Den schweiziska mobiloperatören Swisscom har sedan minst ett decennium kännedom om cancerriskerna med trådlösa nätverk. Redan 2003 beskrev företaget att hälsoeffekterna kan bli omfattande och leda till ökad cancerrisk i en patentansökan. Trots kunskapen marknadsförs tekniken allt aggressivare mot skolbarn.
Swisscom AG, Schweiz ledande mobiloperatör, ansökte år 2003 om patent för en metod för att minska mikrovågsstrålningen från trådlösa datanätverk (WLAN). Företaget beskrev att mikrovågsstrålning under gällande gränsvärden är gentoxisk och kan skada arvsmassan samt att effekterna av strålningen är “ett känt problem”.
”Effekterna av WLAN på människokroppen kan bli omfattande”, anförde Swisscom och beskrev i detalj den cancerframkallande effekten:
“Hälsoriskerna av strålningen har blivit bättre förstådda genom den senaste tidens forskning. När exempelvis mänskliga blodceller bestrålas med elektromagnetiska fält, har tydliga skador på arvsmassan och indikationer på förhöjd cancerrisk visats. […] Det har således varit möjligt att visa att mobilstrålning kan skada genetiskt material och mänskliga blodceller varvid såväl DNA och antal kromosomer förändras. Denna mutation kan följaktligen leda till ökad cancerrisk”.
Patentet gäller en metod som stänger ner routern till viloläge när nätverket inte aktivt används. På så sätt minskar tiden som människor exponeras och därmed strålningens permanenta stresseffekt. Så sent som den 21 december 2012 betalade Swisscom för en förnyelse av patentet.
Åtta år efter Swisscoms beskrivning av cancerriskerna, bekräftade WHO:s cancerforskningsinstitut, IARC, att mikrovågsstrålning från mobiltelefoner och trådlösa nätverk är ”möjligen cancerframkallande”, klass 2B.
Trots kunskapen om riskerna marknadsförs trådlösa nätverk aggressivt mot skolor och daghem i Sverige för ökad användning bland barn.
Text: Pressmeddelande från Strålskyddsstiftelsen
Relaterat
- Swisscoms patent: http://patentscope.wipo.int/search/en/detail.jsf?docId=WO2004075583
- Strålskyddsstiftelsen är en insamlingsstiftelse som arbetar för att människor och miljö skyddas mot skadlig elektromagnetisk strålning genom att informera om risker och publicera rekommendationer. Stiftelsen verkar för skärpt lagstiftning, stärkt konsumentskydd samt stöd till de som redan skadats. www.stralskyddsstiftelsen.se
Hej!
Det pratas väldigt mycket om mobiltelefoni, WLAN och strålning eller EMF som det också kallas.
Det är bra att det diskuteras och läggs fram så det utreds ordentligt.
Dock har jag på senare tid blivit bestört, det finns en betydligt allvarligare situation som flera av oss utsätts för. Det är vi som har aktiva eller passiva implantat. Speciellt aktiva. Jag har en ryggmärgsstimulator inopererad och en elektrod i ryggraden som ligger emot min nervstam.
All utrustning som genererar EMF kan interagera med utrustningen i kroppen och slå på/av eller ändra nivåer på den stimulering/dosering som utrustningen styr.
Om jag tvingas jobba på hög höjd och utrustningen aktiveras utan min kontroll, kan jag ramla ner och skadas eller avlida.
Detta finns inget skrivet om på Arbetsmiljöverkets hemsida.
I stort ett allt material som finns skrivet är daterat mellan mitten 90 och tidigt 2000.
Detta är ett påtagligt problem som myndigheter inte tagit hänsyn till.
Försäkringskassan ser detta som en lösning och tvingar folk att operera in dessa utrustningar för att sen skicka ut folk i miljöer som är outredda och potentiellt osäkra.
Implantat som gäller är stimulatorer, insulin/läkemedelspumpar, pacemakers, och alla andra passiva implantat som skruvar, leder, clips, stenter mm.
Myndigheter om försäkringskassan, arbetsmiljöverket, strålskyddsmyndigheten och socialstyrelsen skall agera utifrån försiktighetsprincipen då det inte finns information som på ett deterministiskt sätt klargör vilka risker och gränser som gäller.
Man kan ju undra varför vi inte får prata i mobilen på macken, på flyget, på sjukhuset. det är för att EMF interagerar med teknik och försiktighetsprincipen gäller på dessa platser.
Jag får inte plocka svamp vid nackamasten t.ex.eller gå igenom en säkerhetskontroll i en butik eller på en flygplats. Jag får inte heller luta mig mot tätningslisten i kylskåpet där det finns en magnet.
/Wiken