Det vi kallar kapitalism är ett system skapat av människor. Dess regler är i sin renaste form målrationella. Värderationella regler har inte någon plats i kapitalismens rena form men de behövs för att inte skapa utanförskap.
Text: Gunilla Thorslund, jurist och sociolog | Artikeln publicerades ursprungligen i Newsmill 2009-11-10 | NewsVoice fick tillstånd av Thorslund att återpublicera artikeln.
I stället för att föra en arbetsmarknadspolitik syftande till hög sysselsättningsgrad och därmed ökade skatteintäkter till trygghetssystemen förefaller vår folkvalda regering att sats på att införa renodlad kapitalism i Sverige.
Alla som intresserar sig för kapitalismen i sin mest renodlade form och vad den medför bör läsa ”Slakthuset och skyskrapan” av den italienske sociologen Marco d’Eramo. Objektivt och systematiskt leder han läsaren genom ett skeende i vilket kapitalismen sin rena form spelar huvudrollen.
Arenan är Chicago från 1850-talet och fram till våra dagar. Bokens röda tråd är uppenbar. Kapitalismen är en religion i avsaknad av en mellanmänsklig och human värdegrund.
Det vi kallar kapitalism är ett system skapat av människor. Dess regler är i sin renaste form, såsom i utvecklingen i Chicago visade, målrationella. Värderationella regler har inte någon plats i kapitalismens rena form men de behövs för att inte skapa utanförskap.
Kapitalism i sin rena form ger inte alla ett ökat välstånd enbart för att man lägger ansvaret på individen. Vad händer till exempel när det inte finns tillräckligt med arbeten för att försörja alla människor?
Utan en human värdegrund som låter dessa människor få sina behov tillgodosedda är de hänvisade till brott eller svält. Människor är dessutom inte stöpta i samma form. Alla har inte samma förutsättningar ens från början.
Marx var ekonom och räknas även till sociologerna. Han skapade en ekonomisk teori där han även tog hänsyn till människornas beteende. Han insåg att en kapitalism utan värdegrund kunde skapa omänskliga levnadsvillkor för människor.
Det är inte på något sätt så att vi bara har renodlad kapitalism och kommunism att välja på. Det finns många olika mellanvägar. Mellanvägar där människans levnadsvillkor beaktas och där det finns utrymme för att respektera individen på ett mellanmänskligt plan. Frågan är om man verkligen gör det genom att hänvisa till individens eget ansvar och utestänga alltfler från både arbete och statliga trygghetssystem.
Text: Gunilla Thorslund, jurist och sociolog