Riksbanken vill ha tvångsamortering – syftet är att öka intäkterna för affärsbankerna – säg stopp

Torbjörn Sassersson är grundare av NewsVoice som startade 2011. Torbjörn har arbetat inom media sedan 1995. Han har en fil kand (1992) inom miljövård från Stockholms Universitet. Stöd hans arbete genom en direktdonation via Paypal.
publicerad 15 januari 2013
- Torbjörn Sassersson
Riksbanken, huvudkontor. Brunkebergstorg. Licens: Public domain, Wikimedia Commons
Riksbanken, huvudkontor. Brunkebergstorg. Licens: Public domain, Wikimedia Commons
Riksbanken, Sveriges Riksbank, Brunkebergstorg, Stockholm. Licens: Public domain, Wikimedia Commons

DEBATT. Riksbankschefen vill att bolåntagare ska börja amortera. För att öka återbetalandet vill han att staten ska skapa regler om bankerna själva inte gör det, skriver flera medier idag. I praktiken vill Riksbanken införa lagstadgad tvångsamortering. 

Text: Torbjörn Sassersson | Skriv på namnlista: Stoppa tvångsamorteringarna

”Bäst skulle vara om de klarade denna uppgift själva, utan tvång utifrån… Men jag anser att man ska införa tvingande regler om det annars inte händer tillräckligt.” / Riksbankschefen till SvD

Bankerna är aktiebolag som ska gå med vinst

För att förstå detta utspel som tycks handla om att Riksbanken ”bryr sig om” låntagarna dvs kunderna till affärsbankerna måste Riksbankens meddelande tolkas från bankens vinstdrivande intresseperspektiv.

Affärsbankerna är aktiebolag som ska gå med vinst och de är skickliga på att inte lägga till AB efter banknamnet i sin marknadsföring. Riksbanken är i princip affärsbankernas ”intresseorganisation”. Det var bankerna som låg bakom bolånehysterin för 3 år sedan då bankerna satte räntan mycket lågt för att locka in ett maximalt antal nya bolånekunder. När tillräckligt många nya kunder fångats in i bolånandet började bankerna omedelbart höja räntan för att maximera intäkterna så snabbt som möjligt.

Bankerna lånar ut virtuella pengar

Bolånen som delas ut är pengar som bankerna inte har. Ofta kan en affärsbank låna ut 5-6 gånger mer pengar än vad de har täckning för (fractional-reserve banking). I praktiken är pengarna som lånas ut virtuella pengar, men i och med att vi låntagare kan ta ut pengarna från en bankomat eller använda pengarna för att köpa en lägenhet blir illusionen fulländad. Pengarna vi får tillgång till är dock fortfarande virtuella pengar för banken eftersom de inte realiserats som intäkter ännu. Utlåning av virtuella pengar är sannolikt bankernas viktigaste intäktskälla.

När jag 2008 deltog i ett större affärsutvecklingsmöte på en av Sveriges fem största affärsbanker läxades 50 st banktjänstemän upp av den europeiska marknadschefen. Han menade att banken måste öka utlånandet eftersom det är den mest lönsamma intäktsmodellen för banken.

Bolånen är virtuella pengar som måste tvättas

Det är först när vi amorterar som de virtuella pengarna manifesteras som riktiga pengar för banken. I realiteten betyder det att pengarna som banken inte hade, men tog sig rätten att låna ut, manifesteras för att vi vanliga löntagare skapat pengarna genom lönearbete.

Bank -> Bolån = virtuella pengar -> lönearbete -> ”återbetalning” av riktiga pengar -> bankens intäkt.

I praktiken tvättar löntagarna falska pengar och gör dem vita så att banken kan göra ren vinst. Det kallas pengatvätt och modellen inkluderar att låntagaren blir medbrottsling eftersom denne omedvetet är med på noterna. Låntagaren kan ju köpa en lägenhet för de virtuella pengarna, men måste å andra sidan betala hela notan genom att skapa äkta pengar genom åratal av lönearbete.

