Studie på vita studenter: läkemedel kan minska rasism

publicerad 14 april 2012
- Lena Leusch

En ny studie utförd vid brittiska Oxforduniversitetet visar att det betablockerande läkemedlet propranolol kan bekämpa undermedvetna rasistiska attityder. Används vetenskapen till att utveckla medel för åsiktskorrigering och foglighet?

Text: Lena Leusch | Foto: pasukaru76, Flickr.com

Rasism är ett oklart begrepp med varierande definition och tolkning, numera så pass känsloladdat att möjligheten till utplåning av sådana åsikter avger ett närapå sakralt skimmer. Att lyckas medicinera bort egenskaper allmänt likställda med ondska och hat vore väl en gudomlig gärning men är det genomförbart? Kan man verkligen radera naturliga instinkter, specifikt utvalda känslor enbart kopplade till de undermedvetna tankar och attityder som anses rasistiska? Utan att vårt speciellt designade system rubbas och slår tillbaka? Härstammar ”rasism” endast från en isolerad primitiv rädsla eller är attityderna formade av ett flertal samverkande faktorer, precis som de otaliga åsikterna om vad rasism ens är?

Medicinsk manipulering av känslor och hjärnans funktioner är inget nytt men rubriker om botemedel mot just rasism väcker hopp om en kärleksfull framtid, eller? Sådan förändring av en människas attityd kan dock inte framgångsrikt uppnås genom att slå ut viktiga delar i våra komplexa system. Vi är en helhet och den här typen av experiment resulterar inte i en önskvärd idealmänniska, det skapar ett samhälle befolkat av (lättstyrda) zombieliknande varelser.

Kirurgisk lobotomi övergavs på 1960-talet och psykofarmaka utvecklades till att bli vardagsmat. De moderna läkemedlen orsakar möjligen mildare skador än lobotomin men idag är av någon anledning en betydande del av befolkningen i behov av lugnande och sinnesförändrande substanser via recept. Lider människan verkligen av medfödd, kronisk läkemedelsbrist eller tjänar särintressen på att göra naturliga funktioner till vår fiende, till något onödigt, icke önskvärt och rentav ont som ska bekämpas med alla medel?

I dagens manipulerade värld finns ett stort behov av att dämpa vissa tendenser t.ex. bland grova återfallsbrottslingar inom sfären våld, mord och pedofili. Men viktigare torde vara att utveckla en strategi som eliminerar abnorm girighet och maktvansinne, drivmedlen för dem som anser sig ha rätten att egenmäktigt kontrollera befolkningen och vårt livsrum, kemiskt, fysiskt, intellektuellt och psykiskt. Vad innebär egentligen den hyllade yttrandefriheten?

Vill vi ha medicinsk mind control? Vårt undermedvetna är redan hårt ansatt av olika sorters medveten påverkan, av dem som har kunskapen och som tjänar på det. Ska härskande instanser, myndigheter och globala företag ha total makt över våra sinnen? Människan styrs undermedvetet och automatiskt via alla intryck hon möter och processar, kemiska medel för hjärntvätt påverkar givetvis många fler viktiga funktioner och inte bara rasistiska attityder.

Propranolol används för att sänka högt blodtryck genom att dämpa hjärtfrekvensen, samt för att komma till rätta med de fysiska symptomen av ångest och migrän. Medicinen blockerar aktiveringen av det så kallade autonoma nervsystemet och de områden (amygdala) i hjärnan där känslomässiga reaktioner utvecklas, såsom exempelvis rädsla. 

Med fokus på att medicinen kan dämpa undermedveten rasism, utan hänsyn till att preparatet påverkar hela individens väsen genom att blockera fundamentala (kroppsliga, psykiska och känslomässiga) funktioner för överlevnad, så försöker vi fly ifrån att vara vad vi är.

Vad är rasism, vem ska avgöra kriterierna för att uppfylla detta diffusa begrepp? Bör eventuell medicinering vara frivillig inom öppenvården, för dem som anser sig lida av psykisk sjukdom och som har diagnosticerats rasism enligt DSM-manualen? Ska läkemedlet kunna ersätta fängelse eller elektronisk fotboja vid tankebrott?

Dolda syften bakom studien?

Ville man kanske bara nå bättre förståelse för människans natur och hur läkemedel påverkar oss? Fördomar kan även uppträda hos personer med en uppriktig känsla för jämlikhet, säger Sylvia Terbeck, studiens huvudförfattare.  Är införande av tvångsmedicinering något för framtidens samhälle så att vi känner och tänker rätt, i ett allmänt vaccinationsprogram med påtryckningar om solidaritet eller via berikning med antirasistiska kemikalier i dricksvattnet?

Alla 36 testpersoner var vita, frivilliga studenter.

Artikeln i The Telegraph rymmer lite om de etiska aspekterna medan man i Dagens Nyheter förkortat texten något.

Propranolol reduces implicit negative racial bias, Psychopharmacology DOI 10.1007/s00213-012-2657-5

Relaterat

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

  • Är det något jag tycker är sjukt konstigt så är det att läkare oftar är väldigt försiktiga med att skriva ut antidepressivt, men de talar inte om varför..(?) Först när de anser att man är ”lämpad” att få det utskriven blir de optimistiska och säger att det är inget farligt det här inte.. Inget farligt kan hända.. Vad är det här? I så fall kunde de väl skriva ut till flera som misstänks ha depression.. Inte vet jag om de gör det eller inte, men det jag vill komma till är att jag fick zetralin under gymnasiet och lade märke till hur känslolivet domnade av liksom även min entusiasm, engagemang, humor, ja det var som om personligheten långsamt ströps.. Men det är ingen som säger på sjukhusen att det är medicinens fel..

