Det finns strikta kriterier för när en seriös vetenskaplig tidskrift kan acceptera en expertgranskad artikel och publicera den. Det finns dessutom strikta kriterier för när en sådan artikel ska kunna återkallas efter publicering.
Text: F. William Engdahl, författare till bla ”Hotet mot livet – den genetiska manipulationens dolda agenda” | Översättning: Peter K. Pettersson | Tidigare publicerad 30 nov 2013
Den en gång så respektabla tidskriften Food and Chemical Toxicology, som ges ut av förlaget Elsevier, har tydligen beslutat sig för att bryta mot dessa kriterier och meddelat att man drar tillbaka en långtidsstudie som man publicerade för ett år sedan, och som gäller de toxiska effekterna av en av Monsantos genetiskt modifierade organismer (GMO) – dess GM-majs kallad NK603.
Detta märkliga tillkännagivande kommer bara sex månader efter att Elsevier skapade en speciell ny tjänst på Food and Chemical Toxicology, ”redaktör för bioteknik” (det vill säga för GMO), och besatte den med en före detta Monsanto-anställd som har arbetat för Monsantos frontorganisation, International Life Sciences Institute (ILSI). Är det inte något som verkar vara fel i detta scenario?
Bakgrund
Tidskriften Food and Chemical Toxicology publicerade i sitt november-nummer 2012 en artikel med titeln “Long term toxicity of a Roundup herbicide and a Roundup-tolerant genetically modified maize” (”Långsiktig toxicitet hos en Roundup-herbicid och en Roundup-tolerant genetiskt modifierad majssort”) av professor Gilles-Eric Séralini och hans grupp av forskare vid det franska universitetet i Caen.[1]
Det här var en mycket viktig studie, eftersom det var den första och, förvånansvärt nog, hittills den enda långtidsstudie under kontrollerade förhållanden beträffande möjliga effekter på råttor av en föda av gm-majs som behandlats med Monsantos herbicid (växtdödande kemiskt ämne) Roundup.
Séralini lämnade in sina forskningsresultat till den ansedda tidskriften efter en fyra månader lång rigorös granskning som gjordes av vetenskapliga experter beträffande studiens metodik och annat av betydelse.
Séralinis grupp testade över 200 råttor som fick en föda av GM-majs under en period på hela två år. Studien kostade totalt 3 miljoner euro och genomfördes under absolut sekretess för att undvika påtryckningar från industrin.
Séralinis grupp gjorde sin studie under hela en råttas genomsnittliga livslängd på två år, i stället för bara 90 dagar som i Monsantos tidigare studie, som man lämnat in för godkännande till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA). Den långa tidsperioden visade sig avgörande. De första tumörerna syntes inte förrän efter 4–7 månader in i studien. I Monsantos tidigare 90-dagars studie, fanns tecken på toxicitet, men de avfärdades som ”inte biologiskt meningsfulla” av både gmo-industrin och EFSA.[2]
Det verkar dock som att de verkligen var mycket biologiskt meningsfulla. Séralini-gruppens resultat var mer än alarmerande.
Séralini-studien konstaterade:
”När det gällde honor var det 2–3 gånger fler som dog i de behandlade grupperna än i kontrollgrupperna, och de dog snabbare. Denna skillnad var synlig i tre hangrupper som matades med genetiskt modifierade organismer. Samtliga resultat var beroende av hormon och kön, och de patologiska profilerna var jämförbara. Honorna utvecklade nästan alltid stora brösttumörer oftare och tidigare än i kontrollgrupperna; hypofysen var det organ vars funktion var näst mest nedsatt; könshormonernas balans ändrades av GMO- och Roundup-behandlingarna. Blodstockning i levern och vävnadsdöd var 2,5–5,5 gånger vanligare hos behandlade hanar. Denna patologi bekräftades genom optisk mikroskopi och transmissionselektronmikroskopi. Påtagliga och allvarliga njursjukdomar var också generellt 1,3–2,3 gånger vanligare. Hanarna uppvisade 4 gånger fler stora kännbara tumörer än kontrollgrupperna …”[3]
Publiceringen av Séralinis resultat slog ned som en bomb och skapade en tryckvåg som hotade att rasera allt vad GMO-industrin hade byggt upp under decennier. Bilder av försöksråttor med groteska cancertumörer dök upp i tidningar runt om i världen.
