DEBATT. Nytänkare, innovatörer och uppfinnare med en förmåga att producera attraktiva varor och tjänster för världsmarknaden har haft en avgörande roll för Sveriges framväxt som industriland. Svenska innovationer, snillen, kreativa förmågor och fantasier har varit nyskapande. Dessa resurser förvaltas mycket dåligt, anser patentstrategen Hans G. Eriksson.
Text: Hans G. Eriksson, uppd kl 10:40, 25 nov
Regeringen har tillsatt ett innovationsråd, vars syn på innovation har formulerats som:
“förmågan att framgångsrikt ta fram och införa nya processer, tjänster och metoder som resulterar i betydande förbättringar av kvalitet, effektivitet eller ändamålsenlighet”.
De ursprungliga originaltänkarna
Hur har denna syn kommit att tillämpas i praktiken och vad innebär “innovation”? För att inte duperas av alla värdeladdade honnörsord så finns det utan tvivel enskilda individer bakom varje innovation. Individer som avsiktligen(?) glöms bort eller starkt marginaliseras i dag, nämligen de ursprungliga originaltänkarna, de som vågat tänka utanför boxen och som i sin fantasi sett unika möjliga lösningar på problem och som inte följt strömmen. Om man så vill – sett nya och annorlunda processer, tjänster och metoder som resulterar i betydande förbättringar av kvalitet, effektivitet eller ändamålsenlighet.
- Hur upplever dessa original- eller tvärtänkare att samhällets “stöd till innovationer” fungerar?
- Hur kvalitativt, effektivt och ändamålsenligt används dessa årliga 2000,000,000 kr fördelade via Vinnova?
Svaret är entydigt: katastrofalt dåligt och kontraproduktivt.
Huvuddelen av stödet kommer ytterst sällan de nyskapande originaltänkarna till del. Huvuddelen går till stödorganisationer som kryllar av tjänstehens med i och för sig eminenta förmågor, dock ytterst sällan i annat än att bara ge ett ytligt sken av kvalitet, effektivitet och ändamålsenlighet.
Byråkratin frodas och har kommit att leva ett eget fiktivt liv – i en slags yt- eller Facebooks-verklighet där hensen av båda kön gärna “tummar upp” och ryggdunkar varandra så det står härliga till medan de viftar med förföriskt lockande “innovationscheckar” av olika slag.
Dessa checkar får absolut inte gå direkt till originaltänkare och nyskapare. Med nära insyn i flera fall i verkliga livet så vet jag att många av dessa oumbärliga individer för en positiv utveckling av Sveriges framtid ofta lever under knappa ekonomiska omständigheter.
Sillhjärnesyndromet inom byråkrati, samhälle och media gynnar inte innovationer
Ett försök till förklaring av hur det blivit så här kan vi söka i ett sillstims beteende där hela stimmet rör sig blixtsnabbt samtidigt. Ser häftigt ut. Detsamma gäller för fågelflockar. Det finns förklaringar till hur det sker, nämligen att varje “sill” har superkoll på vad dom sju närmaste sillarna gör och kopierar det reflexmässigt. Det är ordning och reda som gäller – inget stör – Gud förbjude.
Vad händer om vi får in en sill i stimmet som gör tvärtom, ställer sig på tvären? Jo, det är uppenbart att den inte inordnar sig i ett reflexmässigt gruppbeteende. Det syns hur tydligt som helst. Den tillför något avvikande och för gruppbeteendet nytt, till att börja med kaosskapande. Det är dessa “kaosindivider” (originaltänkare, uppfinnare, nyskapare) som är absolut nödvändiga för att få en dynamisk utveckling av samhället.
Förstår Stefan Löfven de här mekanismerna? Eller är han den som vill kunna styra och likt en diktator njuta av när alla lojalt lyder minsta vink och presterar det förutsebara? Då upprätthålls den befintliga ordningen vilket i längden ger uppkomst till stillestånd och död? Man till och med straffar ut “tvärsillarna”. Ja, så fungerar det idag. Mycket effektvit till och med.
Ineffektiva “Science Parks”
Att våga sticka ut innebär ett risktagande och om man gör det på fel sätt som Jan Björklund gjorde som ville göra innovationsstödet i Sverige “mer vetenskapligt inriktat” så öppnades portarna för en ineffektiv, kontraproduktiv byråkrati av aldrig tidigare skådat slag. Björklund införde som ansvarig minister “Science Parks” över hela landet, vilket får Sverige att rasa internationellt och hamna på efterkälken som industrination.
Vid tiden för lanseringen av Science Parks bjöd KI in den italienske stjärnkirurgen och dupören Grandioso Scalpelli att verka under KI:s nobla beskydd. Sverige skulle till varje pris ligga i forskningens framkant – ja, så var det tänkt.
Hur länge till ska sillhjärnementaliteten få fortsätta härja ohämmat i Sverige? Inom media lär det vara svårt att få till en ändring, men å andra sidan är den på väg att avskaffa sig själv genom en framväxande medvetenhet hos medborgarna.
Text: Hans G Eriksson
Relaterat
Mycket intressant i vilka villfarelser vi lever i dessa tider. Skenet bedrar som aldrig förr – det är yta som gäller, att låtsas – ha en fin fasad utåt.
Många av oss tror att vi har något viktigt att säga och då är det bra att vi lever i en demokrati där yttrandefrihet råder – men har ni tänkt på hur värdelös yttrandefriheten är när det inte finns någon lyssnandeskyldighet. Och om det nu fanns en sådan skyldighet – hur skulle den tillämpas – skulle det vara böter på att inte lyssna. OK – Säg att vi har människor som begriper detta med vikten att lyssna – hur i fridens namn skall man skall man se till att det som yttras begrips ?