Nu ska intäktsströmmarna maximeras

Nu vill Riksbanken att bolånetagarna ska både amortera och betala ränta under förevändningen att Riksbanken ”bryr sig om” låntagarna. Vi får ju inte bli överbelånade. Nej, visst, men det var bankerna som satte oss i skuldfällan från första början. I verkligheten handlar Riksbankens utspel om att affärsbankerna vill maximera intäktsströmmarna. Vi ska både betala ränta för att vi ”fick låna” virtuella falska pengar och samtidigt amortera av dessa virtuella pengar så att de manifesteras som tvättade riktiga pengar.

Skriv på namnlista: Stoppa tvångsamorteringarna

Prognoser

Bra timing för fastighetsaffärer

Riksbanken som sätter upp reglerna vill nu att om vi inte amorterar frivilligt ska staten gå in och kravställa amorterandet. Det ska bli obligatoriskt dvs tvångsmässigt. Konsekvensen blir att nästan alla svenska medborgare i arbetsför ålder kommer att få det betydligt tuffare att klara av privatekonomin. Alla kommer att pressas och stressas. Vi kommer att knapra sömnpiller och lugnande. Vi kommer att se snabba försäljningar av många villor och lägenheter under de närmaste åren efter att tvångsamortering införts och för de kapitalistiska krafterna är det perfekt timing eftersom lägenhets- och villapriserna pressats ner än mer i och med en ökad tillgång av bostäder på den fria marknaden. De företag och privatpersoner med mycket pengar, tex bankerna och bankers, kan nu göra mycket bra fastighetsaffärer.

Cirkeln är sluten – Nästa cirkel kan påbörjas

Cirkeln är sluten och efter några år kanske runt 2018 kommer amorteringstvånget att tas bort. Bolåneräntorna kommer att sänkas. Spinndoktorn på Riksbanken sänker reporäntan för att stimulera ekonomin och ”hjälpa” medborgarna. Det blir ny låntagarfest, alla vill passa på att köpa bostad för det är ju så ”billigt” att låna pengar.

Affärsbankerna är den part som kan göra vinster under alla ekonomiska årstider, när det är lågkonjunktur, högkonjunktur, när ekonomin är bra och dålig medan impulsiva medborgare rusar hit och dit för att klara sig.

Lösningarna

Först och främst måsta alla motverka införandet av tvångsamortering i Sverige. De politiska partierna måste gemensamt gå in och stoppa affärsbankernas oetiska affärsmodeller när Riksbanken nu tar sig friheten ställa krav på tvångsamorteringar. Det är tvärtom affärsbankerna som måste förklara hur de tänker sig försvara sina oetiska affärsmodeller. Bevisbördan ligger hos bankerna snarare än skyldigheten för den enskilde att amortera virtuella pengar.

”Paradoxala” frågor som måste ställas

  • Vem äger egentligen de virtuella ”utlånade” pengarna?
  • Om pengarna ändå är virtuella hur kan det då finnas en egentlig långivare?
  • Om pengarna ändå i slutänden skapas av låntagaren genom lönearbete och amortering kan det då hävdas att de virtuella pengarna egentligen tillhör låntagaren? Denne skapade ju i slutänden de reella pengarna. Varför ska de då amorteras?

Åtgärder

  • Bankernas egentliga affärsmodell baserad på skuldsättande och utlånande av virtuella pengar (fractional-reserve banking) bör kriminaliseras. En bank ska inte få låna ut pengar den inte har. Den etiska banken lånar i en tänkt framtid ut endast pengar som den har 100% täckning för.
  • Alla nivåer i samhället tar ansvar för att öka sparandet så att den privatperson som vill köpa en dyr kapitalvara endast gör det med sparade pengar.
  • Sparandet måste belönas med hög sparränta. Gentjänsten till banken är att sparpengarna kan användas av banken för att investera i äkta samhällsuppbyggande aktiviteter, inte som idag, enbart för egen vinning som döljs bakom fina ord om ansvar och samhällsnytta.
  • Kriminalisera bankernas internet-casinos, dvs ”markets” där bankerna bokstavligen spelar med sparpengar och ”strukturella placeringar”.
  • Stimulera nyföretagandet inom långivning och investering. Låt nya ”banker” med nya etiska och genuint samhällsuppbyggande affärsmodeller få testa vingarna.
  • I övrigt måste bankerna gå tillbaka till sin ursprungliga funktion i samhället dvs att förvara pengar säkert och för den tjänsten ta ut rimliga avgifter.