Monsanto och den GMO-industri som Monsanto var en del av försattes genast på krigsfot för att kontrollera de potentiellt ödesdigra skadorna från Séralini-studien. Med världens uppmärksamhet riktad mot de nya Séralini-resultaten, var EU-kommissionen och EFSA plötsligt utsatta för hårdare kritik än någonsin under sin historia. Deras reaktion var som en dålig kopia av en kriminalroman av Agatha Christie.
EFSA:s mörkläggning
Den 28 november 2012, bara några veckor efter att studien hade publicerats, utfärdade EFSA i Bryssel ett pressmeddelande med följande slutsats: ”Allvarliga brister i utformningen och metodiken i en studie av Séralini et al. innebär att den inte uppfyller vedertagna vetenskapliga normer och att det inte finns någon anledning (sic!) att på nytt granska tidigare säkerhetsbedömningar av den genetiskt modifierade NK603-majsen.”
Svensken Per Bergman, som ledde EFSA:s arbete, sa: ”EFSA:s analys har visat att bristerna i studien av Séralini et al. innebär att den är av otillräcklig vetenskaplig kvalitet när det gäller riskbedömning. Vi anser att slutförandet av denna utvärderingsprocess har bringat klarhet i frågan.”[4]
EFSA hävdade att Séralini hade använt fel sorts råttor, inte tillräckligt många råttor och att den statistiska analysen var bristfällig. Utifrån dessa normer borde alla toxicitetsstudier av glyfosat och gmo dras tillbaka eftersom de har använt samma typ av och ungefär samma antal råttor som man hade gjort i Séralini-studien.
Som minimum ska försiktighetsprincipen i fall där det finns risk för allvarliga skador på befolkningen förordna att EU-kommissionen och EFSA omedelbart beordrar ytterligare seriösa, oberoende långtidsstudier för att bevisa eller motbevisa resultaten, som i fallet med Séralini-testerna. Men denna vägran att på nytt granska sitt tidigare beslut att godkänna Monsantos gm-majs, oavsett vilka brister som kanske eller kanske inte fanns i Séralini-studien, antydde att EFSA åtminstone försökte skydda de GMO-förespråkande agrokemiska lobbygrupperna.
Nya bud från Elsevier
Även om det officiella EFSA-uttalandet verkade lätta på trycket på Monsanto, var det naturligtvis inte tillräckligt så länge som studien i tidskriften Food and Chemical Toxicology kunde spridas och citeras runt om i världen.
Då, helt oväntat, i maj 2013, sex månader efter att Séralini-studien hade släppts, meddelade Elsevier att man hade skapat en ny tjänst på Food and Chemcial Toxicology: ”redaktör för bioteknik”. Den person som de anställde för att besätta den var Richard E. Goodman, en tidigare Monsanto-anställd som dessutom var med i Monsantos pro-GMO-lobbyorganisation, International Life Sciences Institute (ILSI), som utvecklar industrivänliga metoder för riskbedömning av genetiskt modifierade livsmedel och kemiska främmande ämnen i livsmedel och får dem införda i statliga regleringar.
En kritisk vetenskaplig webbplats ifrågasatte det uppenbara etiska hyckleriet i att anställa personer från Monsanto för att kontrollera vetenskapliga tidskrifter som skriver om GMO:
”Avgör nu Monsanto i praktiken vilka artiklar om bioteknik som publiceras i FCT [Food and Chemical Toxicology]? Och är detta en del i ett försök av Monsanto och livsvetenskapsindustrin att ta kontroll över vetenskapen?”[5]
Sedan beslutade dr A. Wallace Hayes, chefredaktör för tidskriften Food and Chemical Toxicology, den 24 november 2013, sex månader efter att Goodman hade tagit kontroll över GMO-frågorna på tidskriften, att dra tillbaka studien som hade genomförts av professor Séralinis grupp.