Nog ordbrukat på hälleberget –
Med största möjliga högaktning inför NV´s läsekrets
Hans G Eriksson
Känner att jag behöver klargöra min syftning till sillhjärnor.
Detta att följa John och inte avvika är i djur- och flocksammanhang ett sätt att överleva. En angripares hjärna kan inte fokusera på vem som skall bli målet (för dagen). Så där får vi hålla med om att sillarna i sin värld beter sig förnufttigt. Så ingen skugga faller på dom. Men när en människa med betydligt större hjärnvolym bara använder sin sillhjärnedel, då blir det kris. Ja, som när tjänstehensen på Science Park missförstår sin supportande roll gentemot originaltänkarna.
SIC (Stiftelsen Innovations Centrum, tror jag) fanns på 90-talet och början 2000. Där fanns kapacitet att bedöma uppfinningar på ett helt annat vis än i dagens ALMI. SIC kunde ge villkorslån som skulle återbetalas om ett projekt lyckade men som skrevs av vid det motsatta.
SIC gav 1999 ett lån på 300 tkr som gick till inköp av en gräsklipparmotor och inköp av ett pneumatiskt ventilsystem från Androma som där utvecklats av Anders Höglund med erfarenhet som motorforskare på AB Volvo. Motorn kördes hösten 2000 på Chalmers med helt rena avgaser, bl.a kunde inte en enda ppm NOx detekteras. Volvo och SAAB blev intresserade men idag är det Koenigsegg som via sitt bolag Freevalve f.d. Cargine utvecklat en motor med pneumatiska ventiler, ingen kamaxel behövs, som i dagarna lanseras av bilföretaget Qoros i Kina. Ventilpatentet ägs dock av någon annan och det pågår en tvist som ska lösas av Patent- och Marknadsdomstolen vid Stockholms Tingsrätt. Hur tvisten än faller ut så har lånet från SIC kommit till god användning och kommer sannolikt leda till arbetstillfällen och inkomster. Fritt styrbara pneumatiskt aktiverade ventiler spar bränsle samt höjer effekten och kan komma att finnas i alla ottomotorer inom snar framtid, precis som elektronisk bränsleinsprutning. Lånet till SIC betalades men institutionen avvecklades och är idag ersatt av ALMI som tyvärr, enligt mina erfarenheter, inte kan prestera som SIC gjorde.
Katastrof att alla 2 MILJARDER, 2.000.000.000 (- 0,7 % till oss innovatörer) hamnar i fickorna på inneffektiva inkompetenser som enbart är intresserade av att tillfredställa sina egna behov.
Inkompetens är nog ett absolut måste för att få behålla tjänsten för många ”beslutsfattare” inom xxxxxxx.
– Upton-Sinclair-
”Det är svårt att få en man att förstå något när hans lön beror på att han inte förstår det. ”
*entreprenörskap..
Utan att berätta för mycket om mig själv vill jag berätta min historia.
Jag kom på 80-talet på en grej/konstruktion/pryl som jag trodde var unik och som jag ville ha skydd på för att känna att det var motiverat att försöka kommersialisera produkten. Jag sökte då kontakt med STU – Styrelsen för Teknisk Utveckling som jag på något sätt fann eller blev ombedd att kontakta. Efter mitt möte med en tjänsteman där som tände på idén efter att jag hållit mitt anförande och visat upp en fungerande prototyp och överlämnat beskrivning så behövde jag i princip inte göra så mycket själv utan de skötte byråkrati och patentgranskning åt mig och jag behövde inte betala ett öre ur egen ficka. Tyvärr dök det upp en detalj från en annan konstruktion i ett annat land som inte direkt överensstämde men som bedömdes förstöra möjligheten för att få ett patentskydd. Pga detta valde jag att inte göra något av idén utan tog anställning som programmerare och valde bort entrepenörskapet för ett vanligt ”svenssonliv”. Efter många år kom jag på en ny idé fullt möjlig att göra en produkt av, återigen med samma bedömning att det krävs ett skydd för att det ska vara lönt (för mig) att överge mitt trygga Svenssonliv för ett dygnet runt företagsbyggande som jag vet blir följden med osäkerhet och stress mm. Så sökte jag återigen efter någon som kunde hjälpa mig på samma sätt som STU en gång hade gjort. Idag så hänvisades jag till ALMI som bokades där jag fick hålla min genomgång och visa upp min idé, åter med fungerande prototyper etc. De tände också på idén och bedömde att det fanns stor potential i den. Det de var behjälpliga med var lite broschyrer om hur jag kunde söka ev bidrag och inte speciellt förmånliga lån och allt skulle jag tvingas göra själv.. Är i den åldern att jag inte har lust att kasta mig ut och riskera hälsa, ekonomi och familj längre utan hade hoppats på den gamla hjälpen där folk som via skattebetalarna har betalt för att kunna det här ”tar över” och hjälper uppfinnarna / innovatörerna / de kreativa som har chans att starta nya och förhoppningsvis framgångsrika företag i Sverige. Till saken hör att jag i samband med detta av en Innovationsutvecklare som jobbat som sådan i över 30 år fick rådet att absolut inte starta mitt ev nya företag i Sverige då jag ”bara skulle bli uppäten och att de förgör dig” menat skattemyndigheten och all byråkrati..