Havremjölk och liknande havreprodukter marknadsförs ofta som ett hälsosamma och miljövänliga alternativ till komjölk, men det finns både miljö- och hälsomässiga nackdelar, varnar föreningen och hälsoexpertgruppen NNMH.
Källa: Nordiska Föreningen för Naturlig Näring och Metalbol Hälsa (NNMH)
Miljö- och hälsomässiga risker
När det gäller näringsinnehåll innehåller havrebaserad mjölk betydligt mindre protein än komjölk. Därför är det ett sämre val för barn, äldre och personer med ökat proteinbehov. För veganer och vegetarianer, som redan riskerar att få i sig för lite eller obalanserade proteiner, blir det ett extra problematiskt alternativ.
Ur ett miljöperspektiv har havre visserligen generellt lägre klimatpåverkan än mejeriprodukter. Samtidigt används ofta stora mängder gödningsmedel och bekämpningsmedel i konventionell havreodling. I USA behandlas exempelvis över 75 % av havrearealen med gödselmedel och drygt hälften med herbicider, vilket kan påverka både ekosystem och grundvatten.
När betande djur ersätts med monokulturer, stora odlingar av en enda gröda, såsom havre eller raps (som ofta används i havremjölk), minskar den biologiska mångfalden. Betande kor bidrar naturligt till näringsrik jord och en varierad flora genom att gödsla marken.
För en effektiv produktion av havre och raps krävs gödsel, och ungefär hälften av den gödsel som används i Sverige utgörs av konstgödsel. Eftersom konstgödsel är en ändlig och importerad resurs, ökar beroendet av import om mer av djurhållningen ersätts med växtodling.
Vissa livscykelanalyser visar dessutom att det kan krävas mer resurser per näringsenhet för att producera havremjölk än komjölk. Även om koldioxidutsläppen per liter är lägre, ger havremjölk alltså mindre näring i förhållande till sin klimatpåverkan.
Konventionellt konstgödselodlat havremjöl kan innehålla rester av bekämpningsmedel, till exempel glyfosat, som WHO klassificerat som möjligt cancerframkallande. Tester visar spår av glyfosat i populära havremjölksmärken. Även mögelgifter (mycotoxiner) och tungmetaller som arsenik har hittats i vissa havreprodukter, skriver NNMH.
Kemikalien PFAS kan förekomma i havremjölk, men halterna anses generellt vara låga, men kan variera beroende på var havren odlas och vilka ingredienser som används. PFAS kan finnas i livsmedel som odlas nära förorenade områden eller om produkten tillverkas med vatten som är kontaminerat.
Intag av PFAS är förknippat med blodfettsstörningar och andra reaktioner som ökad risk för inflammation och förhöjt blodtryck (Huang et al., 2018).
Havresirap och ultraprocessad fröolja
Havremjölk består till största delen av vatten som har smaksatts med havresirap och ultraprocessad fröolja, skriver föreningen NNMH. Med vetskap om det blir det lättare att förstå att det är bra att avstå från drycken.
Havremjölk kan möjligen vara ett alternativ för personer med laktosintolerans, mjölkproteinallergi eller veganer som absolut måste ha en vit kyld dryck, men det är ändå inte en långsiktigt hållbar lösning varken för hälsan eller miljön, fortsätter hälsoexperter i föreningen
Det finns alternativ till havremjölk
- Veganer och mjölkallergier kan välja kokosmjölk istället, det är mer näringsrikt och inte lika konstlat.
- Tillverka din egen mjölk på havre. Det är enkelt att blanda havregryn med vatten, mixa och tillsätta lite salt. Det blir inte lika sött i och med att havregrynen inte är nedbrutna av enzymer, men det innebär att det inte heller ger lika stor påverkan på blodsockret.
- Välj ekologisk havrebaserad mjölk utan onödiga tillsatser.
- Undvik havremjölk med tillsatt socker, emulgeringsmedel och konsistensgivare.
- Se inte havremjölk som en fullvärdig ersättare för mjölk om du vill laga näringsriktiga måltider. Ersätt istället mjölkens proteiner och naturliga fetter med andra proteiner och fetter, skriver NNMH.
Källa och relaterat
- NNMH: Är havremjölk nyttigt och bra för miljön?
- Verywell Health (2025) – Microplastics in glass bottles
- Leslie North Wellness (2021) – Microplastics in human blood
- Newsweek (2024) – Microplastics in human placenta
- Daily Mail (2024) – Microplastics in hot drinksTreehugger (2021) – Oat milk environmental impact
- Treehugger (2021) – Oat milk environmental impact