Skälen till den extraordinära indragningen ett helt år efter publiceringen är i strid med riktlinjerna för indragningar inom vetenskaplig publicering som fastställts av Committee on Publication Ethics (COPE), som FCT är medlem i. De enda grunderna för en tidskrift att dra tillbaka en artikel, enligt riktlinjerna, är följande:
- det finns tydliga bevis på att resultaten är opålitliga på grund av försummelse (t.ex. förfalskning av data) eller uppenbara misstag;
- plagiarism eller överflödig publicering;
- oetisk forskning.
Séralini-artikeln uppfyller inget av dessa kriterier och Hayes medger detta. I sitt brev där han informerar professor Séralini om sitt beslut, medger Hayes att undersökningen av Séralinis rådata ”inte visade några tecken på bedrägeri eller avsiktlig förvrängning av data” och att inga ”fel” fanns när det gällde rådatan, utan att indragningen enbart var baserad på den ”ofullständiga” karaktären hos resultaten gällande tumörer och dödlighet.[6]
Precis som Claire Robinson från GM Watch påpekar, är ”ofullständigheten hos resultaten inte ett giltigt skäl för indragning. Ett stort antal publicerade vetenskapliga artiklar innehåller ofullständiga resultat, vilka ofta blandas med iakttagelser som kan presenteras med större säkerhet. Det är upp till framtida forskare att bygga vidare på resultaten och förfina den vetenskapliga förståelsen av all eventuell osäkerhet”.[7]
Elsevier, utgivaren av tidskriften Food and Chemical Toxicology, är en av jättarna i världen när det gäller utgivningen av vetenskapliga publikationer. Och de är uppenbarligen inte så strikta när det gäller att tjäna pengar i stället för att hålla på de vetenskapliga principerna.
Under år 2009 skapade Elsevier en hel medicinsk tidskrift, komplett med en redaktion, i syfte att publicera artiklar som främjar läkemedelstillverkaren Merck. Merck förser tidskriften med artiklar, Elsevier publicerade dem, och läkarna läser dem, ovetandes om att ”Australasian Journal of Bone and Joint Medicine” helt enkelt är en PR-produkt för läkemedelsjätten Merck.[8]
Översättning och redigering: Peter K. Pettersson
Noter:
1. Séralini, G.-E., et al., Long term toxicity of a Roundup herbicide and a Roundup-tolerant genetically modified maize. Food Chem. Toxicol. (2012), .
2. Ibid.
3. Ibid.
4. EFSA, Séralini et al. study conclusions not supported by data, says EU risk assessment community, pressmeddelande från EFSA, 28 november 2012, hämtad från .
5. Claire Robinson och Jonathan Latham, Ph.D., The Goodman Affair: Monsanto Targets the Heart of Science, 20 maj 2013, hämtad från .
6. Claire Robinson, Journal retraction of Séralini study is illicit unscientific and unethical, GM Watch, 27 november 2013, hämtad från .
7. Ibid.
8. Claire Robinson och Jonathan Latham, Ph.D., op. cit.
Angående fd Monsantofolk, en lär vara USA:s jordbruksförhandlare i förhandlingarna EU-USA, TTiP. TTiP ger rysningar. Ska vi få in omärkta GMO-livsmedel, hormonstinnt kött med antibiotika och medel som nu är otillåtna i Europa? Går vi med på det men ett land inte vill följa det Barosso förhandlat fram kan t ex Monsanto stämma landet för förväntad utebliven förtjänst….
Fortsättning a) ovan som jag minns det några år senare
De hemliga EFSA_rekryterade motgranskarna vars uppdrag var att misskreditera Seralinis analys av de länge hemliga data som låg bakom Monsantos undersökning som efter företagets putsning fick EFSA att säga OK till Mon810.
