NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
Förra året prickades 72 svenska advokater. Två uteslöts efter att ha dömts för brott och får inte längre driva mål i domstol under advokattitel. Två återkallade själva sina advokattitlar, enligt Sydsvenskan, 2005.
Speciellt i processer mellan sjuka och Försäkringskassan uppger många att deras advokat inte företrätt dem utan stått på Försäkringskassans sida.
Om advokaten, domaren åklagaren och generaldirektören för Försäkringskassan är med i samma ”klubb” eller intresseförening, spelar det någon roll?
Vad är din uppfattning? Kan vi lita på advokater? Vem företräder de egentligen och var har de sina lojaliteter?
Boken Haveristerna (ISBN 978-91-637-3717-6) finns att beställa bla på Adlibris som e-bok eller som häftad.
Foto: Crestock.com
KAPITEL 20
Måndagen den 24 Oktober 2011
”De två personer som suttit häktade som misstänkta för Värmladsmorden, släpptes sent igår kväll. Åklagaren menar att det inte längre finns misstankar mot personerna som motiverar en fortsatt häktning”, började nyhetsankaret morgonens nyhetssändning och vände sig sedan mot sin gäst.
”Välkommen chefsåklagare Bo Hjort”, fortsatte han utan att tappa tempo. ”Vad är det som gjort att de båda männen inte längre är misstänkta för Värmlandsmorden?”
”Jag vill betona att männen fortfarande är misstänkta och kvarstår i utredningen, men vi anser att bevisningen inte är tillräckligt stark för fortsatt häktning”, började åklagaren. ”Vi är övertygade att de på något sätt är inblandade, även om de förmodligen inte är de som utfört själva dådet.”
”Ska vi tolka det som så, att de som frisläppta rent av skulle kunna vara en tillgång för den fortsatta utredningen?”
”Som jag sa finns de fortfarande kvar i utredningen, men att det inte längre finns skäl att de hålls häktade”, svarade åklagaren.
Det var ju egentligen inget svar på frågan, men nyhetsankaret nöjde sig med svaret, då han förstod att han inte skulle kunna få något bättre just nu.
”Är det så att ni i nuläget har någon annan misstänkt, som gjort att läget har förändrats? Det känns i alla fall som en rimlig tanke”, frågade nyhetsankaret.
”Ja, det är väl en rimlig tanke, men jag kan av naturliga skäl inte gå in på detta. Vi är fortfarande övertygade om att det finns ett samband mellan de två morden i Värmland. Vi är också lika övertygade om att kopplingen mellan förövare och offren är offrens yrkesutövning.”
”Ingen annan misstänkt alltså”, tänkte Karin
”Något som inte har diskuterats i media är på vilket sätt de båda morden har upptäckts. Vid ingendera av de båda morden, är det polisen som har upptäckt offren, så vitt jag förstår. Kan du berätta lite om hur de båda morden upptäcktes?”
Åklagarens första tanke var att undvika frågan. Han anade att nyhetsankaret hade information om detta och drog slutsatsen att antingen fick han själv säga som det var, eller så skulle nyhetsredaktionen gör det. Pest eller kolera således. Han bestämde sig för att det var bättre att han själv berättade som det var.
”Båda morden har rapporterats in av allmänheten”, började han, ”och det är inget konstigt med det. Vi har inte haft någon anledning att leta efter en saknad person i just Värmland. Det märkliga är, att det mesta tyder på att det är samma person i båda fallen som rapporterat in morden till polisen i Karlstad. Frågan som alla nu ställer sig är givetvis hur säkra vi är på detta och vad som ligger till grund för denna tanke. Vi jobbar ju som bekant mycket efter gamla erfarenheter. När det gäller anmälan av ett mord så sker det nästan alltid via telefon, ofta via 112. I dessa båda fall har anmälan kommit via e-post, visserligen från två olika adresser, men de är nästan identiskt formulerade. Detta är i högsta grad avvikande från det normala. Av detta drar vi slutsatsen att anmälningarna har gjorts av samma person, alternativt samma personer.”
Nyhetsankaret, som hade Sveriges gamla skjutjärnsjournalister som förebilder, kom blixtsnabbt med nästa fråga.
