DEBATT. Kajsa Ekis Ekman från ETC skriver i dag om konspirationsteorier i DN i artikeln: ”I konspirationsteorins trygga tidevarv”, men faller som många andra policyskribenter ned i tröstfällan, att konspirationsteoretiserandet som sysselsättning handlar om att människor behöver tröst i en värld som är komplicerad och otäck. Hon skriver att konspirationsteorier är ”vaggvisor för vuxna” som lovar: ”en väg ut ur den postmoderna osäkerheten”. Det där lät bra, men…
Text: Torbjörn Sassersson | Foto (th): Johan Flanke – Wikimedia Commons
Istället kanske vi borde diskutera och särskilja: äkta konspirationsplaner som satts i verket som mordet på JFK, ”conspiracy” som juridisk term, konspirationshypoteser, korruptionshypoteser och allmän korruption, men i den svenska debatten ska etablissemangets skribenter förenkla allt till en slags grundskolenivå så att det ska bli enkelt att förstå. Det ironiska är alltså att Kajsa Ekis Ekman tröstar läsarna med sin artikel.
För att vara säkra på att DN:s läsare ska förstå vad som bara är konspirationsteorier länkas hennes artikel till DN:s tidigare lista på ”vaggvisor” som publicerades den 13 maj 2014, en artikel med rubriken: ”Några vanliga konspirationsteorier”. Svenskarna och de svenska journalisterna behöver bara ta del av den ”serverade” listan för att ”förstå” vad som är sant och vad som är falskt. Samma dag i maj 2014 la DN ut artikeln ”Konspirationsteorier ska kritiseras – fast ödmjukt” som handlar om att man ska vara försiktig med konspirationsteoretiker, eftersom de inte förstår.
I artikeln förklarar forskaren i ekonomisk historia Rasmus Fleischer varför människor tror på konspirationsteorier och vi får lära oss det nya ordet ”konspiracism” som definieras som en hel världsåskådning byggd på föreställningen att världen består av en mängd konspirationer, vilka hänger samman, säger Fleischer till DN.
Foto-selfie: Rasmus Fleischer – Wikimedia Commons
Finns det människor som lider av den bokstavskombinationen överhuvudtaget eller fabricerar Fleischer en sådan grupp i samhället? Bara en kontorsteoretiker som Rasmus Fleischer kan veta.
Lotten Wiklund som gjorde intervjun med Rasmus Fleischer berättar att ett exempel på konspirationsteori är strålning från mobiler och trådlösa nätverk, men är det ens möjligt?
”Andra konspirationsteoretiska föreställningar är att vi utsätts för strålning, inte bara från mobiler utan även från vanliga trådlösa nätverk. Strålningen sägs orsaka cancer och neurologiska skador, men det finns sätt att skydda sig, genom olika produkter som specialkalsonger och sängkläder med invävda metalltrådar.” / Lotten Wiklund
Feltänket i Lotten Wiklunds exempel är att strålning från mobiler och WiFi inte kan vara en konspirationsteori – även om strålningen inte skulle vara skadlig – eftersom mobiler och routrar inte kan konspirera. Wiklund kan iofs anse att det finns en föreställning att teknikföretagen medvetet vill bestråla befolkningen? Det är i så fall en ny konspirationsteori fabricerad av DN.
En komisk aha-upplevelse erhålls när svenskarnas syn på hur världen styrs diskuteras med personer från andra ofta lite mer utvecklade kulturer än den svenska. Jag har vid många tillfällen diskuterat hur näringslivet, multinationella marknader och politik fungerar med personer från andra länder, människor med stor erfarenhet av dessa områden. Dessa insatta personer ler åt den svenska naiviteten. De noterar att vad som är normala exempel på korruption ute i den stora världen av vissa personer i svenskboxen ofta anses vara ”bara konspirationsteorier”.
Text: Torbjörn Sassersson