När man samlat sig efter det dråpslag som leverskadorna som högre efter bara 90 dagars GMO-mumsande så gjorde man ett flertal av något slags multivariat analys, alla mot alla (ofta tveksam statistik tycker jag där man laborerar med alla variabler) utan att man formulerar ett tänkt orsakssammanhang (något Monsantisterna gjort tvärtom när det gäller den australiensiska undersökningen nyligen även om den gjordes i USA – men då tyckte man sig tjäna på det upplägget). Något man gjorde stort nummer av var att man inte nådde 95% signifikans (högst 1/20 att slumpen orsakade ett samband). Men som man i yttrande från bl a Österrike tyckte när länderna skulle yttra sig, räckte det inte med 90%, det indikerade väl tydligt nog att det gav skador.
Ja, rimligen skulle man ta detta som en mycket stark indikation på skador och göra om med fler djur. Men EFSA ville inte tappa ansiktet (om det nu inte var ren korruption) så det blev det inte, nej en chef vid EFSA gick ut med motanalysen (men inte ett namn hittade jag, vilken statistiker, biovetare, analytiker hade knåpat och räknat??) Jag frågade och frågade – inget svar (första gången fick jag i alla fall kvitto på att jag skickat in frågan)
Det var egentligen fantastiskt att man fick så hög signifikans på underlaget. Dels var det bara 1/6 av råttorna som hade ätit Monsantomajs. Därmed blev det svårt att nå 95%, det låg så att säga i undersökningens själva design att man inte skulle kunna få – eller i alla fall svårligen kunna få – 95%. Hade andelen Monsantoätande råttor varit högre (och fler) så hade man säkert nått 95% redan här. Nej, man hade fem andra grupper som åt andra typer av majs som skulle konsumeras (men INGEN av de sex grupperna i undersökningen var gammaldags hederlig majs. Men det viktigaste är att det bara var EN SJÄTTEDEL som åt Monsantomajs)
En annan sak. När man slog ihop honor och hanar (som reagerade motsatt varandra i vikt tex) så tar man ut en del samband. Och är t ex de reproduktionskänsliga honorna bara 1/12 av hela undersökningspolulationen så blir det än svårare att få 95% signifikans.
Hade man t ex haft 150+150 GMOätare och 150+150 som inte åt en annan majs (ej GMO) så hade det sett annorlunda ut – DEN undersökningen skulle man ha gjort som uppföljning OCH därtill gärna låta den pågå åtminstone 2×90 dagar.
Så
Anonyma granskare (om de inte hittat på namn i efterhand)
LITET antal GMO-ätande råttor, en sjättedel
Blanda ihop hanar och honor som t ex viktmässigt reagerade kraftigt på GMO-kosten MEN PÅ OLIKA HÅLL.
Minsann ska jag inte åter en gång fråga vilka som gjorde ”motundersökningen” Kanske finns det namn nu. Oavsett det visade Seralini att GMO gav skador. ”Kritikerna” sysslade med märklig sifferexercis. Som Österrike mfl tyckte, räckte det inte med 90% (och tror att de rimliga orsakssammanhangen faktiskt hade 95% trots de få M-råttorna-ska leta fram detta). Med endast t ex ett 50-tal Monsantohonor är detta anmärkningsvärt och säger: GMO SKADAR.
