Överdrivna klimatlarm hämmar samhället

publicerad 1 september 2021
- Tege Tornvall
Johanna Mattsson, Juliana Salamone och Tege Tornvall (privata foton)
Johanna Mattsson, Juliana Salamone och Tege Tornvall (privata foton)
DT: ”Oavsett om du bryr dig om familjen, säkerhet, en fri marknad eller välfärden mest, så riskerar klimatförändringarna att slå sönder allt som vi drömmer om för våra barn.” Det skriver Johanna Mattsson och Juliana Salamone. Bild: Johanna Mattsson, Juliana Salamone och Tege Tornvall (privata foton)

REPLIK. Debattörerna Johanna Mattsson och Juliana Salamone vill lyfta fram klimatet i svensk politik och debatt i debattartikeln: ”Vad krävs för att klimatkrisen ska hamna högst upp på den politiska agendan?”. Har de levt i en garderob de senaste åren?

Text: Tege Tornvall (text uppdaterad 2 sep kl 20:34), nätverket Klimatsans

Enligt klimatlagen skall all svensk offentlig verksamhet samt även näringsliv och industri tillföra mindre koldioxid till atmosfären och minska atmosfärens halt av koldioxid. Målet är att Sverige år 2045 inte skall ha några ”nettoutsläpp av växthusgaser”. Det betyder att inte öka atmosfärens CO2-halt inom landets gränser.

Ett klimatpolitiskt råd samt regionala klimattråd skall övervaka att målet nås. Regeringens ”initiativ” Fossilfritt Sverige skall vägleda näringsliv och industri mot målet. Allt för att inte höja världens medeltemperatur mer än 2 (helst 1,5) grader, räknat från 1800-talets slut. Detta mål satte FN:s klimatpanel IPCC i Paris 2015 i en gemensam avsiktsförklaring – utan bindande avtal.

Detta avhandlas dagligen i svensk debatt och styr svensk politik. Att påstå att det inte ”står högst på den politiska agendan” är mer än lovligt yrvaket. Tvärtom lägger det en våt filt över politik och näringsliv och medför onödiga, kontraproduktiva och dyra åtgärder som hämmar all verksamhet.

IPCC-målet kommer av att ekonomen William Nordhaus 1975 utgick från 2 grader för att beräkna möjliga effekter av ökande temperatur. Utan minsta vetenskapliga belägg tas detta nu som officiell sanning.

Den marknära atmosfärens temperatur beror på hur mycket solvärme som når mark och vatten. Växlande hinder är moln och stoft i atmosfären, mörka dygns- och årstider samt mindre solvinkel närmare polerna.

I atmosfären kan koldioxid fånga en aning energi ur utgående strålning från mark och vatten. Men verkan av mer koldioxid är minimal och logaritmiskt avtagande. Jordens gravitation komprimerar atmosfären med värmande verkan, men värmd luft stiger och kyls igen i ett fortgående samspel som skapar vindar.

Mer värme och koldioxid gynnar växtligheten. En välkommen återhämtning från Lilla Istidens periodvisa kyla. Sedan 1930 har världens skördar ökat mer än fem gånger. Fler har fått det bättre. Färre lider nöd och svält. Det är det konkreta resultatet av 1900-talets uppvärmning. Det skall vi vara glada för!

Text: Tege Tornvall, nätverket Klimatsans

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

    • Det finns ingen ”global medeltemperatur”. Den ät bara medeltalet av vad som råkat mätas. Tre fjärdedelar av Jordens isfria landyta finns på norra halvklotet. Där bor 90 procent av världens befolkning. Därför gäller klimatfrågan främst norra halvklotet.

      Mätstationer finns främst i befolkade delar av norra halvklotets välståndsländer. De är inte globalt representativa. Globalt väder och klimat växlar från över 50 plusgrader i vissa solöknar till under 90 minusgrader uppe på isarna i Antarktis. På ena sidan av en bergskedja kan det vara fuktigt och bördigt, på den andra sidan torrt och kargt.

      Därför är talet om ”global medeltemperatur” meningslöst, en konstruktion avsedd att skrämma folk med egentligen små ändringar, som åldriga och förnuftiga personer upplevt under sina liv utan att oroas. Vår generella syn är att varmt och soligt är bättre än kallt och mörkt.

      • Dom viktar data efter den areal dom är representativa för. Det är standard och självklart att dom tar hänsyn till en ojämnt fördelad distribution av mätpunkter.
        Där det är glesare mellan mätpunkterna bör det därför vara större statistisk osäkerhet som man tar hänsyn till.
        Du kan inte mena allvar med att medelvärdet är meningslöst.

        • Viktade data för större områden än de mätta kan inte ge värden på tiondels grader. Det gäller både horisontellt i markplanet och vertikalt uppåt i atmosfären. Med en fot på spisen och en på ett isblock har man kanske en på papperet behaglig medeltemperatur, men man uppelever den inte så.

