Jens Jerndal (1934-2024), nationalekonom och statsvetare, tidigare förste kanslisekreterare i UD, förste ambassadsekreterare och chargé d´affaires a.i. i Pakistan, professor i holistisk medicin vid Open International University of Complementary Medicines i Sri Lanka. Egen företagare i Spanien och Argentina. Författare och föredragshållare. Styrelseordförande i partiet Enhet.
Vi befinner oss mitt i mänsklighetens största samhällsomvandling någonsin. “Mer än hälften av dagens jobb har automatiserats inom 20 år” står det i en ny forskningsrapport från Stiftelsen för strategisk forskning av ekonomen Stefan Fölster och fysikern Lars Hultman. “Människorna behövs inte när datorer tar över” sa Andrew McAfee i Almedalen, professor vid MIT i USA, medförfattare till boken “The second machine age”.
De omvälvande sociala och ekonomiska effekterna av datorisering och robotisering borde vara huvudtemat i den politiska debatten. Men i stället diskuteras jobben, som om ökad efterfrågan i ekonomin fortfarande leder till fler traditionella jobb, utan vilka dagens ekonomiska modell inte fungerar och där lön på arbete utgör samhällets skattebas. Men när maskinerna börjar sköta sig själva är Arbetslinjens tid förbi.
Ändå kör Sverige på, som om industrisamhällets logik fortfarande gäller. Samtidigt som samhällsomvälvningen fortsätter i ökad takt. Informationsteknologin har på 20 år revolutionerat vårt sätt att leva och arbeta. Och ändå har vi bara sett början av denna utveckling. Enligt Moore´s lag fördubblas datakraften i samhället var artonde månad. Otaliga nya användningsområden öppnas. Produkter och tjänster görs mångdubbelt effektivare och till lägre priser. En fascinerande utveckling, ännu mer omvälvande än när för drygt 100 år sedan jordbruksepoken övergick i industriepoken. Då liksom nu borde vi försöka dra full nytta av epokskiftet – till glädje för hela befolkningen – i stället för att som nu använda tekniken för kontroll och övervakning, skapa arbetslöshet och fattigdom för ett flertal, och göra ett fåtal mycket rikare.
Så länge som vi inte förändrar vår syn på utvecklingen kommer datoriseringen att göra alltfler människor arbetslösa och bidragsberoende. Det leder i sin tur till en farlig social skevhet. Brist på inkomst och jobb skapar otrygghet och stress, vilket undergräver samhällsklimatet. Ekonomiprofessorn i London Guy Standing har skrivit en bok om detta, som översatts till svenska med titeln Prekariatet, det namn han ger en ny växande och medellös samhällsklass.
Existenslinjen
Bortom vänster-höger-tänkande växer en annan samhällsuppfattning fram byggd på empati och helhetstänkande. För att möta utmaningar, som en minskande del av befolkningen sysselsatt med traditionella lönejobb utgör, har partiet ENHET formulerat en ny välfärdsmodell, Existenslinjen. Den utgår ifrån FN:s deklaration om alla människors lika värdighet. Människor har värde därför att vi existerar, och inte bara om vi presterar.
Genom ökad närdemokrati engageras människor att utveckla samhället tillsammans. Existenslinjen värderar människans unika egenskaper, som – i motsats till maskinernas – är kreativitet, omtanke och vård, relationsbyggande, rekreation och fortbildning samt stöd och inspiration åt andra, egenskaper som i dag inte värderas på samma sätt med Arbetslinjen. Den ”utbrändhet” som Arbetslinjen leder till hos många människor är kostsam för samhället, inte bara ekonomiskt utan än mer socialt.
Existenslinjen innebär att en grundtrygghet, som garanterar en värdig överlevnad, är en mänsklig rättighet. Och vidare att alla medborgare har lika rätt till del i vinsterna från både den tekniska utvecklingen och från våra gemensamma naturresurser.