”Misstänker ni att det är mördaren själv som gjort anmälan och vad skulle i så fall syftet vara med detta? Det ligger i så fall snubblande nära att uppfatta detta som en direkt utmaning gentemot polisen. Känner ni er utmanade?”
”Jag kan mycket väl tänka mig att någon inom organisationen har känt så, men vi får fortsätta att jobba förutsättningslöst, utan att blanda in personliga känslor”, svarade åklagaren. Han hade redan förutsett nästa fråga och sa därför. ”Nästa fråga borde rimligtvis vara om vi i nuläget vet vem som gjort anmälan. Det vet vi inte, men vi har hopp om att kunna lösa den gåtan någon av de kommande dagarna.”
”Fasen”, tänkte Bo Hjort. ”Det där sista skulle jag inte ha sagt. Det kommer ju att tolkas som en utfästelse och så får jag det nedstoppat i halsen om några dagar. Inte bra”, men det sa han givetvis inte.
”Tack, chefsåklagare Bo Hjort”, sa nyhetsankaret och bytte ämne till krisen i Syrien.
***
”Han gjorde väl i alla fall inte bort sig den här gången – ja så när som det där sista. Vi har ju för fasen ingen aning om vem som anmält brotten”, sa intendent Nyman och slog av tv-apparaten på sitt tjänsterum.
Han hade varit igång sedan kl 5 i morse och nu satt han i ett informellt möte med sin kollega Conny Östergren. De båda poliserna var bekymrade. Det hade nämligen visat sig att de båda tidigare misstänkta hade alibi som täckte upp nästan hela den tid, som brotten skulle ha ägt rum. Det var inget vattentätt alibi, utan bestod i en mängd delar vilka sammantaget bildade någon form av totalbild som överlappade varandra och var till de misstänktas fördel. Man hade tidigare under förhören inte kunnat slå in någon kil i dessa alibin och då var det svårt att tvärsäkert hävda deras skuld. Nyman hade dock varit säker på att han skulle kunna slå hål på denna kedja av alibin och till slut hade han lyckats.
Nu hade läget plötsligt förändrats på ett oförutsett vis. Plötsligt hade de båda misstänkta i det närmaste vattentäta alibin.
Hur kunde det komma sig? Anledningen till att deras verkliga alibin inte kommit fram tidigare, var att de inte ville tala om var de varit, samt vad de gjort där. Inför tanken att bli fast i en mordutredning erkände de till slut ett annat brott, nämligen bilstöld. De hade stulit en lyxbil i Sverige och sedan kört den till Moskva. Stämplarna i deras pass, som polisen först inte fått tag i visade klart att de hade kört in i Ryska Federationen via Finland och sedan rest hem till Arlanda med SAS.
Det var tveklöst så att männen kände offret, och då menade Nyman tjänstemannen Mårten Sjöberg. De hade också påvisbar konflikt med offret, men sedan började det krångla till sig. Inom förundersökningen var man numer helt övertygad om, att de båda morden i Värmland hade ett klart samband och mer än så. Man var också övertygad om att det var samma förövare. Man pratade gärna i termen förövare, då man inte visste om det var en eller flera gärningsmän. Det var mer logiskt att tro att det var fler inblandade, än det motsatta, så därför uttryckte man sig i denna obestämda form. Det som chefsåklagare Bo Hjort nyss berättat i tv, det vill säga att brotten otvivelaktigt, hade anmälts av samma person, förstärkte övertygelsen att de båda morden hängde samman.
Det fanns ytterligare en anledning till att männen inte längre var häktade och det var inte att deras alibi syntes vara helt till de misstänktas fördel. Den verkliga orsaken var en helt annan. Polisen hade nämligen inte funnit någon koppling till landsortsadvokaten, som mördats i Arvikatrakten och eftersom man var helt övertygad om att det var samma förövare i båda fallen, blev läget onekligen aningen komplicerat.
”Vi har hur man än ser på det kört fast, eller vad säger du Östergren?” Nyman suckade uppgivet. ”Att gå igenom länsstyrelsens olika register är ingen lätt sak, men det går. Men hur i helsike kan man få reda på vilka personer som kan ha varit okontanta med en brännvinsadvokat från landet och som till på köpet verkar ha mycket mer än rent mjöl i påsen?”