Skriv på namnlista: Stoppa tvångsamorteringarna

Text: Torbjörn Sassersson

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

  • Jag gick till min lokala bank för några år sedan och ställde frågan om de ville förklara var mina pengar kom ifrån gällande en kredit på 70 000 kr. Chefen på lokala bankkontoret kunde inte/ville inte svara. En lång mejlväxling med presschef och hans jurist på huvudkontoret i Stockholm tog vid. Det blev klart i mejlet att banken skapar pengarna vid lånetillfället, juristen kunde ej finna vart i grundlagen privata banker ges rätten att tillverka egna pengar, det blev också klart hur man kunde blåsa upp ex. 15000 kr till 1 000 000kr etc. Banken ignorerade senare mitt ifrågasättande av återbetalningen trots juridisk korrekt invändning i sak där jag bl.a. ber om klargörande om vem som ägt de pengar jag lånat alt. visa en transaktion där pengarna går att spåra, inkluderade källhänvisningar, lagtext och fakta. Det faller kanske på flera punkter, upplysningsplikten, avtalslagen, grundlagen mm. Enkla rimliga frågor som inte får ges ett svar. Tycker vi människor, även vanligt bankfolk, borde ha ett gemensamt intresse att föra en dialog åtminstone om alla tokigheter.

  • Denna artikel är tyvärr full av missuppfattningar om hur banker, pengar och skulder fungerar. Ditt syfte är vällovligt, men din kampanj mot bankerna skulle bli bättre om de inte bara kunde avfärda dig med att mycket av det du skriver är felaktigt. Ehrenberg har också missuppfattat, och jag skrev en kommentar till hans artikel, som du också borde läsa.
    Det viktigaste är ändå att amorteringar *minskar* bankernas vinster. Din kampanj är alltså helt förfelad. Uppmana istället folk att inte ta nya lån och att amortera så mycket de kan. Då lär bankerna få panik…

    • Jag svarar som en myndighet skulle svara.

      Jag har inte gjort några iakttagelser i din artikel som på något sätt skulle ändra den allmänna uppfattningen om affärsbankerna affärside och intäktsmodell. Skuldsättande och utlåning av virtuella pengar för att konstruera underlag för ränta och amorteringar är modellen. Sedan är det enkelt att förvilla kärnverksamheten med komplicerad terminologi, kalkyler och annat, rök och speglar som får det att låta både märkvärdigt och samhällsnyttigt.

      Bankerna lär knappast få panik om folk amorterar. Tvärtom, då realiseras pengarna för bankerna i takt med att de lämnar lönetagarnas inkomstkonton.

  • Vad jag förstår skrotade man guldmyntfoten 1931 då Sverige gjorde konkurs till bankiererna.
    (Detta gjordes antagligen pss att staten upptog lån genom den privat kontrollerade riksbanken i sedlar, men betalade av med guld => till slut var guldet slut => konkurs)
    Guldet (som property) i valutasystemet ersattes då av arbete, alltså arbete blev den property som gav valutan värde. Folket skapar alltså valutan genom att ge den värde genom arbete. När vi tex. lånar från banken för att köpa ett hus, kommer pengarna alltså inte från banken utan från riksbanken via banken, men det är på vårat eget arbete vi lånar. Alltså betalar vi dubbelt på lånade pengar, först när vi skapade pengarna genom vårt arbete, sedan då vi ska betala ”tillbaka” med ännu mer arbete. puh det är jobbigt nu…

  • @Fredrik
    Nä, banker lånar inte ut insättningar. Den sk multiplikatorteorin är bevist felaktig (bl.a av de två ”nobel”pristagarna Prescot och Kydland). Faktum är att Fractional Reserve banking är en myt (kolla t.ex vad ekonomiprofessor Steve Keen skriver om detta).

