Kina tillbakavisar bestämt vad man beskriver som amerikansk ”krigshetsande retorik” och syftar på USA:s ökande militära närvaro och avsikter i Asien. Kritiker även i Väst frågar sig vad USA militärt överhuvudtaget har att göra i Asien.
Kina har konsekvent uttryckt sitt motstånd mot den amerikanska militärens ”navigationsfrihetsoperationer” i Sydkinesiska sjön och betraktar dem som provokationer och en utmaning riktad mot Kinas suveränitet.
I en artikel i Global Times belyste Kinas sitt perspektiv och antydde att dessa operationer egentligen inte handlar om ”fri navigering” utan om att begränsa Kinas utveckling.
I ett starkt diplomatiskt svar har kinesiska tjänstemän anklagat USA för att använda ett provocerande språk för att rättfärdiga sin militära närvaro och expansion i regionen. Enligt Kina syftar USA:s retorik till att framställa Kina som ett hot för att därmed rationalisera USA:s ökade militära närvaro och skapandet allianser i Asien.
På den diplomatiska fronten har det uppstått en blandning av engagemang och konfrontation. Den amerikanske utrikesministern Antony Blinkens besök i Kina förväntades minska spänningarna, men diskussionerna påvisade istället djupgående meningsskiljaktigheter om militära strategier och regional säkerhet.
Kinas utrikesminister Wang Yi betonade under dessa samtal att USA inte ska blanda sig i Kinas inre angelägenheter eller utmana Kinas kärnintressen.
USA har aktivt stärkt sina militära allianser i Asien med avtal som det med Filippinerna, vilket möjliggör ökad tillgång för amerikansk militär till strategiska platser. Detta ses som en del av en bredare strategi för att motverka Kinas militära närvaro i regionen, särskilt kring Taiwan och i den Sydkinesiska sjön.
Som en respons på detta har Kina inte bara moderniserat sin militär utan också ökat sin operativa verksamhet, inklusive riskabel signalspaning av amerikanska militärflygplan, vilket visar att Kina är berett att försvara sina intressen.
USA:s militära expansion i Asien har ökat risken för oavsiktlig eskalering. De amerikanska försöken att kontrollera regioner i Asien påverkar den globala säkerheten och ekonomin.
Länder i Asien och Stillahavsområdet försöker anpassa sina aktiviteter och drar ibland ekonomiska fördelar från endera supermakt.
Källor
- Xinhuanet: Chinese military slams U.S. for attempting to maintain hegemony with nuclear weapons
- Prensa Latina (latinamerika): China rejects US warmongering rhetoric in Asia
- SCMP: US to deploy 5 aircraft carriers in western Pacific in show of strength to China
- Navy.mil: Carl Vinson Carrier Strike Group Conducts Maritime Operations in South China Sea
- US Indo-Pacific Command: Theodore Roosevelt Carrier Strike Group Enters South China Sea
- Eurasian Tims: US Navy’s 100,000-Ton Aircraft Carrier Transits South China Sea Amid Boiling China-Taiwan Tensions