NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
Det rättssociologiska projektet Cybernormer vid Lunds universitet undersöker normbildningsprocesser (rättsliga och sociala) som uppstår i informationsteknologins kölvatten. Forskarna Håkan Hydén, Stefan Larsson och Måns Svensson redovisar resultat från en färsk undersökning och menar att vare sig rättegången mot The Pirate Bay eller införandet av Ipredlagen har förändrat de tillåtande sociala normerna i förhållande till olaglig fildelning.
Däremot avstår fler unga människor idag än vad som var fallet i början av året från att fildela. Det gör de på grund av rädslan att åka fast och straffas. Lagar som inte backas upp av sociala normer har små möjligheter att bli långsiktigt framgångsrika, menar forskarna.
Text: Håkan Hydén (professor i rättssociologi), Måns Svensson (dr i rättssociologi), Stefan Larsson (rättssociolog) | Artikeln publicerades ursprungligen i Newsmill 2009-10-22 och NewsVoice fick tillstånd att återpublicera artikeln
Under det senaste året har olika försök att stävja olaglig fildelning på internet varit i fokus för samhällelig debatt. Å ena sidan har staten varit synnerligen aktiv i vad gäller att bygga upp strukturer för bekämpning av upphovsrättsbrott och å andra sidan organiserar sig motståndarna i sin strävan att hejda jakten på fildelare.
I regleringsbrevet för polisens arbete under 2009 anger regeringen tonen genom att kräva av rikspolisstyrelsen att de skall redovisa vilka åtgärder de vidtar för att effektivisera och vidareutveckla bekämpningen av immaterialrättsliga brott. Regeringen kräver dessutom att rikspolisstyrelsen redovisar hur de säkerställer att åklagarna får tillgång till de polisiära resurser som krävs för att utreda de immaterialrättsliga brotten.
Regleringsbrevet har följts av aktiviteter på olika nivåer vilka syftar till att skapa ökad regelefterlevnad bland landets medborgare i förhållande till upphovsrättsbestämmelserna. Ipredlagen trädde ikraft den 1 april i år vilket innebär att upphovsrättsinnehavare och deras företrädare (exempelvis skiv- och filmbolag) numera kan vända sig till svensk domstol med en begäran om att internetleverantörer skall avslöja identiteten på de av sina kunder som misstänks ägna sig åt olaglig fildelning. Den dömande makten vilar inte heller på hanen och den 17 april 2009 döms fyra personer med anknytning till The Pirate Bay – Fredrik Neij, Gottfrid Svartholm Warg, Peter Sunde och Carl Lundström – till ett års fängelse vardera samt till att solidariskt betala 30 miljoner kronor i skadestånd för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen. I juni meddelar rikspolisstyrelsen att polisen storsatsar på kampen mot fildelare. Minst 15 poliser avsätts för att understödja de två specialåklagare som sedan den 1 januari 2008 arbetar med att utreda fildelnings- och upphovsrättsbrott.
Nätaktivisterna menar att kampen mellan upphovsrättsindustrin och internetanvändarna riskerar att driva lagstiftarna att agera så kraftfullt att den för internet grundläggande principen om nätneutralitet går förlorad. Resultatet av en sådan utveckling blir enligt aktivisterna ett samhälle präglat av censur, övervakning och styrd information.
Fredrik Reinfeldts uttalanden inför riksdagsvalet 2006: ”låt oss visa att vi lever med vår tid” och ”vi kan inte jaga en hel ungdomsgeneration” känns långt borta idag. Det råder knappast längre några tvivel om att regeringen ser den olagliga fildelningen som ett prioriterat område för brottsbekämpning. Frågan är dock vilket stöd hos dem som i första hand berörs regeringen har för sin hållning i fildelningsfrågan.
Samhällets lagar byggs upp av och vilar på de sociala normer vilka vi alla kollektivt ger uttryck för genom våra handlingar. Det innebär i och för sig inte att lagen måste föregås av redan existerande sociala normer. Rättshistorien innehåller åtskilliga exempel på långsiktigt framgångsrika lagar vilka instiftats mot rådande opinion. I dessa exempel har de idéer vilka ligger till grund för lagen fått fäste i den allmänna debatten och med tiden förändrat de sociala normerna. Föräldrabalkens förbud mot barnaga är ett sådant exempel. Samma sak gäller vår syn på homosexualitet där lagstiftningen gått före.
I de fall där lagen inte får stöd i de sociala normerna blir det oerhört svårt att upprätthålla regelefterlevnad. Människan tenderar nämligen att följa det sociala trycket snarare än lagens bokstav. När det gäller immaterialrätten och upphovsrättsbestämmelserna har internet och fildelningstekniken skapat nya förutsättningar.
På kort tid har de sociala normerna kommit att utvecklas i en riktning som ger lagstiftningen synnerligen svagt stöd. När lagstiftaren nu som vi sett vidtar diverse åtgärder för att öka regelefterlevnaden på upphovsrättens område så skall det förstås som ett försök att i paternalistisk anda vända en social utveckling som uppstått som ett resultat av den nya informationsteknologin.
Inom ramen för det rättssociologiska forskningsprojektet Cybernormer har vi genom enkätintervjuer av 1000 personer mellan 15-25 år mätt styrkan hos de sociala normer vilka stödjer lagen mot illegal fildelning. En mätning genomfördes i början av 2009 och en andra mätning i september. Avsikten med undersökningen är att generera kunskap om huruvida lagstiftaren genom sina olika insatser har förmått att minska klyftan mellan de rättsliga och de sociala normerna. Resultatet är ur lagstiftarens perspektiv nedslående. Trots de intensiva insatserna från statsmakterna under den sex månader långa mätperioden är det sociala stödet för upphovsrätten i förhållande till fildelning fortfarande rekordlågt. Ungdomarna i undersökningen känner inget som helst socialt tryck att låta bli att fildela, vare sig från vuxenvärlden eller från jämnåriga.
Trots att de tillfrågade inte känner något socialt tryck att avhålla sig från fildelning har andelen ungdomar som aldrig fildelar ökat från 22 procent i februari till 39 procent i september. I den meningen har lagen haft viss effekt – fler unga människor avstår från olaglig fildelning i dag än vad som var fallet i början av 2009. Men de gör det som ett resultat av en rädsla för att åka fast och bestraffas och inte på grund av att det sociala landskapet har förändrats. Ungdomarna köper inte de argument som lagen vilar på och det gör inte heller de människor som finns i ungdomarnas omgivning. En del av ungdomarna viker sig dock för makten och hotet om bestraffning.
Striden om den olagliga fildelningens vara eller inte vara är det uppenbara och mediala tecknet på att det verkligen håller på att växa fram en allvarlig klyfta mellan rättssystemet och samhällets sociala normer. Lagstiftarens oförmåga att förmå människor att ställa in sig i ledet visar på kraften i de sociala förändringar som pågår. Mycket tyder på att internet och den nya teknologin förändrar samhället i en utsträckning som ger oss anledning att tala om ett samhälleligt paradigmskifte. Om det stämmer står vi inför en omvälvning av samma dignitet som då industrialismen tog fart i mitten av 1800-talet. Frågan om hur samhället konstrueras utifrån de schismer som fildelningen är ett exempel på blir avgörande för framtidens sociala, ekonomiska och teknologiska strukturer.
Text: Håkan Hydén (professor i rättssociologi), Måns Svensson (dr i rättssociologi), Stefan Larsson (rättssociolog)