”Jag har tillsammans med Ulla Blad grottat lite i advokat Mastbergs så kallade mjölpåse och hittat både mjölbaggar och annan ohyra, vilket onekligen leder tankarna tillbaka till det första scenariot. Du kommer väl ihåg allt snack om den organiserade brottsligheten, som våra vänner journalisterna spekulerade vilt om efter det första mordet.” Östergren gjorde en så lång konstpaus att Nyman kände sig manad att med en gest med högerhanden uppmana kollegan att fortsätta.
”Om vi rent hypotetiskt skulle tänka i de banorna, att någon som blivit rejält förbannad på tjänstemannen ville ha någon form av hämnd…”
”Fortsätt”, sa Nyman, som tyckte att Östergren i sådana här lägen, kunde bli mer än lovligt långsam.
”Jo, jag menar”, fortsatte han, ”att det inte är speciellt många som har förmågan att, när allting ställs på sin spets, utföra ett mord. Vad gör han då?”
”Ja, antingen skiter han i det hela, eller så ser han till att någon annan gör det på hans beställning”, sa Nyman.
”Ungefär så tänkte jag”, sa Östergren och fortsatte. ”Det är heller inte så troligt att han då gått in till närmaste granne och bett om en liten tjänst. Men om denna person redan sedan gammalt hade kontakter med den organiserade brottsligheten, kanske en gammal skuld kunde regleras. En skuld kan ju som du vet också bestå av tjänster och gentjänster.”
”Jag fattar vart du vill komma – tror jag”, sa Nyman. ”Den som hypotetiskt sett, fick uppdraget med att ta hand om tjänstemannen Sjöberg, kanske kan återfinnas i advokatens förorenade mjölpåse. I så fall kan han ju ha passat på att se om sitt eget hus och fixat advokaten samtidigt, ja, om de i sin tur hade något otalt med varandra förståss. De kanske hade något oreglerat sinsemellan, eller ännu värre, om advokaten var uppdragsgivaren till mordet på Sjöberg. I så fall måste man säga att denna person, hur skrupelfri han än kan vara, ändå har ganska fullt i stallet. Om han tänkt på detta vis, har han onekligen ställt till det för oss. Jag har då i alla fall inte har hört om något liknande. Har du det?”
”Nej det har jag inte och det komplicerar ju det hela en aning. Då har vi inte så mycket erfarenheter att falla tillbaka på, på gott och ont. Det här är vad jag verkligen kallar ett spaningsmord. En förövare som tänker oortodoxt. Det kräver i så fall att de som ska lösa detta också tänker i liknande banor.”
”Kaffe”, sa Nyman, som kände att en paus var av nöden, för att tankarna skulle ges möjlighet att sortera sig någorlunda.
De båda kollegorna gick under tystnad till kaffeautomaten. Väl framme upptäckte de att automaten var sönderplockad, eller disintegrerad, som Östergren skulle ha uttryckt saken. Service stod det på en liten skylt som hängde framför beställningsknapparna. – En leende servicetekniker dök knästående upp bakom automaten och tröstade med att om de bara gav sig till tåls i 20 minuter, så skulle de få ett alldeles utsökt kaffe.
”Åt helvete med kaffet”, sa en smått irriterad intendent och sneglade på läskautomaten. ”Jag bjuder på en Cola”.
”Tackar så mycket”, sa Östergren. ”Cola ska ju innehålla koffein har jag hört, – fast du. Varför inte ta en Red Bull i stället, de ska vara jävligt uppiggade. Innehåller visst ett ämne som heter taurin och utvinns enligt elaka rykten ur tjurpiss.”
”Menar du att jag ska köpa tjurpiss för två kronor och sedan betala 28 spänn i sponsorspengar till Formel 1 och tjugotalet andra dödsföraktande sporter? Ska du ha någon Cola eller?”
”Cola blir bra”, sa Östergren med ett leende.
Efter att två burkar rasslat ner i automaten, gick de två kollegorna, sörplande på Coca Cola, under tystnad, tillbaka till Nymans arbetsrum.
”Nu har jag tänkt till lite”, sa Nyman. ”Din hypotes är fasen inte så dum. Tänk om vi har letat efter vår trådände på fel ställe. Det känns i alla fall ganska uppenbart så här efter en liten paus. När du och Ulla grottade i Mastbergs som du påstår, tvivelaktiga leverne, hittade ni då något som indikerar att han skulle ha jobbat tillsammans med folk från organiserad brottslighet?”