    • Eftersom det alltid är varmt i tropikerna, är det närmare polerna som klimatet växlar. Om det globalt har blivit en dryg grad varmare sedan 1800-talets slut, har det på våra breddgrader blivit några grader varmare. Inte så konstigt, eftersom det var flera grader kallare periodvis under Lilla Istiden med missväxt, nöd och svält. Men det hör vi sällan något om.

    • Eftersom det alltid är varmt i tropikerna, är det närmare polerna som klimatet växlar. Om det globalt har blivit en dryg grad varmare sedan 1800-talets slut, har det på våra breddgrader blivit några grader varmare. Inte så konstigt, eftersom det var flera grader kallare periodvis under Lilla Istiden med missväxt, nöd och svält. Men det hör vi sällan något om.

    • Utdrag ur länk ovan om Greta Thunbergs ärvda koldioxidteori från 1895.

      ”Arrhenius ”teori om konstgjorda globala klimatförändringar”
      Nästan exakt 100 år innan storskalig inhemsk sprutoperation inleddes, inledde Arrhenius sina undersökningar av atmosfärisk koldioxid vid Stockholms fysikförening 1895. 

      Idén om att koppla in variationer i atmosfärisk koldioxid till klimatförändringar kom till Arrhenius nära slutet av 1894. Han började arbeta med idén på julafton 1894. Hans första artiklar om ämnet publicerades exakt ett år senare.

      Intressant nog var 1895 ett år av känslomässig oro för Arrhenius. Det året, då hans första äktenskap upplöstes, hans ordförandeskap i fysik på Högskolan verkade äventyras och hans son föddes. Både Arrhenius och Bjerknes arbetade med frågan. Arrhenius kollega Högbom bidrog också betydligt på detta område. Högboms bidrag bestod av ”gissningsvis” mängden CO2 som bidrog till atmosfären på olika sätt.

      Närmare bestämt hänförde Arrhenius ”undersökning till atmosfärisk koldioxidpåverkan på isålderns uppkomst”. Arrhenius varnade för att vår nuvarande existens kan vara, ”ingenting annat än en kort blomstrande tid för civilisationen mellan två isåldrar”.

  • Johanna Mattsson, doktorand i hållbar stadsutveckling vid Högskolan Dalarna

    Juliana Salamone, hållbarhetsstrateg

    Det är vår eget fel att Sverige numera skapar yrken som ingen behöver, läs de två ovanstående namnen.

    Jag kommer aldrig att glömma när jag för ganska många år sedan skulle vara Högskolan i Dalarna behjälplig i ett näringslivsprojekt som redan på planeringsstadiet var dödsdömt på ungefär samma premisser som klimatfrågan.

    När jag luftade min inställning så gick ledningen för Högskolan i taket och ville att jag skulle backa från min inställning, när jag vägrade så kom den retoriska frågan från högskoleledningen om jag ville ”riskera” att förlora mitt uppdrag.

    Mitt svar blev att självklart inte nedlåter mig att styras av inkompetenta politruker med noll insikter om näringspolitiska frågor.

    Högskolans kvinnliga företrädare blev då riktigt förbannad på mig när hon inte kunde styra mig i en politiskt korrekt riktning. Jag förklarade då att jag aldrig dagtingar med okunniga politruker i den offentliga världen som tror att allt handlar om att vara politiskt korrekt. Jag informerade henne att jag har krav på mig själv att inte deltaga i förslösandet av svenska skattebetalares pengar.

    Tack Tege Tornvall att du finns och att du orkar strida för det sunda förnuftets väg i dina specialfrågor.

  • Johanna Mattsson, doktorand i hållbar stadsutveckling vid Högskolan Dalarna

    Juliana Salamone, hållbarhetsstrateg

    Det är vår eget fel att Sverige numera skapar yrken som ingen behöver, läs de två ovanstående namnen.

    Jag kommer aldrig att glömma när jag för ganska många år sedan skulle vara Högskolan i Dalarna behjälplig i ett näringslivsprojekt som redan på planeringsstadiet var dödsdömt på ungefär samma premisser som klimatfrågan.

    När jag luftade min inställning så gick ledningen för Högskolan i taket och ville att jag skulle backa från min inställning, när jag vägrade så kom den retoriska frågan från högskoleledningen om jag ville ”riskera” att förlora mitt uppdrag.

    Mitt svar blev att självklart inte nedlåter mig att styras av inkompetenta politruker med noll insikter om näringspolitiska frågor.

    Högskolans kvinnliga företrädare blev då riktigt förbannad på mig när hon inte kunde styra mig i en politiskt korrekt riktning. Jag förklarade då att jag aldrig dagtingar med okunniga politruker i den offentliga världen som tror att allt handlar om att vara politiskt korrekt. Jag informerade henne att jag har krav på mig själv att inte deltaga i förslösandet av svenska skattebetalares pengar.

    Tack Tege Tornvall att du finns och att du orkar strida för det sunda förnuftets väg i dina specialfrågor.

  • Lämna ett svar