Är Indiens rymdresa till Mars en stegring av kapplöpningen med målet att placera de första människorna på den röda planeten? Det frågar sig CNN i dagens artikel om den lyckade uppskjutningen av ”The Mars orbiter”.
Text: Torbjörn Sassersson | Uppd. 5 nov kl 15:51, 2013 | Foto på indiska ”Mars Orbiter”
The country’s space research organization (ISRO) launched its orbiter to the Red Planet on Tuesday — only NASA, the former Soviet Union and the Europeans have previously been successful in operating probes from Mars.” / CNN, ”India launches rocket in hope of joining elite Mars explorer club”
I rymdkapplöpningens tidiga dagar på 1960-talet fanns bara två nationer med kapacitet att nå en annan himlakropp och det var Sovjetunionen och USA. Då handlade det om Månen. Nu är det andra bullar. Mars är ingen måne utan en planet som ligger betydligt längre bort.
När USA landade förarlöst på Mars 1976 trodde de flesta att saken var klar. Framgången skedde efter att Sovjet misslyckats flera gånger ned att landa säkert på Mars. Istället krashade de ryska sonderna en efter en på Mars yta. När Sovjet kollapsade runt 1990 tycktes all konkurrens försvinna för USA. Åren gick och USA utvecklade inte Mars-programmet mer än att skicka fler sonder, men på senare år har flera andra länder och privatpersoner visat att de kan och vill utforska ”space”.
Nationer som Indien, Kina och Japan samt europeiska ESA och några få privata initiativ som det internationella projektet Mars One (som ska kolonisera Mars), amerikanska Boeing och det brittiska rymdturistbolaget Virgin Galactic planerar, testflyger eller skickar titt som tätt sonder kors och tvärs runt och bortom jorden. Till och med svenska Rymdbolaget är med på ett hörn och har byggt en sond vid namn ”SMART-1” som medvetet krashades på månens yta den 5 september 2006.
Många rymdresor misslyckas
Att dessa rymdprojekt misslyckas är dock ett återkommande problem. Virgin Galactic har tvingats avvakta med sin planerade uppskjutning av de första rymdturisterna flera gånger fram till 2014 pga diverse problem som tex en raketmotorolycka och en flygkrash då bolagets testpilot Steve Fosset omkom. Hittills har 7 civila rymdturister fått smaka på ”orbit” runt jorden, men det har inte rest med något av de nya rymdturistbolagen (se blogg).
Vi ska inte heller glömma det svenska konstprojektet lett av Mikael Genberg som ville placera en röd svensk stuga på Månen, men det projektet verkar ha runnit ut i sanden trots att stora svenska bolag ville hjälpa till. Aftonbladet publicerade den 26 september 2003 artikeln: ”2008 har vi en röd stuga på månen”. Kanske dags att starta om det projektet och fråga Indien om de kan ta med röd stuga i lastrummet nästa gång de drar.
Om det inte går kommer projektet Mars One, om allt går enligt planerna, att starta raketmotorerna i april 2022 för att enkelriktat resa till Mars med en besättning av människor som aldrig får komma hem, men det är en annan historia.
Text: Torbjörn Sassersson