”Ja, det gjorde vi verkligen. Å andra sidan kanske det inte är så konstigt. Det brukar ju vara många advokaters kärnverksamhet att vara försvarare åt dylikt klientel. Vad jag skulle vilja göra, är en ekonomisk revision av hans verksamhet och göra jämförelser mellan han klientfiler och hans debiteringar.”
”Vad skulle det tjäna till menar du?”
”Jag kan tänka mig att vi då med största sannolikhet skulle hitta skillnader mellan utfört arbete och rimlig debitering. I det fallet skulle ju såväl överdebitering som underdebitering utgöra misstanke om brott?”
”Nu får du allt vara lite tydligare. Det där sista måste du nog förklara”, sa Nyman. ”Jag är inte säker på att jag förstod det där med varför över- och underdebitering skulle kunna ge oss några ledtrådar.”
”Jag tänker så här”, sa Östergren. ”Om vi hittar ett antal överdebiteringar, så är ju detta grogrund för missnöje hos klienten gentemot advokaten. Inte ens den största brottsling brukar vilja betala för mycket för något. Kriminella kan ju som bekant vara riktigt kinkiga på den punkten. Skulle klienten vara en skrupellös brottsling, kan det ju röra sig om grogrund för hållhakar och utpressning. Å andra sidan, – det motsatta, vilket jag tycker är värre. Underdebitering, eller ingen debitering alls. I så fall leder onekligen mina tankar till att betalningen för advokatens tjänster har skett via tjänster och gentjänster. Båda oegentligheterna om debitering, gör ju otvivelaktligen att advokaten kunnat skaffa sig fiender eller beroenden av den mindre lämpliga sorten och som mycket väl skulle tänkas vara mördare och hans egen baneman. Att samtidigt undanröja beställaren av ett mord är kanske ingen dum ide. Döda personer vittnar inte. I alla fall inte verbalt.”
”Hittade Ulla och du något som rent hypotetiskt skulle kunna ge näring åt ett sådant resonemang?” frågade Nyman.
http://www.dagensjuridik.se/2015/02/det-finns-tre-typer-av-advokater-aven-inom-familjeratten
Den första advokat jag mötte i den häxjakt socialen bemödade sig om att i full utrustning utföra tröttnade jag på och bad avsäga sig uppdraget. Trots påpekande om passivitet och en oförmåga att uppvisa ett enda brev denne på tre månader tillställt socialen fick jag betala rättshjälpskostnad för all inaktivitet! God advokatyr kan vara sällsynt. Nåja, alla var inte av den usla kalibern..
Alla utom Lambertz har insett att det är försent att försöka gömma den unkna anden som sluppit ur flaskan.. Förresten är ju Kwast, Pentinnen, Romskandalen, Reva, Malmöskyttens långa härjningar, serievåldtäkter, dråp och mord och andra polis och rättsskandaler bara toppen på ett isberg. De har alla slängt bildningen, polisskolan över bord till förmån för fiktionen, önsketänkande, fördomar och förutfattade meningar.. Polisen kan inte ens göra adekvata brottsplatsundersökningar? På detta tecknas i tidningarna dag efter dag en figur som sågar av sin egen gren.
Stefan Holgersson forskare och polis avslöjar pinnjakten hos myndigheten.. Det är inte bara ett helvete att hitta en bra advokat, man ska försöka bekämpa idiotin och bristerna inom kåren också.. För det råkar alltså Stefan Holgersson illa ut.. Ju bättre kunskaper individen har dess värre råkar man illa ut under grov korruption.. Ännu sämre blev det med effektiviseringen..
Nu när rättssystemet är strippat på grundläggande demokratiska förmåner. Likheten inför lagen blivit skämd. Porten till domstolarna blivit trång och smal, blott till för de bemedlade, behöver vi inte oroa oss för advokaterna längre. Vi har inte råd med dem… Jobbskatteavdraget räcker inte långt och förmånen blev en snara… 🙁
Det går inte läsa sig till vad vanmakt innebär och det är ett helvete att lära sig det.. Visst får man se på fan om man dristar sig till att hitta sätt att bli frisk på.. Särskilt i en värld som redan bestämt sig för vad som är och förblir sjukt..
