Människan kan ha vetenskapliga, förnuftsmässiga och andliga utgångspunkter för sina resonemang. Bäst är att kunna växla mellan alla tre synsätten beroende vilken fråga man ställs inför. De flesta försöker dock använda ett av dem på alla sorters frågeställningar utan att förstå riskerna som följer av sådan enögdhet.
Text: Robert Hahn
Vanligast är människor inte alls klarar av att hantera andliga synsätt, vilket sammanhör med vår tidsepok.
Det näst vanliga är att man tror att vetenskapliga frågor kan lösas med förnuft, eller att man inte förstår i vilken grad förnuft använts för att tolka vetenskapliga fynd. Bloggen ger några roande exempel på hur tokigt det kan bli när man använt förnuft för att tolka verkligheten.
I de diskussioner vi haft i höst har jag menat att om man skall vara vetenskaplig så skall man vara det också. Det innebär att man försöker motverka amatörism och tyckande genom att faktiskt ärligt (och helst något ödmjukt) söka den vetenskapliga sanningen. I det sökandet ingår att vara nyfiken och kunna lyssna.
Skall man vara skeptiker (vilket inte alls är fel) skall man vara det också. Det betyder att man även är skeptiskt till sina egna källor och undersöker om de håller måttet. Man skall inte vara skeptiskt till ditt eller datt bara för att ledarna i en skeptikerförening säger si eller så. Skepticism bygger på förnuft och används ofta för att tolka vetenskapliga fynd och göra dem logiska. Man skall försöka göra sig själv medveten om graden av förnuftstänkande som blandats in i varje presentationen av vetenskapliga fynd. Ju mer förnuft, desto mer spekulativt.
Jag högaktar skeptiker som tänker självständigt, har en sökande attityd, och har ett visst mått av ödmjukhet (det måste man ha, för sanningen hittar man sällan med en gång). Jag högaktar också dem som har förmågan att se saker och ting från mer än ett håll.
Andlighet bygger på känsla. Den har andra förutsättningar och följer helt andra regler än vetenskap och skepticism. Bra andliga tankar tilltalar vår intuition. Den som lär ut något som känns rätt för oss människor kan få andra att lyssna. Ni som vill se testa själva kan läsa min fru Marie-Louises andliga julseans som jag just lagt ut på vår hemsida. Det här fick hon in i huvudet samtidigt som hon lagade julmat och radion var på. Nedkrafsade ord på en lapp – absolut ingen planering eller egen eftertanke, men väldigt fint tycker jag. Till skillnad från vetenskap kan ingen här säga vad som är rätt och fel i objektiv bemärkelse.
Samma person kan använda både vetenskapliga, förnuftiga och andliga resonemang så länge man är medveten om sin utgångspunkt i varje given situation. Det ena utesluter inte det andra, och alla tre säger på sitt eget sätt mycket om vilka vi själva och omvärlden egentligen är.
Många har tyvärr svårt för att använda mer än en utgångspunkt. Det är en personlig begränsning. Vanligast är man är helt oförmögen att hantera andliga resonemang. Det problemet hör samman med vår tidsepok. Men det finns också förnuftstroende som inte kan se vilket överlägset verktyg vi har i vetenskapen.
Många skeptiker som skrivit till min blogg har exempelvis framfört att man kan förstå vad som är rätt med hjälp av sitt förnuft. Man behöver inte ens vara vetenskaplig, och de som använder förnuftet kan till och med övertrumfa vetenskapsmännen. Ett aktuellt exempel är Michael Eriksson i sin blogg.
Ett av många gamla exempel är Anders Hovmöllers första kommentar efter den här bloggen.
Vetenskapen övertrumfar dock förnuftet förutsatt att man är kompetent att hantera vetenskapen. Alla är inte det, och då måste man lyssna på dem som vet istället för dem som tror och tycker. Många frågor som vi diskuterat denna höst, bland annat värderingen av alternativmedicin, är synnerligen komplicerade frågor om hur man skall läsa och tolka vetenskapliga studier. Där räcker inte alls tyckande och amatörism. För er som vill läsa mer om detta kan titta på de här länkande bloggarna 1 2 3 .
Förnuftet har en lägre dignitet än vetenskap därför att den kan leda oss helt fel. Förnuftet kräver nämligen korrekta referensramar. Utvecklingen och tidens tand utvisar tyvärr ibland att referensramarna vi en gång haft varit är helt felaktiga.
Hur tokigt det kan bli när man grundar sina slutsatser på förnuftet har även lurat lärda män. Nedan följer några exempel som även Sanna Ehdin lagt ut på sin blogg tidigare i höst. De är roliga men även skrämmande. Var det så här fel ”specialisterna” som använde sitt sunda förnuft för bara 2-4 generationer sedan hade? De som litar till sitt sunda förnuft när det gäller att värdera vetenskapliga frågor borde få sig en ordentlig funderare. Här är exemplen:
Flygmaskiner som är tyngre än luft är omöjligt.
– Lord Kelvin, skotskt fysiker, president för Royal Society 1895
Jag tror att det finns en marknad i världen för kanske fem datorer.
– Thomas Watson, IBMs chef, 1943
Rymdresor är rent nonsens.
– Richard van der Rief Wooley, astronom, 1956
När Parisutställningen nu stängs kommer elljuset att försvinna med den och aldrig mer omtalas.
– Erasmus Wilson, professor, Oxford University, 1878
Radion har ingen framtid.
– Lord Kelvin, skotskt fysiker, president för Royal Society 1897
Datorer behöver i framtiden inte väga mer än 1,5 ton.
– Popular Mechanics 1949
Det är rent struntprat att atomen någonsin kommer att leverera energi.
– Lord Ernest Rutherford, atomfysiker 1933
Telefonen är en förbluffande uppfinning, men vem kommer någonsin att använda den?
– Rutherford B Hayes, USAs president 1875
Luftens kemiska renhet har ingen betydelse för människans hälsa.
– L. E. Hill engelsk läkare 1912
Det är högst osannolikt att något transportmedel för passagerare kan röra sig fortare än 15 km/tim.
Thomas Threshold, tågingenjör 1835
Allt som kan uppfinnas har redan uppfunnits.
– Charles H Duell, chef, USAs patentverk 1899
Med de raderna hälsar jag alla läsare God jul!