    Å andra sidan så har jag pratat med en del lärare på skolor jag börjat på som säger att många elever som börjat med antidepressivt ofta får ett liknande fall. Jag tycker detta är konstigt att man inte får reda på saker om det nu är så att läkarna vet om dessa saker, och varför säger de inget i så fall?

    • Tillägg: Jag menar alltså att det har kvarstått känslomässig avtrubbning även när man slutat med medicinen.. Sjukt jobbigt är det iaf att inte kunna känna sig glad igen, vilket jag kunde innan.. Nu är det mer ett neutralt läge där ingenting känns, varken jobbiga känslor eller härliga känslor..

  • Är det något jag tycker är sjukt konstigt så är det att läkare oftar är väldigt försiktiga med att skriva ut antidepressivt, men de talar inte om varför..(?) Först när de anser att man är ”lämpad” att få det utskriven blir de optimistiska och säger att det är inget farligt det här inte.. Inget farligt kan hända.. Vad är det här? I så fall kunde de väl skriva ut till flera som misstänks ha depression.. Inte vet jag om de gör det eller inte, men det jag vill komma till är att jag fick zetralin under gymnasiet och lade märke till hur känslolivet domnade av liksom även min entusiasm, engagemang, humor, ja det var som om personligheten långsamt ströps.. Men det är ingen som säger på sjukhusen att det är medicinens fel..

    Å andra sidan så har jag pratat med en del lärare på skolor jag börjat på som säger att många elever som börjat med antidepressivt ofta får ett liknande fall. Jag tycker detta är konstigt att man inte får reda på saker om det nu är så att läkarna vet om dessa saker, och varför säger de inget i så fall?

    • Tillägg: Jag menar alltså att det har kvarstått känslomässig avtrubbning även när man slutat med medicinen.. Sjukt jobbigt är det iaf att inte kunna känna sig glad igen, vilket jag kunde innan.. Nu är det mer ett neutralt läge där ingenting känns, varken jobbiga känslor eller härliga känslor..

  • Skapar man ett piller mot rasism, kan man säkert skapa ett piller mot andra företeelser i samhället också. Jag anser det är mer respektfullt att arbeta med information och diskussion, och i nödvändiga fall samtalsterapi, än att ge människor piller. På 60-talet gav man homosexuella el-chocker, man hade säkert använt piller om man hade den avancerade kunskap som man har idag.

    Vi går mot ett piller-samhälle, du kan köpa de rätta värderingarna, de rätta känslorna och den rätta livsupplevelsen genom att handla på Apoteket…

    Idag har vi ett demokratiskt samhälle som värnar om yttrandefrihet och trosfrihet, men låt oss säga att samhälle skulle rucka på detta och börja utdela piller… tänk om vi skulle få en anti-demokratisk och rasistisk regim, det vore ju bara för dem att dela ut ett piller så blir vi rasister hela bunten.

    Man ger redan idag s k ”motivationspiller” till soldater som krigar, för att de ska dämpa sina känslomässiga invändningar till att mörda sina medmänniskor.

    Denna utveckling väcker oro och jag är kritisk till pillersamhället som allt mer utvecklar sig och som tydligt har sin bas i USA.

  • Skapar man ett piller mot rasism, kan man säkert skapa ett piller mot andra företeelser i samhället också. Jag anser det är mer respektfullt att arbeta med information och diskussion, och i nödvändiga fall samtalsterapi, än att ge människor piller. På 60-talet gav man homosexuella el-chocker, man hade säkert använt piller om man hade den avancerade kunskap som man har idag.

    Vi går mot ett piller-samhälle, du kan köpa de rätta värderingarna, de rätta känslorna och den rätta livsupplevelsen genom att handla på Apoteket…

    Idag har vi ett demokratiskt samhälle som värnar om yttrandefrihet och trosfrihet, men låt oss säga att samhälle skulle rucka på detta och börja utdela piller… tänk om vi skulle få en anti-demokratisk och rasistisk regim, det vore ju bara för dem att dela ut ett piller så blir vi rasister hela bunten.

    Man ger redan idag s k ”motivationspiller” till soldater som krigar, för att de ska dämpa sina känslomässiga invändningar till att mörda sina medmänniskor.

    Denna utveckling väcker oro och jag är kritisk till pillersamhället som allt mer utvecklar sig och som tydligt har sin bas i USA.

  • Människans värde har allt mer blivit att någon skall tjäna pengar genom att låta oss få påhittade behov. Jag har lurat mig allt för många gånger att handla vad jag inte skulle behövt.
    När det gäller grundläggande behov av exempelvis näringsämnen, kroppsfysikens flöde och upplevelsestimulans så kan den osmakliga kommersen bli till livgivande symbios. Men det är alltid anledning att vara skeptisk med hjälp av intuition och erfarenhet. Det är viktigt att vi lyssnar på oss själva och sorterar ”goda” råd.

  • Människans värde har allt mer blivit att någon skall tjäna pengar genom att låta oss få påhittade behov. Jag har lurat mig allt för många gånger att handla vad jag inte skulle behövt.
    När det gäller grundläggande behov av exempelvis näringsämnen, kroppsfysikens flöde och upplevelsestimulans så kan den osmakliga kommersen bli till livgivande symbios. Men det är alltid anledning att vara skeptisk med hjälp av intuition och erfarenhet. Det är viktigt att vi lyssnar på oss själva och sorterar ”goda” råd.

  • Lämna ett svar