De har gjort bland annat tre mörkningar innan eller snarare skrämt bort, gjort felaktiga påståenden att det skulle vara statistiska fel (gjoteskt av Monsanto – se seperat kommentar nedan i seperat post)
a) När Greenpeace fick ut data i Sverige (Monsanto ville hemlighålla) och påvisade leverskador mm. Efter ett tag hade den ”granskats” och en chef på EFSA meddelade att Seralini gjort fel (Vilket var fel, se nedan). MEN när man frågade VEM eller VILKA som granskat så gick det inte att få svar. Det var hemliga granskare. Jag frågade EFSA flera gånger. Inget svar. MER om detta i ett seperat inlägg nedan.
b) När en rysk forskare påvisade skador på avkomma sa Monsanto att det var för få djur i undersökningen OCH ATT undersökningen var ogiltig då man använt majs man inte hade rätt använda, det stod i säljkontrakten at de inte fick användas i undersökningar. Ungefär så. Nu behöver vi inte den lilla undersökningen, finns många, men Monsantos reaktion är intressant. De ska äga all användning.
c) Var tog den österrikiska undersökningen vägen? Skrämdes av märkliga påståenden att det inte dög statistiskt? (Såg för längesen en skadeglad kommentar på SLU-bloggen om det) DEN VISADE JU SAMMA SAK SOM DEN RYSKA MED HAMSTRAR (även om det var andra gnagare). Fertiliteten gick kraftigt ner i tredje generationen. Har någon denna – lägg gärna in en post.
(Hur är det i USA? Lite effekt redan i andra…Den danska nergången i spermiekvalitet som är anmärkningsvärd….?)
Ja det finns flera fall där professorer (som ibland fått sin titel i samband med ”forskningspengar” utifrån). De i sin tur påverkar (och rekryterar forskare). Jag känner till ett fall (men det finns säkert 1000) där en forskare rakt upp och ner fick veta att hon kunde bedriva lönsam forskning direkt från en Monsantoanställd. Tror de sköter det diskretare nu. Såg förresten att Monsanto är den klart största forskningsbetalaren i Sydafrika.
Samma fenomen återigen… http://m.democracynow.org/stories/14216 något att akriva en Svensk artikel om.
Det finns tack och lov kritiskt tänkande forskare som inte säljer sina själar till hin håle.
”The number of scientists, physicians and legal experts who have signed the group statement, “No scientific consensus on GMO safety”[1] has climbed to 230 in just over a week – and it’s still growing.
The number of initial signatories stood at almost 100 on the day the statement was released, 21 October. It has more than doubled since.
A recent signatory is Dr Belinda Martineau, former member of the Michelmore Lab at the UC Davis Genome Center, University of California, who helped commercialise the world’s first GM whole food, the Flavr Savr tomato. Dr Martineau said:
“I wholeheartedly support this thorough, thoughtful and professional statement describing the lack of scientific consensus on the safety of genetically engineered (GM/GE) crops and other GM/GE organisms (also referred to as GMOs). Society’s debate over how best to utilize the powerful technology of genetic engineering is clearly not over. For its supporters to assume it is, is little more than wishful thinking.”
Läs mer: http://www.ensser.org/media/0613/
Industrins normala beteende när resultaten går emot dem! Monsanto har drivit kampanj mot forskare och försökt tvinga fram återtaganden förr. En riktig rövarhistoria skildrade Fagin & Lavelle beträffande ett fynd som visade att en rätta fick cancer i nosen av formaldehyd.
Tack för en mycket välskriven och avslöjande artikel.
Förmodligen är Salzberg den drivande kraften bakom återkallandet.
Vi har sannolikt att göra med en av dessa betalda ”vetenskapliga experter” som får stor makt och stort inflytande. Deras uppgift är att värna om de ekonomiska intressena och slå sönder allt motstånd. Professuren är betald av industrin, och media tar villigt emot allt han skriver och säger. Han fungerar som en försvarsadvokat åt den industri som vill försvara sina intressen. Inför folket är han en företrädare för ”objektiv, sann vetenskap”.
Men är en försvarsadvokat alltid en företrädare för Sanningen? Nej, en advokats uppgift är att se till att hans klient vinner målet. Punkt. Subjektiva intressen styr alltså ”objektiv vetenskap”…
Läs följande artikel av Steven Salzberg (Professor of Medicine and Biostatistics in the Institute of Genetic Medicine ):
http://www.forbes.com/sites/stevensalzberg/2013/12/08/controversial-gmo-corn-study-being-retracted-over-authors-objections/