Alternativa medicinska terapier är återigen ifrågasatta. Men trenden i Europa går åt motsatt håll. En liberalare syn är på hit genom det juridiska harmoniseringsarbetet inom EU.
I en brett uppslagen debattartikel i vänstertidningen ETC den 2 juli pläderade föreningen Vetenskap och folkbildning (VoF) för att alternativmedicinen i Sverige skall regleras hårdare. Ingen torde förvånas då VoFs enda synliga verksamhet numera består i att baktala alternativmedicinska behandlingar och förlöjliga andliga trosföreställningar.
Jag håller med om att det säkerligen finns oseriösa personer som sysslar med alternativmedicin. Men de arbetar på marginalen och täcks redan in av kvacksalverilagen. Den svenska lagstiftningen på området har länge varit restriktiv. Till exempel har det varit omöjligt för sjukvårdspersonal att ge healing eller förskriva homeopatiska preparat. Då har man förlorat sin legitimation. Den rigida synen på alternativa terapier inom sjukvårdssystemet har absolut bidragit till att fler som saknar sjukvårdsutbildning arbetar med detta vilket, enligt min mening, ökat riskerna.
Det gängse internationella uttrycket är att sjukvård skall ske i enlighet med vetenskap eller beprövad erfarenhet. I Sverige gäller dock, just för att sätta stopp för alternativa behandlingar, att sjukvård skall bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Detta har i praktiken satt stopp för erfarenheten som legitimt skäl för att välja en viss behandlingsmetod. Så har det inte varit i andra länder.
Trenden går åt motsatt håll
VoF vill se en skärpning av lagarna mot alternativa terapier, men trenden går faktiskt åt motsatt håll. Den svenska lagstiftningen på området är på väg att långsamt harmoniseras med övriga EU. Och där är stödet för alternativmedicinen långt större än i Sverige.
I Tyskland är det exempelvis vanligt att läkare praktiserar både skolmedicin och alternativa behandlingar. Till följd av denna EU-harmonisering ligger tonvikten för sjukvårdspersonal numera på att åklagare måste bevisa att den alternativmedicinska behandlingen givit upphov till skada. Har ingen skada uppstått blir man inte fälld och kan fortsätta sin verksamhet.
Med anledning av denna omsvängning har två läkare som behandlat patienter med healing och homeopati i långvariga och offentligt uppmärksammade processer frikänts och fått behålla sina legitimationer.
En annan omsvängning har också skett. Sjukvården har, sedan 20 år, börjat styras av evidensbasering snarare än av vetenskap och beprövad erfarenhet. Med evidensbasering avses en systematisering av medicinska data som kan ha inhämtats av helt andra skäl. Är inte evidensbasering vetenskap då, kan man fråga? Det kan diskuteras, faktiskt.
Evidensbasering är en process som ger utomordentliga möjligheter att manipulera och styra resultatet efter egen ideologi. Just det har jag påvisat i mina bloggar om homeopati.
Vem är domare?
Åter till VoFs insändare. Vi vet sedan länge att VoF motarbetar forskning kring alternativmedicin (se bara på debaklet kring Osherdonationen), förlöjligar dess utövare, och anser i vida ordalag att den inte har någon plats alls i samhället. Allt som får rum i VoF:s tankevärld är aktiviteter som ”bevisats” med statistik i vetenskapliga experiment. Kunskap som förvärvats på annat sätt saknar värde och betecknas som bluff, charlataneri eller med ännu grövre ord.
Ett trist inslag är också att VoFs förbiser grundlitteraturen och istället bygger sina åsikter på själsfränder tänker och tycker. Som vanligt när VoF uttalar sig om hälsofrågor så återfinns ingen läkare bland författarna (denna gång är det fyra författare). Om så varit fallet hade skribenterna insett att mycket av det som sker på sjukhus idag inte heller har bevisats vetenskapligt. Men det är en annan fråga.
VoF menar nu att man skall sätta stopp för ”oseriösa” personer som ger ”verkningslösa” behandlingar. Vem skall avgöra det? VoF? Vi vet redan att VoF ljuger kring evidensgrunden för homeopati och att deras agenda ytterst styrs av vad en internationell skeptikerrörelse vill uppnå. Deras historia och organisatoriska koppling invaliderar dem som trovärdiga bedömare av vad som är seriöst eller inte i detta sammanhang.
Trist eftermäle
Börje Peratt, ordförande i föreningen Humanism och Kunskap, författade en svarsartikel till VoFs inlägg i ETC där han bland annat förklarade vem avsändaren (VoF) är. Även jag lämnade några synpunkter på innehållet.