Med Existenslinjen får alla medborgare en garanterad basinkomst utan krav på motprestation. Lönebeskattningen minskas, vilket finansieras med ökade avgifter på uttag av naturresurser samt genom att successivt avveckla Arbetslinjens kostsamma och i många stycken godtyckliga fördelningssystem.
Som resultat stiger åter efterfrågan på mänskligt arbete. Valfriheten ökar, när alla får mer tid för sina barn, för gamla och för sjuka. Det blir lättare att ta deltidsjobb eller säsongjobb och att ta ledigt, när man behöver en viloperiod eller vill fortbilda sig. Alla får en bättre förhandlingsposition på arbetsmarknaden. Jobben fördelas på fler. Det blir lättare att starta nya småföretag inom olika servicebranscher. Stress och sjukdom kommer att minska, när ingen behöver oroa sig över att bli vräkt från sin bostad eller att inte ha mat för dagen. Lokalsamhällena stärks och kreativiteten kan blomstra.
Riksdagskandidaterna för Enhet
Anders Axner, civilingenjör, Skokloster
Sara Hamidi Widén, hälsoinformatör, Stockholm
Jens Jerndal, författare, Lund
Lars-Olof (LO) Landin, civilekonom och turistchef, Stockholm
Martin Larsson, civilingenjör, Vingåker
Agneta Oreheim, socionom, Göteborg
Georg Svensson, företagare, Haninge
Dominic Venter, snickare, Harlösa
Rekommenderar att trollen i tråden slutar avvika från ämnet och använder en sökmotor.
(Motivationen till brännandet av FIs pengar: https://100procent.wordpress.com/2010/07/07/branna-pengar/)
Vad gäller Enhet och andra mikropartiers korkade oförmåga till en regnbågsallians som innebär just ”ENHET” står frågan fortfarande vidöppen och helt obesvarad.
test test test test test test
Helt i linje med Vetenskapliga partiet, Feministiskt Initiativ och Vänsterpartiet.så varför inte inleda valsamverkan med de partier som vill hjälpa er över 4%?
Du säger alltså att du har samma värdegrund som FI. Intressant.
Varför kommer detta nu, och varför samarbetade ni inte innan?
Varför Fi envisas med att undvika valsamverkan och alltid komma under 4%, det får du fråga Fi om! Jag är förundrad över detta faktum eftersom Gudrun Schyman framstår som en mycket intelligent kvinna.
Var det inte Schyman som brände tusenlappar av oklar anledning?
När tog hon tag i en sakfråga senast? Och löste frågan, alltså?
Media-stinna exhibitionister kalkylerar för minuter i rampljuset och inte potentiell nytta.
Hittar ingen plausibel förklaring till brännandet, annat än media-coverage:
https://www.youtube.com/watch?v=vujzYAZJ-YU
Många, som inte har jobb idag har ordnat förutsättningarna att företag inte idag behöver någon anställd. Utslitna i leder och kropp för den anställde, men företaget har skaffat möjlighet byta ut jobbet mot en robot. Därför att den utslitna arbetslöse en tid varit med att jobba in pengarna som krävdes för att skaffa den roboten. Och????????
Inte för att jag gjort någon djupdykning i problematiken, men Piratpartiet gjorde en översiktlig genomgång och kom fram till att dagens bidragssystem med allt det för med sig av byråkrater på Af, Fk och socialkontor som ska bedöma, dessas lön, arbetsplatser, kringutrustning, IT-personal för att serva dem, datorhallar, programvara, programmerare, fastigheter med uppvärmning, kylning, städning och skötsel etc, etc, i stort sett skulle finansiera medborgarlön.
Tar man sen bort CSN och pensionsmyndigheter och luckrar upp de strikta gränserna mellan olika grupper, så får vi en mycket större flexibilitet, vilket verkar vara vad många företag skriker efter.
