Efter att under en period följt Mona Nilsson arbete som undersökande journalist med fokus på mobiltelefonins hälsorisker måste jag berömma hennes mod att höja rösten mot en av världens mäktigaste storindustrier.
Text: Torbjörn Sassersson
I övrigt ekar det svenska debattrummet kring frågan om mobiltelefonerandets skadlighet ihåligt tomt. Några få svenska forskare har dock redovisat resultat som säger att vi utsätter våra hjärnor för strålningsrisker. Cancerläkaren Lennart Hardell har visat att risken för hjärntumör ökar och hjärnkirurgen professor Leif Salford och hans forskargrupp har visat att hjärnceller skadas vid exponering. Men inte utan motstånd. Diverse “Experter” hamrar samtidigt ideligen in i allmänheten att mobiltelefonerande är oskadligt.
Läs artikeln i Hallands Nyheter
Dessa försvarare av industrin är hela tiden samma personer och de får ofta sista ordet i svenska media. Dessa personer är Maria Feychting och Anders Ahlbom, båda professorer i epidemiologi vid KI, Björn Cedervall (civilingenjör och kärnkraftsexpert vid Vattenfall Power Consultants) och Jimmy Estenberg (civilingenjör vid SSM). Ingen av dessa personer har medicinsk eller biologisk utbildning.
Björn Cedervall framställer sig själv som forskare, men han verkar snarare vara en industrilobbyist i och med hans anställning vid Vattenfall Power Consultants. Han har i snart tio år, under falsk förespegling att han är medicinsk expert, drivit tesen att mobiltelefoni är ofarlig. För att allmänhet och beslutsfattare ska kunna bedöma värdet av hans uttalanden måste hans bindning till industrin tydliggöras.
Ahlbom och Feychting har intressekonflikter eftersom båda är medlemmar i den organisation som fastställt dagens skyhöga gränsvärde, som är otillräckligt om en hälsorisk medges. Ett försvar av gränsvärdet är av synnerlig betydelse för mobilindustrin som anpassat sin teknik efter det.
Det framhålls ofta från mobiltelefonisidan och Strålsäkerhetsmyndigheten att Mona Nilsson bara framför sina ”åsikter”. Det är fel. I själva verket redogör Mona Nilsson vad internationell välrenommerad forskning visar och vad en lång rad internationellt ansedda experter anser om riskerna med strålning vid mobiltelefoni. Mona Nilsson visar att många utländska myndigheter, till skillnad från de svenska, uppmanar till försiktighet. Vi har utländska myndigheter och experter som helt avråder barn under 16 år och gravida från mobilanvändning. Domstolar i flera länder har konstaterat att utrustning som mobiltelefoner och basstationer innebär en hälsorisk.
En ström av larmrapporter som aldrig når svenska allmänheten
De kommer hela tiden nya rapporter som visar på risker och skador med mobiltelefoni. Dessa rapporter “hanteras” i Sverige och det vanligaste är att de aldrig nämns. Därför är Mona Nilsson och de svenska forskarna ett hot mot industrin. Dessa svenska ”whistleblowers” blir därför bemötta med förlöjligande och förringande. Mona Nilsson får bli journalisten som sprider ”konspirationsteorier” och de svenska industrioberoende forskarna som konstaterar risker får bli löjliga ”alarmdoktorer”.
San Francisco Chronicle skriver den 23 november, 2010? i artikeln ”Cell Phone Radiation: We Know the Dangers, What are the Solutions?”:
”Ett två minuter långt mobiltelefonsamtal kan förändra hjärnfunktionerna i ett barn i en hel timme, vilket är orsaken till att andra länder förbjuder eller avråder från mobiltelefonanvänande för barn under 18 år”.
Larmrapporter har haglat in under flera år ute i världen. Därav andra länders tillämpning av försiktighetsprincipen, men inte i Sverige. Här kan industrins företrädare valsa runt tämligen bekymmerslöst år efter år och påstå nästan vad som helst.
Läsarna av Hallands Nyheter borde titta närmare på statyn utanför Gekås i Ullared, där grundaren som dog av en dödlig ”mobiltumör” står med sin mobil tryckt mot huvudet. Sannolikt kommer statyn att bli ett framtida monument över dagens dumhet och vår nonchalans över mobiltelefonriskerna.
Text: Torbjörn Sassersson
Läs mer om riskerna md mobiltelefoni: mobiltelefoni.tv
Läs mer: Omfattande israeliskt program för att minska mobilstrålning i skolor
Lägg till Lena hillert till listan med industrilobbyister. Hon har förnekat negativa hälsoeffekter av amalgam , mobilstrålning och existensen av multipel överkänslighet för kemikalier, sjuka hus och mögelskador hör hit också, men jag har inte sett att hon uttalat sig om det bara att hon lojalt ställt upp på ett seminarium där alla slaskdiagnoser buntats ihop som vanföreställningar (inkloderar kronosk trötthet och fibromyalgi). Några av dessa tillstånd handlar om exponering. Då kan det vara värt att veta att det gjorts en undersökning om behandlingseffekter. Där fann man att medicinering med psykofarmaka, aromaterapi och en del annat gjorde ont värre. Den enda effektiva åtgärden var att bryta exponeringen!
Även om inte ”symptomen” slutar i cancer för de flesta människor, så är det högst allvarligt att så många lider av sömnbrist, kronisk huvudvärk, ångest, hjärtklappning och liknande symptom som läkarna förklarar som stress. Jag använde min mobil dagligen i bilen under 3 år som säljare och idag är jag starkt överkänslig mot mobilstrålning. Det tog 2 år och en teknisk kunnig systemvetare som sambo för att till slut se sambandet. Det tog som sagt 50 år, efter ihärdig mörkläggning från industrins sida, att till slut erkänna rökningens konsekvenser. Idag kan man välja att inte röka och offentliga platser är rökfria, men vad gör man när hela samhället bestrålas? Det begränsar vår frihet och det är mycket allvarligt. Detta kortsiktiga vinstintresse har ett högt pris. Till slut kommer man inte längre kunna medicinera bort alla sömnproblem och mystiska åkommor.