Riksbanken har under de senaste åren fört en penningpolitik som lett till betydligt lägre inflation än det av riksdagen uppsatta inflationsmålet. Resultat är dämpat tillväxt onödigt hög arbetslöshet trots omfattande makroekonomiska reformer.
Denna politik har systematiskt motiverats med att en lägre ränta skulle öka hushållens skuldbörda. Men Riksbanken har hittills inte presenterat någon analys av hur skuldkvoten bland hushållen hotar den finansiella stabiliteten. Den bara tar för givet att en högre kvot hushållsskuld kräver en högre ränta för att bromsa skuldsättningen.
Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare,
1. Felaktig bild av överskuldsättning
Den svenska Riksbanken har valt att ta hänsyn till hushållens höga bolåneskulder när direktionen sätter räntan. Riksbanken utgår dock från den genomsnittliga skuldkvoten för hela hushållssektorn. För att avgöra hur utsatta hushållen är på grund av skuldsättningen måste man även studera hur skulderna är fördelade inom sektorn, alltså till exempel att titta på andelen högbelånade hushåll och deras inkomststruktur.
En ny utredning visar tydligt att de som har stora bostadslån också har ekonomiska möjligheter att klara av dem, eftersom de ofta har höga inkomster ”Överskuldsättning i kreditsamhället?” (SOU 2013:78). Enligt utredningen är det endast 2,5% av den vuxna befolkningen, 200 000 personer, som har lån över 1,8 miljoner kronor, något som kan jämföras med de 400 000 personer som finns hos Kronofogden. Den population som är registrerad hos Kronofogden har alltså inget att göra med överskuldsättning och stora bolån. I stället rör det sig om utsatta grupper och låginkomsttagare varav många bor i hyresrätt.
2. Rikare hushåll bakom höga bolåneskulder
En annan aspekt som Riksbanken inte tar hänsyn till är att skuldkvoten som andel av disponibel inkomst är inte lika med överskuldsättning. Hushållens skuldkvot har ökat från 105,5 % år 2000 till 168,2% år 2012. Ändå har andelen i befolkningen med obetalda hyror eller bolån minskat från 6% till 3%. Denna minskning innebär att hushållen numera har blivit rikare och klarar av en högre skuldkvot än tidigare. Skuldkvoten som andel av disponibel inkomst ligger på hög nivå. Men hushållens skuldsättning som andel av hushållens finansiella tillgångar har ökat långsamt från 32,3% till 39,8%. Sett till den utvecklingen har hushållens skuldsättning ökat relativt långsamt under 2000-talet. Värdet på hushållens finansiella tillgångar har alltså ökat i nästan samma takt som skuldsättningen.
| 2000 | 20012 | |
| Hushållsskuld i % av disponibel inkomst | 105,5 | 168,2 |
| Hushållskuld i % av finansiella tillgångar | 32,3 | 39,8 |
| Hushållsskuld i % av disponibel inkomst | 6,1 | 6,2 |
| Andel i befolkningen med obetalda bolån eller hyror i % | 6 | 3 |
Källa: OECD, Eurostat och SCB
Minst lika viktig som skuldkvoten är räntekvoten, det vill säga hushållens ränteutgifter som andel av disponibel inkomst. Räntekvoten illustrerar hushållens faktiska kostnader för sina skulder. Räntekvoten har varierat genom åren. I början av 1990-talet låg den till exempel på drygt 10 procent för att falla ner till som lägst 4,5 procent under 2010. 2012 låg räntekvoten på drygt 6 procent.
3. Vilseledande internationella jämförelser
Hushållens skulder räknat som andel av den årliga disponibla inkomsten är relativt hög i Sverige jämfört med andra EU-länder. Bara i tre EU-länder har hushållen högre skuldsättning än i Sverige. År 2012 var den så kallade skuldkvoten 51 procent högre i Sverige än i euroområdet i genomsnitt och inom EU är det bara hushållen i Irland, Holland och Danmark som har högre skuldsättning i förhållande till disponibel inkomst än de svenska, enligt statistik från Eurostat.