En medborgarlön kommer ju inte att vara lyx utan täcka upp till nåt sorts existensminimum kan man tänka. Utöver det kommer väldigt många att vilja jobba för att få mer. Men istället för att slita ut sig på ett skitjobb som man hatar, hos något företag som pressar lönerna, så finns plötsligt tid och ork att utveckla egna idéer och kanske starta eget istället, t ex. Man måste inte stå med mössan i hand och vara tacksam. Vilket skulle sätta bra fart på ekonomin och återskapa ett starkare lokalsamhälle. Det är inte exportindustrin som är basen i ekonomin, det är de lokala marknaderna.
Grundbulten är ju att de gamla förhållningssätten till pengar och jobb inte fungerar längre. Så vad göra istället? Som moderaterna verkar vilja och återgå till det tillstånd som rådde före storstrejken 1879? Jag vet inte om det är en framkomlig väg…
Existenslinjen känns som ett alldeles förträffligt tilltag för att få igång diskussionen om vad värden och tillgångar egentligen är.
Tack för svaret! Jag ser också en svindlande omvälvning, där jag saknar möjlighet genomlysa ens i fantasin, men tycker spännande att det diskuteras. All administration, skulle krympa till kanske under 1 procent av nuvarande? Arbetslösheten är ju dessutom en regulator för riksbankens inflationsmål. Den kräver nästan 7 procent arbetslöshet som jag såg senast och ungefär där är vi ju nu. Man fortsätter trots det med illusionen att alla arbetslösa måste söka jobb, som oftast inte finns. Det kostar mycket mental energi från många sjuka eller utslitna utan egentlig mening för dem. Ett samhällsansvar, som kostar mer än det ger för många. Det skulle kunna innebära stora skattesänkningar om det utförs på rätt sätt. Så jag kan inte se att det blir mer konsumtion. Däremot färre antal familjer med ständig oro för sin ekonomi kanske. Det skulle kunna bli en utmärkt samhällsreform om det görs på rätt sätt.
Det saknas fortfarende en förklaring till hur man rent praktiskt skulle finansiera denna basinkomst. Är det via skatt, eller via pengatryckande? Den vetskapen behövs för att se hur utfallet gestaltar sig.
Förklara hur basinkomsten finansieras, på ett sätt som utvecklar tankegången, på ett sätt som man skulle kunna designa utformningen av basinkomst efter.
Det är fortfarande så att det krävs arbete för att skaffa fram mat, bostäder och annat.
Allt annat är omfördelning, med inflation som följd. Samma tänk som idag, när man tydligen anser att man kan trycka pengar, och att detta löser situationen.
Inget i förslaget går ut på att förklara hur man skall försörja samhället som helhet, bara att finansiera ytan på reformen. Inse skillnaden.
Big Daddy står för fiolerna, och själv behöver man inte göra något. Är det ett rimligt initiativ?
Kika in på ENHETS hemsida, där hittar ni hela partiprogrammet i sin helhet, med svaren på era frågor.
Samma visa som alltid. Vi tillsätter en utredning.
Jag ställer mig starkt tvivlande ända tills någon visar exakt hur man tänkt sig modellen.
”Hur stor en garanterad basinkomst bör vara och hur den i detalj bör utformas behöver utredas vidare, men tanken är att de flesta nuvarande bidrag, såsom sjukersättning, bostadsbidrag, försörjningsstöd, studiebidrag, garantipension och barnbidrag ska kunna ersättas av denna basinkomst. Dessa och andra bidrag blir grunden till finansieringen av en basinkomst. Övrig finansiering anser vi inte i första hand ska ske med skatt på arbete, utan med inkomster från vår föreslagna naturresursdelning som beskrivs i nästa kapitel.”
Se ett exempel på finsnsierad modell här som vi tagit ram: http://enhet.se/basinkomst/modell_a/
Klockren omdöpning av formen av bidrag, inget annat.
”Så här tänker vi oss en finansiering (mdkr = miljarder kronor. Alla siffror är från 2011).
•De flesta av dagens bidrag samt pensionsfonderna avskaffas och pengarna används till BI. Uppskattningsvis ca 406.5 mdkr (1).”
Tack för kaffet.