    Sanningen är mycket värre än Fractional Reserve Bankiing – FRB ger i alla fall bankerna någon form av legitimitet då det ger bilden av att bankerna är en förmedlare av pengar. Men det bankerna gör är att hitta på två skulder på ickeexisterande pengar- inget mer. Kunden setts i skuld när han/hon skriver på skuldpappret och banken sätter sig i skuld med samma ickkeexisterande pengar som skrivs på kundens konto (för kunden konto är ALLTID banken skuld på pengar till kunden och inget annat). Sedan har storbankskartellen sett till att bankerna kan bolla runt sina skulder med hjälp av RIX på Riksbanken.
    Om du vill ha mer detaljer kring detta så gjorde jag en videoanimering som visar hur det fungerar här:
    http://parasitstopp.wordpress.com/2013/01/14/video-bedrageriet-som-kallas-penningsystem-del-2/

  • ”Virtuella pengar” ”riktiga pengar”. Jisses. Menar du att en bank inte behöver balansera sin in- och utlåning?

    Btw, om amortering gör att banken får in ”riktiga pengar” varför är de så måna om att bolånekunden inte ska amortera? Här är en ledtråd: det är räntan de tjänar pengar på.

    • Du vet nog vad jag menar med ”virtuella pengar”.

      Beträffande räntan. Visst tjänar banken på räntan. Det framgår implicit i artikeln plus att de tjänar pengar på amorterandet av ”virtuella” pengar. Dubbelbingo.

      Om någon lånar 1 miljon för att köpa en lägenhet måste ju personen betala ränta många månader för att komma upp till 1 miljon kronor, om du förstår vad jag menar. Men om bolånaren dessutom måste amortera från start blir det dubbel ”intäkt” för banken.

      Affärsiden är strålande. Kan aldrig misslyckas. Regeringen står ju där som bundsförvant fylld med bekymrade politiker som tänker på ”allas bästa”. Divina commedia.

  • Ett talesätt som brukar florera i finansvärden är: ”de stora pojkarna blåser alltid de små pojkarna”. Man kan se det som ett kriterium för att det hela ska gå runt. Finansvärden anpassar sig hela tiden och finner nya tillvägagångssätt långt innan fotfolket får grepp om situationen. Utöver detta strider naturligtvis olika marknadsaktörer med varandra genom att vinna nya sätt att dominera. Hur djupt detta går är för mig omöjligt att säga men det är nog ingen överdrift att påstå att både banker och statsmakt titt som tätt underblåser dessa krafter. Genom att t.ex. basa över olika indexeringar styr man i sin tur enorma penningströmmar i samhället. Utvecklingen av ny teknologi har till exempel lett till att det är i princip omöjligt att vinna något på aktieplaceringar etc etc – om man tillåts att filosofera lite 🙂

    • Du skrev: ”Hur djupt detta går är för mig omöjligt att säga men det är nog ingen överdrift att påstå att både banker och statsmakt titt som tätt underblåser dessa krafter.”

      Svaret?: ”Tendenser till modifierade former av korporativism har även uppträtt i många moderna demokratiska system. Efter andra världskriget har länder som Sverige och Österrike, under långvariga socialdemokratiska maktinnehav, utvecklat korporativistiska drag med samförstånd mellan regering, fack och näringsliv (jfr. saltsjöbadsandan).”

