Börje Peratt: ” En andlig krigare tar konflikten”

Egentligen… i en tid då allt är upp och ned… så får man nog akta sig så man inte blandar ihop ursprunglig andlighet (kultivering) med vad som succesivt har blivit felöversatt, omtolkat och förändrat. Vi kan idag knappt förstå vad det handlar om.

Ursprunglig ”buddism” skulle knappast säga att man ska samla ”kunskap”. Det enda sätt som kunskap kommer in i bilden är ”rätt kunskap” – det är motsatsen till att vända sinnena mot det världsliga, fylla upp sig med kunskap via andras utförsel, och har inget med ”forskning” eller liknande att göra. Den blir ett hinder för att nå sanningen, via ”rätt kunskap”.

Det det gick ut på var istället att återfå det man förlorat i ”fallet” – det är att ”upplysas” (till) till det man redan har från den gång man en gång blev till – det ursprungliga. Man visste att man från början hade allt, men att det stängs ned, då man ”faller nedåt”, och till sist kom in i samsara-hjulet.

Det är ju meningen med våra liv, att höja sig, tillbaka = att återfå det man förlorat. Vanlig ”kunskap” finns nog för att folk inte ska få det verkliga, inte få sanningen.

Det är konstigt att säga att Avidya är ignorans, kunskapsförakt och fördom.

Vad menar du med ”fördom”?

I upanisader så undrar jag om ”ignorans” omnämns med Avidya från början, eller att vända sig mot det världsliga, att sträva… och söka något som ”kunskap” – det existerar antagligen inte, enligt riktig översättning.

Det skulle vara att söka sann kunskap, Brahma – för att förstå självet och återvända – inte att söka i det värdsliga var för att bli fast här, i karma.

Man ska inte behandla andlighet utifrån världsliga fenomen och tänk, såsom aktivism, politik och New Age, eller försöka baxa in det till aktivism, eller att det var kriga mot saker i det yttre – det var inte så det var, det med ”andlig krigare”.

Bloggekarl. Din kritik gäller inte redaktören eller NewsVoice som tidning utan en kommentar författad av en läsare som sedan uppskattas av en annan läsare på NewsVoice.

Tack Anders för din öppna och initierade kommentar. Jag använder Buddhismens tre ord för att beskriva ”andlig krigare” som en inledning och går sedan över på Warmerdams och egna funderingar kring temat. Men du har nog förstått det gissar jag och sedan går du vidare och förmedlar dina tankar om vården, upplevelser av psykiatrin och slutsatser om krav på helhetstänkande. Jag tror att det finns en risk att bli generaliserande om man slår mot alla utan åtskillnad. Säkert finns det många inom vården som gör sitt yttersta för att respektera individen och se till helheten men många är satta under press och resurserna tycks knappa. Å andra sidan finns det uppenbarligen resurser om man lyckas formulera lösningen såsom makten vill se den. Det är också angeläget att tro på dem man jobbar med och för.