt tillhåll i nordvästra Syrien.
En fransk TV-station rapporterade också att mördaren, som kom till Frankrike vid sex års ålder med sina tjetjenska föräldrar och hade fått asyl och uppehållstillstånd fram till 2030, först hade tagit upp kontakten med jihadisten i september i år via Instagram.
I en ljudinspelning på ryska sa Anzorov efter mordet att han hade ”hämnats för profeten”, som Paty hade porträtterat ”på ett förolämpande sätt”. Mitt bland referenserna till Koranen och Islamiska Staten tillade han: ”Bröder, be för att Allah tar emot mig som martyr”.
Franska säkerhetstjänstemän har efter detta gett sig på en landsomfattande sammanställning av misstänkta extremister, med den franska presidenten Emmanuel Macron som ordinerat stängningen av en moské i Paris som tros ha kopplingar till den palestinska terrorgruppen Hamas. Herr Macron sa att franska säkerhetstjänstemän trodde att Cheikh Yassine Collective, döpt efter en dräpt Hamasledare, skulle lösas upp för att de franska myndigheterna hade information om att gruppen var ”direkt inblandad” i attacken.
För en gångs skull verkar den plötsliga vågen av terrorattacker ha fått de europeiska ledarna att erkänna de uppenbara bristerna i deras förmåga att skydda Europa mot islamistinspirerade terrorhandlingar.
I Österrike har kansler Sebastian Kurz uppmanat Europa att bilda en enad front i vad han kallar för ett ”krig mot islamismen”, och han säger att han kommer att jobba för en sådan allians mot det politiska islam när europeiska ledare träffas för ett toppmöte senare denna månad.
Sebastian Kurz kommenterade, till den tyska tidningen Die Welt:
”Jag förväntar mig ett slut på den missuppfattade toleransen, och att alla Europas nationer till slut ska inse hur farlig det politiska islams ideologi är för vår frihet och för det europeiska levnadssättet.”
I Frankrike har Macron svarat på attackerna på fransk mark genom att uppmana till en ”djup översyn” av Schengenavtalet. Den franska presidenten framträdde tillsammans med sina EU- och inrikesministrar, och meddelade att Frankrike skulle dubbla sitt antal vakter vid de nationella gränserna från 2400 till 4800 på grund av ett stort terrorhot. ”Vi ser mycket tydligt att terrorhandlingar faktiskt kan ledas av vissa människor som använder migrationsströmmarna till att hota vårt territorium”, sa han.
Den sena insikten hos Europas ledare om deras bristande förmåga att försvara kontinenten mot fler islamistinspirerade terrorhandlingar är lika välkommen som den är försenad. För utan striktare kontroller och mer övervakning blir det svårt för säkerhetstjänstemän att förhindra fler islamistinspirerade blodbad på Europas gator.
Text: Con Coughlin är försvars- och utrikesredaktör på The Telegraph och Distinguished Senior Fellow vid Gatestone Institute.