ETCs redaktör Martin Halldin refuserade svarsartikeln och menade att VoFs bakgrund och syften inte tillhör sakfrågan. Efter en modifikation av insändaren så blev den ändå inte publicerad, åtföljt av ett sensationellt snäsigt avfärdande av redaktören. Saknar avsändarens intentioner verkligen relevans?
Efter några dagar kröp det så fram att det var redaktören Halldin som själv ”beställt” artikeln av VoF. När så skett kan vem som helst förstå varför Halldin vill förhindra varje diskussion om VoFs utgångspunkter och agenda.
I vetenskapliga tidskrifter står det alltid ”Invited commentary” om redaktionen tagit initiativ till en kommentar. Det är faktiskt en intressant information om den som skrivit själv tagit initiativet eller om tidningen gjort det. När en artikel har formen av en insändare så förmodar man förstås att det är författaren som tagit initiativet. Dessutom kunde den informationen, i det här fallet, ha besparat Peratt och kanske andra VoF-kännare onödigt besvär.
Journalister som bedragare
Hur bra är då VoFs argumentation? En viktig del av VoFs ”bevisföring” är att hänvisa till journalisten Anna Bäsén, som sägs ha gått runt till flera alternativa terapeuter och ordinerats olika behandlingar trots att hon är fullt frisk. En del av de behandlingarna kunde ha givit skador på kroppen. Undermeningen med denna berättelse är att läsaren nu bör förstå att terapeuterna är bedragare.
Man kan dock lura vilken läkare, apotekare eller terapeut som helst genom att falskt hänvisa till olika besvär. Om Bäsén hade gått till 10 apotek eller 10 läkare och hänvisat till huvudvärk, ryggvärk, sömnproblem eller halsont så kan jag försäkra att de allra flesta hade förskrivit eller rekommenderat någon form av medikament som behandling.
Hos apoteket får man säkert en rekommendation på att ta Alvedon. Ta 15-20 tabletter på raken så är levern förstörd. Livsfarligt, eller hur? Felaktig rekommendation? Skäl för att apoteket borde stängas, eller läkaren bli av med legitimationen? Ja, med VoFs logik så borde det bli konsekvensen.
Den här bedragar-taktiken har använts även av andra journalister. Jag läste om någon som gått till ett medium som sade sig kunna kommunicera med djur och hänvisade till sin häst som inte ens fanns. Mediet gör då en intoning att han/hon för sin inre syn försöker fånga in medvetandet på en häst som står vederbörande nära, och får förutsättas vara i ett ägandeförhållande. Risk finns alltid att hamna på fel spår, det kan finnas andra hästar som kommer i blickfånget. Därför är det av stor hjälp för mediet att få små indicier på att han/hon är på rätt spår. Så fungerar en medial intoning. Uteblir feedback, eller man tar emot en bedragare som i lönndom lägger ut falska spår, så kan det bli tokigt och av intet värde för någon.
Inför riksdagsvalet i höst
Det finns en del funderingar inför valet i höst. Yrkesmässigt verksamma alternativa terapeuter, medier och andliga författare vill gärna slippa förföljelse för förlöjliganden på VoFs universitetskurser, genom skeptikers verksamhet eller uppträdanden i TV som styrs av intoleranta ateister. Vilka partier stödjer deras verksamhet?
Mitt svar är att den stöds från vänsterhåll och av fascister. Nestorn inom VoF, Sven Ove Hansson, är ateisten som vill begränsa det mänskliga tänkandet och endast accepterar vetenskapligt grundade slutsatser som källa till kunskap. Hansson är gammal marxist, och vänsterflygeln inom socialdemokratin är de jag främst associerar med krav på likriktat tänkande.
Fascister förekommer lite här och där i högerpartierna, och finns enkoppling till VoF eller Humanisterna så är risken stor att man har att göra med en intolerant ateist. Jag tänker på Hans Iwan Bratt som vill införa yrkesförbud för läkare som tror på återfödelse. Han är ”stolt folkpartist och Humanist”.
Birgitta Rydberg, folkpartistiskt landstingråd i Stockholm, betecknar homeopater som skojare fastän hon knappast själva förstår så värst mycket om de bakomliggande evidensen och heller inte inser vilken ideologisk kamp VoF bedriver på detta område.
Jag kommer alltså inte att rösta på något av dessa två partier. Andra synes mig vara bättre på att respektera tankens frihet, religionsfriheten och mindre pigga på att fördöma verksamheter man inte förstår eller själv har några kunskaper om. Världen bör stödjas mer av humanistiska värden där kunskap kan få komma från olika håll. Dessutom vill åtminstonde jag att de som utövar vetenskapskritik skall utrusta sig med bättre kunskaper. De bör sätta högre mål även för den egna verksamheten.