Bertil, tack för att Du förändrat kvalitet och säkerhet i nutid och rum i ord /begrepp i Din fråga: ”Kan du lita på en advokat?”!!!
Mitt svar på Din fråga blir i nutid och rum – NEJ – det kan Marknaden INTE, om EN advokat eller ett laglöst kollektiv av advokater på marknaden, omedvetet eller medvetet vill, kan eller vågar lura Marknaden, att underteckna EN säkerhetsbrist i den fullmakt EN domstol kräver för att godkänna advokat/advokater, som överför Marknadens i nutid och rum enskilt ägda mänskliga rättigheter och möjlighet till skattefritt skadestånd av det allmänna för säkerhetsbrist som är fördragsbrott, mot EN drabbad enskild unionsmedborgare, till EN advokat som fysisk person eller laglöst kollektiv av advokater u.p.a. och risk för säkerhetsbrist i producerat resultat i handläggning eller beslut i EN domstol, lokalt i EN medlemsstat på den inre solidariska fria marknaden i EES och Europeiska unionen.
George. Frågan är komplex liksom svaren. Visst finns det sämre och bättre advokater. Som Advokat är du medlem i Serges advokatsamfund. På deras hemsida kan du läsa om advokatens etiska regler. https://www.advokatsamfundet.se/Advokatetik/Vagledande-regler-om-god-advokatsed1/
Tar man upp frågan med en advokat och frågar om han följer dessa regler, får man oftast inte helt oväntat svaret: Njaa, nu ska vi vara noga med att dessa regler är vägledande, vilket på ren svenska betyder – de, reglerna betyder inte ett skit. Varför man har regler som inte betyder ett skit, kan endast en advokat besvara. Själv tror jag bara det är till för att invagga en okunnig klient i trygghet.
När en advokat stämmer en klient för att klienten inte vill betala för ett arbete advokaten bevisligen inte utfört, får han ändå rätt av sina kolleger i samfundet och givetvis rätt i domstolen. Jag känner människor som i åratal betalar av på skulder som som deras advokat, deras förtrogne i nödens stund stämt dem på, utan att ha gjort något. Det är inte bara beklämmande det är hårresande.
Som konsult skulle jag genast ha fått sparken om jag lämnat ospecificerade fakturor. Det är vanligt att den advokatfaktura bara har texten advokatarvode 100.000, en rund och bra summa.
Nej George, man kan inte vara nog försiktig när man väljer advokat.
Vad betyder ordet lita på advokater, kan man lita på en snickare osv.
Visst kan man lita på advokaten ,men man måste var rejält påläst själv. Snickare / byggare som inte har skriftliga instruktioner samt tydliga beställningar brukar leda till tvister, det sker även när staen är inblandad skit in skit ut.
vari ligger skillnaden att snickaren/byggarens tjänst ofta kan använda branch avtal som många års erfarenhet utveklat.
Tyvärr finns det inga branch avtal hur man ska bestäla ett advokat arbetet, här avses när jag vänder mig själv till advokat.
Det är stor skillnad när rätten utser advokat, då är man inte i avtalsförhållande under samma premisser, då har lagstiftaren bestämt vem som gör vad.
Men att säga att advokater inte går att lita på, är väl överdrivit.
Georg Carlde
Det är med advokater som med läkare. Skickliga advokater är lika sällsynta som dito läkare – eller dito poliser. Det är patos för sanning och rättvisa som gör en människa stor – inte hennes ”professionalism”. Så har det alltid varit, och kommer så förbli.
Bertil, det hade jag ingen aning om. Men det förvånar mig inte. Jag vet bara att de råd som man får ofta leder till precis motsatt effekt, och när man läser domen sedan förstår man att man skulle gjort precis tvärt emot vad advokaten rådde. Men då är det liksom väldigt mycket för sent.
Linda,
Det är mycket man inte vet om vårt rättssystem.
Om tingsrätten utser en advokat som bodelningsman vid en separation, har han/hon rätt att debitera alla kostnader till den ena parten. Tycker han illa om den ena men gillar den andra, kan han med laglig rätt debitera alla advokatkostnader på den han inte gillar. Sen kan advokaten driva rättslig process för att driva in dessa pengar plus mera advokatkostnader.
