Jag vill säga till alla som vände oss ryggen att jag förstår varför, men det var ändå inte rätt. Det ni gjort, är att ställa er bakom korruptionsbeteendet och därmed möjliggöra dess fortsatta existens. Det ni gjort är att medverka till att den förskönande uppfattningen av vårt system och samhälle blir svårare att rubba. Idag är människor rädda för att förlora jobben, men det leder till en motsatt effekt.
Text och foto: Monica Jalke | Läs hela artikelserien ABF Watergate
Som kontrast finns en uppsjö av människor som med åren delat med sig av det de själva sett och upplevt, men inte vågar eller kan berätta. Artiklarna är inte publicerade för att sälja in en sanning. Det vore en omöjlig uppgift, då alla förnekar. Det skulle vara slöseri med min utredning och tid.
Ingenting kommer att förändras med min publicering, ännu förstår man inte vidden av det som sker. Våren 2016 blir inte som vanligt och beroende på vad vi väljer att se, styr vi undermedvetet vår väg.
Vi har nu kunnat se i pressen att det vi aldrig trodde var möjligt, faktiskt är en pinsam verklighet. Vi har sett hyckleriets ansikte utan skrupler, tak eller botten som förmågan och arrogansen att titta rakt in i kameran och leverera det som krävs. Innebörden av ”att bygga broar” skulle vara annat för eliten än för oss andra dvs genvägar.
Jag har inväntat mediernas publiceringar om skandalerna. Det var en tidsfråga innan någon journalist skulle börja gräva. Nu blev det Kommunal. Det fick duga, men det kunde likaväl varit något annat. Problemet är brett, djupt förankrat och går över flera organisationer. Vi förstod snabbt av alla dessa berättelser att droppen är snart nådd, för många vet, för många ser. Stridslystnad blandat med uppgivenhet när ingen ville lyssna var allt för starkt hos en växande skara.
En ”någon” måste ha hjälpt Aftonbladets journalist. Det är bra. Till denna ”någon” och journalisten säger jag som medborgare, tack!
Debatten präglas av ett virrvarr av sakfrågor där allt vinklas till det egna intresseområdet, men vem ser till helheten och ”helikopterperspektivets” intressen?
Ett samhälle är inte starkare än sin svagaste länk. Godtrogna, bekväma eller bara självgoda? Verkligheten står sällan still. När den knackar på just vår dörr, vad säger vi då?
Modeordet ”komplext”, hur många gånger har vi hört det? Det man missar är att en komplexitet grundar sig alltid i en enkelhet. Samhället förändras och beteendemönster vi inte trodde existerade är nu vardagsmat. Vi har vant oss vid skandaler, men vårt förflutna biter sig fast, självklarheten av frihet och rättvisa sitter i vårt DNA.
Sveriges största och lönsammaste marknad hittar man inte där många tror. Vi letar efter kriterier i ett invant ramverk. Lyft blicken och du ser i bolagskonstellationer hur allt prydligt hänger ihop. Alla inom området kommer att förneka det, men alla vet att det är sant. De skyddar sina jobb.
Malmö: kommunen ligger högst upp på den ekonomiska krislistan och det parallella universum för eliten. En smaklös ekvation som varken är klädsam eller går ihop. Hur kan det få pågå?
Man är en elit, uppköpare och leverantör – we got it all. Man delar, inte direkt, men indirekt och samhället betalar. Så fungerar den svenska korruptionsmodellen.
Sveriges största marknader omfattas av arbetsmarknadstjänster, rehabilitering, integration, utbildning och projekt (från kriminella till hemlösa).
En marknad som den privata sektorn fick upp ögonen för 2012, inte så mycket för dess innehåll eller innebörd utan för dess omsättning i kronor och dess stabilitet – staten den ultimata kunden. Skattemedel är nu skilsmässobarnet alla sliter i och vill åt.
Södertälje kommun skriver avtal med en Uppsala-aktör (värdet uppgår till 6 miljoner). Jag läser den fina texten och konstaterar, där slängde vi 6 miljoner i sjön igen. Undrar hur resultat redovisningen ser ut på det. Allt hänger ihop, på ett eller annat sätt och ingen bryr sig om uppföljning eller resultatet.
