Regeringen har i dag beslutat om en lagrådsremiss som ska ge Polismyndigheten möjlighet att införa säkerhetszoner från och med den 28 mars 2024. Polisen får då söka efter vapen och andra farliga föremål för att stoppa skjutningar och bombattentat.
”Den organiserande brottsligheten är systemhotande och innebär förödande konsekvenser för enskilda människor. Vi har en situation där de som skjuter och spränger är helt likgiltiga för hur deras handlingar drabbar andra.
Vi måste pröva nya åtgärder mot de kriminella gängen – för om vi gör som vi hittills har gjort kommer det också gå som det hittills har gått, och det är helt enkelt inte ett alternativ. Säkerhetszonerna ska bidra till att göra Sverige till ett tryggare och friare land för hederliga medborgare”, sa Gunnar Strömmer (M).
Regeringen skriver att det dödliga skjutvapenvåldet har tredubblats sedan 2013. Antalet bombattentat 2023 är det högsta som någonsin dokumenterats i Sverige. Regeringen tror därför att säkerhetszoner kan hjälpa.
Säkerhetszoner
Förslagen innebär att Polismyndigheten inför säkerhetszoner inom avgränsade områden där det bedöms att det finns en påtaglig risk för brottslig verksamhet som innefattar skjutning eller bombattentat. I säkerhetszonen kan polisen kroppsvisitera personer och genomsöka fordon.
Det behöver inte krävas en konkret brottsmisstanke, utan grunden för ingripande kan i stället bygga på exempelvis en riskprofil som arbetats fram med hjälp av underrättelser och polisiär erfarenhet, skriver Regeringen.
En säkerhetszon ska enligt förslagen gälla högst två veckor åt gången och kunna överklagas till domstol. Polismyndigheten ska dessutom publicera beslutet om var och när en säkerhetszon införs, på sin webbplats.
Förslagen bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Källa: Erica Wide, pressekreterare hos justitieminister Gunnar Strömmer