Det största forskningsprojektet hittills om hjärntumörrisker av mobilanvändning är 13-ländersstudien Interphone, som startade redan år 2000. Alla data var insamlade redan 2004. Trots det redovisades de sammanlagda resultaten först 2010 samt 2011 och fortfarande är många resultat oredovisade. Studien koordinerades från WHO:s cancerforskningsinstitut IARC och finansierades av mobilindustrins samarbetsorganisationer GSM Association och Mobile Manufacturers Forum samt av EU.
De nordiska grupper som deltog kom från Sverige, Finland, Norge, Danmark och Storbritannien. De sammanställde och redovisade sina nordiska delresultat år 2007.
I det studieprotokoll som sammanställdes från projektledaren vid IARCår 2000, framgår att undersökningen skulle undersöka användning av ”annan kommunikationsutrustning” som avger RF-strålning. Forskarna i den nordiska gruppen frågade också i enlighet med planerna och enligt den frågeformulärsmall som sändes ut från projektledaren vid IARC som innehöll frågor om DECT-användning.
Problemet är att de uttryckligen hävdat att de inte gjort det: År 2007 skrev de nordiska Interphoneforskarna i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Cancer:
”Det ställdes inte frågor om DECT-telefoner och andra trådlösa telefoner eftersom de inte var betraktade som potentiella exponeringskällor”.