Visst båda parter är solidariskt ansvariga för att betala advokaten, men det kan bli så att bara ena parten som debiteras, med förklaringen att det är upp till denne att driva in pengar från sin fd maka/make, med ett eventuellt civilmål som följd och med ännu mera advokatkostnader. En advokat har möjligheten att fullständigt förinta en människa – helt lagligt.
Det skulle vara en sån som Erin Brockovich kanske. De kanske finns några av den kalibern någonstans? Men hon var och andra sidan inte advokat utan ensamstående trebarnsmamma som behövde ett jobb för att försörja sig. Hon är väl redan legend och folkhjälte. Men visst är det underbart, när riktiga eldsjälar är mer angelägna försvara utsatta människors rättvisa, hellre än att vara rädd om sitt eget rykte inom ”kåren”. De människorna kan tryggt fortsätta se folk i ögonen tack vare att de har sin heder i behåll.
Nej, man kan inte lita på advokater. Man måste kunna mer än dem och ge dem tydliga direktiv och ett konkret uppdrag och förbereda dig noga för att han/hon inte väljer att exkludera viktiga bevis och annan viktig information under tiden. Du måste veta vad du vill och vad du vill ha ut ur det hela, och läsa på så pass mycket att du vet vad du ska kunna kräva. Då KAN det gå bra. Men luta dig inte tillbaka någonstans under den resan. De råd de ger är ofta förödande. Det är som om de fått order att ge de sämsta tänkbara råden som direkt leder till förlust, bara för att du inte känner till proceduren kring rättegångar och vad man måste lägga fram. Lita inte på att bevisen presenteras i rättegången heller. Du tror att det räcker med att de finns med i processmaterialet? Det räcker inte! Beroende på domstol är det annorlunda med. Skillnaderna mellan den allmänna domstolen och förvaltningsdomstolen är monumental.
Men man ska inte dra alla över en kam. Men de är få, de ärbara advokaterna.
Bertil, tack för frågan i rubriken: ”Kan vi lita på våra advokater?”, ….. men svenska ord/begrepp som ”vi” och ”våra” är enligt min i livet utvecklade och enskilt ägd KUNSKAP att i nutid och mentala rum värdera, värdesäkra och välja att producera ord eller begrepp, som INTE lurar Marknaden, att läsa budskap och TRO, att laglösa kollektiva pronomen u.p.a. och risk, SKYDDAR enskilda mänskliga rättigheter och möjlighet till skattefritt skadeståndsansvar av det allmänna, för säkerhetsbrist som kan vara fördragsbrott.
Ett flertal ord/begrepp i Din text har i nutid och rum fel kvalitet och säkerhet, om Din avsikt och mål är att INTE lura/blåsa Din Marknad, att läsa och tro på Dina budskap med Dina fritt valda ord/begrepp som ”sjuka, deras, dem, advokater, de och vi”, u.p.a. och RISK.
EN drabbad sjuk medborgare, med i livet rätt enskild utvecklad och ägd kunskap, att i nutid och mentala rum förstå när, var och varför, EN fullmakt med EN advokat eller flera advokater, är fel kvalitet och säkerhet i nutid och rum, lokalt i EN medlemsstat på den inre solidariska fria marknaden i EES och Europeiska unionen.
EN advokat, domare, åklagare eller generaldirektör, som är medlem i samma klubb, är EN möjlighet till skattefritt skadestånd av det allmänna, för säkerhetsbrist som är fördragsbrott!
EN advokat, domare, åklagare eller generaldirektör, är anställd av EN näringsvÄrksamhet, med STRIKT produktansvar för säkerhetsbrist i producerat resultat till EN drabbad enskild konsument, med rätt utvecklad och ägd kunskap att i nutid och mentala (enskilt ägda mentala rum i 4-rummaren) rum, förstå när, var och varför, det allmänna lokalt i EN medlemsstat på den inre solidariska fria marknaden i EES och Europeiska unionen, har skadeståndsansvar mot EN drabbad enskild medborgare med rätt utvecklad och ägd enskild kunskap, att ÄLSKA skattefritt skadestånd, som det allmänna betalar med skattemedel avsedd för vård, skola och omsorg.