- Äger bilbesiktning – och tjänar miljoner på reservdelar (Aftonbladet)
- Kommunal äger aktier i Attendo (Metro)
December 2012 var en stressig månad, vid vårterminens start skulle våra byggelever börja den 2:a delen i praktiska moment och för det fanns inga verktyg. Möten, samtal, bråk och löften, varje gång skulle dessa brytas av ledningen. Jag tror det var helgen innan starten jag ringde till vår utbildningschef Thomas. Jag bad honom följa med mig och köpa de verktyg vi behövde – jag betalade själv.
Jag informerade berörda organisationer, men de valde att låta det passera. Som en kollega sa:
”Det spelar ingen roll hur mycket du försöker – ingen vågar bråka med facket.”
Jag har nu sagt upp mig och startar min undersökning. Någon informerar mig om att Brunnsviks fd rektor (rektorn innan ABF Nöss tog över), att han tydligen också hade försökt stå emot och informerat bla Folkhögskolerådet om felaktigheter i avtal mm, men man trodde inte på honom. Det var ju ABF. Jag ringde upp honom och lyssnar till hans historia. Han skulle bli en historia, av många, många fler…
Jag hoppas den här artikelserien kan ge honom och alla andra som drabbats en symbolisk upprättelse och bekräftelse på att ni alla hade och gjorde rätt.
Väddö folkhögskola startar yrkesutbildning i september 2012, men behåller pengarna själv. I vårt fall 168,000 kr. Det finns inga gränser, lagen gäller inte dem. Man ljuger i rätten, förfalskar avtal trots vittnen och så vidare. Allt med advokater som budbärare (som skattebetalarna får betala via statsbidragen). Bevisen finns, men man är rättslös, alla vänder ryggen och vill skydda sig själva. Inga system är felfria, men det finns en klar gräns vid korruption.
Jag ringer då Björn Hedin, ansvarig för yrkesutbildnings ansökningarna för Väddö Folkhögskola 2012 för att få ett vittne om min utsaga. Snabbt svarar han kort för att senare bistå mig med mer info. Han bekräftar avtalets existens som Väddö Folkhögskola via sin advokat förnekar. Intressant då hela utbildningen genomfördes på deras datorer och i deras system.
Svars-mail:
”Hej Monica,
Jag har tecknat avtal med alla! jag förstår vad du menar med smaklöst!”
Långt innan skandalen kom ut i press, anmäler jag dessa till Ekobrottmyndigheten. Jag får ett tydligt svar som får mig att fundera på varför man har lagar om de inte behöver följas.
Arbetsrörelsen är viktigare än någonsin, det säger vi alla. Ändå låter vi det pågå år efter år. Nu förstår jag varför sjuksköterskan och chauffören har sina låga löner, nu förstår jag fackets babystep framfart under de senaste 50åren. Ni är ju arbetsrörelseelitens och familjs levebröd.
Advokater är deras nya brevbärare och konkurser den nya krediten. Sen bara börja om – cashing. Alla ni som försvarar trots att ni vet, det är just så du stjälper de du säger du vill hjälpa. Sveriges samhällsbild stämmer inte med verkligheten. Åtgärderna som presenteras är luft och tillhör en annan tid.
Medvetenheten hos ledare är skrämmande frånvänd och påverkad av mittmassans intressen. Nu slåss vi mot en arbetslöshet (tillgång och efterfrågan). Det man inte prognostiserat ännu är de jobb som kommer att försvinna pga. effektivisering samt IT-utvecklingen, det blir nästa överraskning.
Då som nu, men nu mycket viktigare:
- Allting hänger ihop.
- Ingenting behöver vara så som det ser ut att vara på ytan.
- Följ Grekland, de visar oss vägen.
Slutord
Kålle leker Lollywood och Dan Eliasson shoppar loss igen, inte möbler den här gången utan PR för 25 miljoner medan polisen går på knäna. Det är varken sjukdom eller fattigdom. Det är korruption som är det största hotet mot demokratin. Både ute i världen och i Sverige.
Ett speciellt tack till min förebild Sonia Jalke och er inom PRO för lärdomarna om arbetsrörelsens historia och dess värdegrunder, så som de var menade att vara och inte vad de resulterat i idag.
Våga vägra blunda för det är faktiskt vi, du och jag som låter spektaklet fortgå.
Text: Monica Jalke
Relaterat
Avidu: Utredningen 2013-2015 – 13 slutsatser
Avidu: Sammanställning, FAQ om utredningen