När man pratar om svenskarnas skuldkvot internationellt kan detta ge en bild av oansvariga hushåll. Hög kvot av hushållsskuld betyder dock inte alltid problem. Låg kvot av hushållsskuld betyder heller inte alltid frånvaro av problem. Man måste titta närmare på vad det är för typ av lån som ökar och vilka inkomstgrupper som skuldsätter sig mest. Nästan alla lån i Sverige går till dem med goda inkomster. Det är en förklaring till att svenska hushåll har betydligt lägre andel i befolkningen med obetalda skulder trots att skuldkvoten är bland de högsta.
| Hushållsskuld i % av disponibel inkomst 2007 | Hushållsskuld i % av disponibel inkomst 2012 | Obetalda skulder motsvarande 66% av hushållets totala inkomst 2008 | |
| Sverige | 154,3 | 168,1 | 1,1 |
| Tyskland | 96,1 | 87,2 | 18,9 |
| Frankrike | 89,4 | 100,4 | 7,2 |
| Belgien | 80,0 | 91,5 | 6,2 |
| Italien | 65,7 | 74,5 | 5,8 |
Källa: Eurostat och OECD
Tittar vi på tabellen ovan kan vi konstatera att hushållens skuldkvot i Tyskland, Frankrike Belgien och Italien är betydligt lägre än i Sverige. Dessa länder har också berömts för sina låga hushållsskulder. Men tittar vi på andelen hushåll med obetalda skulder motsvarande 66% av hushållens totala inkomster kan vi konstatera att dessa länder med låga hushållsskulder har mycket höga andel i befolkningen med obetalda skulder motsvarande 66% av hushållets totala inkomster. I Sverige ligger denna siffra på 1,1%, den lägsta i hela Europa.
4. Riksbanken måste sluta sabotera Sveriges ekonomi
Ovan redovisade data visar klar att Riksbankens räntepolitik måste släppa fokus på hushållens skuldsättning och huspriser framöver. Bostadspriser och bolån utgör inte något stabilitetsproblem och bör därmed inte påverka penningpolitiken.
Den europeiska centralbanken (ECB) sänkte i början på november den viktigaste styrräntan från 0,5 procent till 0,25 procent. Effekten kan bli att Riksbanken kan komma att gå långsammare fram med svenska räntehöjningar. Men detta räcker inte. Av tabellen nedan kan vi se att Sverige idag har en reporänta som avviker för mycket från omgivningen.
| Reporänta | |
| Sverige | 1 |
| Österrike | 0,25 |
| Belgien | 0,25 |
| Danmark | 0,20 |
| Finland | 0,25 |
| Frankrike | 0,25 |
| Tyskland | 0,25 |
| Holland | 0,25 |
| USA | 0,25 |
| Schweiz | 0 |
Källa: Trading Economics
Riksbanken måste rätta till den felaktiga penningpolitik som har bedrivits på lösa grunder under nästa ett helt decennium.
Ifall att Riksbanken åter igen åberopar bolåneskulder vid nästa räntebeslut bör Riksdagen inte nöja sig med en allmän uppfattning om riksgenomsnittet, utan kräva en djupare analys av skuldstrukturen bland hushållen och hur denna kan tänkas påverka den finansiella stabiliteten.
Lägre räntor behövs idag med hänsyn till effekterna på både tillväxt och arbetslöshet.
Låg ränta påverkar inte bara arbetslösheten. Sverige är idag i stort behov av att förnya sitt transportsystem, särskilt järnvägssystemet. Järnvägsanläggningar är långsiktiga investeringar och låg ränta gynnar investeringar med lång avskrivningstid. Vid en räntesänkning kommer, allt annat lika, kronans värde att försvagas. Att kronan försvagas blir dock en positiv effekt för exporten. En svagare krona gör att svenska varor blir billigare för de som importerar svenska varor och tjänster, vilket gör att exporten ökar. Denna exportökning leder till ökade vinster, ökad efterfrågan på arbetskraft och ökade investeringar.
Utebliven räntesänkning i nuläget skulle betyda att Riksbanken i praktiken har bestämt sig för att sabotera Sveriges ekonomi.
Text: Hedi Bel Habib, fil doktor och forskare