      ”I Sverige kommer detta också till uttryck genom myndigheters och organisationers inflytande i den centrala politiska beslutsprocessen, via det statliga remissinstitutet, reglerad i regeringsformen.”

      https://newsvoice.se/2013/01/14/vad-vill-du-lasa-om-i-newsvoice-vilket-sverige-vill-du-ha/

  • SvD: ”Världen har inte lärt sig något sedan Krueger”

    Trots att mer än 80 passerat sedan Kruegerkraschen har världen fortfarande inte lärt sig konsekvenserna av alltför snåriga finansiella produkter. Det säger en av världens främsta experter på ämnet, Frank Partnoy, i en exklusiv intervju med SvD Näringsliv. Hans uppmaning till världen: nästa gång bankernas finansiella trixande leder till att de hamnar i svårigheter – låt dem gå under.

    http://www.svd.se/naringsliv/nyheter/varlden/varlden-har-inte-lart-sig-nagot-sedan-krueger_7828910.svd

    • Ivar Kruger blev mördad då han i kraft av sitt tändsticksmonopol var i färd med att låna pengar till Tyskland och det ville inte TPTB att han skulle göra då det blivit svårt att driva fram WWII. Det är iaf. min slutsats efter att ha studerat ämnet…

  • Det är en sorts skuld banken lånar ut, pengarna är skapade ur tomma intet. De kom till när handläggaren la upp lånet, när han tryckte på några tangenter. Det hela är olagligt, ett pyramidspel där den enda vinnaren sitter i toppen av den. (de som äger banken och staten som får in skatter på pengar som inte finns. Det är därför Staten och bankerna gillar varandra) De pengar som ”låntagaren” sedan arbetar ihop är riktiga och gör bankerna allt rikare och folket allt fattigare. Om folk förstått hur deras tillgångar hela tiden konfiskeras av staten och bankerna hade det blivit en revolution, så allvarligt är det. Jag kan bara instämma i att affärsstrategin är solklar, först billiga lån sen höja räntan, i cykler. Bonus för bankerna blir de som inte kan betala, banken får då ta över villan eller bostadsrätten utan att behöva betala en krona, för pengarna fanns inte från början. Men nu tar banken över en real tillgång – alldeles gratis. Det är kriminellt. Det Göran Persson sade är inte vatten värt, vi tvingas in i ett system som vi inte vill ha och påläggs dessutom en känsla av skuld genom bankernas manipulation. De enda som skall trycka pengar ut tomma intet är Riksbanken. De skall ha kontrollen. Staten skall inte heller låna pengar i den globala banksfären, utan sköta dessa affärer genom Riksbanken. Då riskerar vi inte att hamna i Greklands situation. Se på Island, folket där slängde ut de giriga bankirerna och de är nu dessutom efterlysta internationellt för bedrägeri. Skall Island bli det enda landet i världen där folket tog över makten över det monetära systemet?
    Bilägger en länk som i fem korta avsnitt beskriver hur systemet fungerar. Det finns svensk text.
    https://www.youtube.com/watch?v=60syRrYTiC8&feature=player_embedded

  • Inte för jag gillar bankernas sätt att blåsa sina kunder…men en sak är solklar, folk måste börja amortera sina lån ! Det är ju stenkorkat att inte göra det, eftersom skulden aldrig minskar. Om man däremot amorterar lånen, så minskar ju räntekostnaderna i takt med att skulden minskar…Göran Persson sa en gång: ”den som är satt i skuld är inte fri”. Det bästa man kan göra i detta livet är att inte sätta sig i skuld ! Skuld gör att människor blir tysta på arbetsplatser. Skuld gör människor tysta och fogliga för makthavarna…ingen törs numera protestera mot någonting längre p.g.a rädslan att bli av med jobbet. Förr var det enklare, då a-kassan gick att leva på…nu finns ingen trygghet, värt namnet kvar. Precis så vill våra makthavare ha oss…tysta och fogliga ! Så mitt råd är…gör er skuldfria så mycket ni orkar…det värsta makthavare vet är ett fria och uppkäftiga människor !

  • Lämna ett svar