Är Mattias Carlsson och Josefin Sköld konspirationsteoretiker? – Granskning av DN-artiklar om ”hatmedier”

ANALYS. DN publicerade 17 mars 2017 fyra artiklar av Mattias Carlsson och Josefin Sköld om att en rad svenska nättidningar får påstådd ”smygfinansiering” av ryska och ukrainska män genom annonsering för bildelar från det tyska företaget AutoDoc. NewsVoice analyserar om DN fick sitt narrativ rätt.

Text och analys: Torbjörn Sassersson

DN:s ”avslöjande” illustreras med dramatiska rubriker, infografik (th)  och en animation (ovan) som ser ut som en trailer till en deckare. I slutet av animationen pekas personers etniska bakgrund ut som om det skulle ha betydelse. Påhoppet är anmält till Diskrimineringsombudsmannen (DO).

Infografiken från DN till höger (delvis pixelerad för att skydda upphovsrätten) sammanställer hur de två journalisterna bakom de fyra artiklarna bygger upp samband genom att blanda sanning med fiktion.

Mattias Carlsson var skribenten som i oktober 2015 ringde upp undertecknad och frågade om denne är en nyttig idiot för Putin. Veckan därpå publicerade DN artiklar om NATO Stratcom som är Europas cyberförsvar mot Ryssland. En av dessa artiklar var rubricerad: ”Hemlig grupp ska möta ryskt informationskrig” (av Carlsson) som handlar om hur den svenska myndigheten MSB ska hantera ryska nyhetskanaler som tex RT (Russia Today). Samma vecka debatterades att Sverige borde gå med i NATO Stratcom, vilket Sverige senare gjorde.

En annan DN-artikel hade rubriken ”Nato: Främlingshatet kan gödas av främmande makt”. I den artikeln framkommer följande:

”Nato misstänker att en tredje part arbetar i det dolda för att underblåsa främlingsfientlig­heten i Europa. Just nu arbetar informationskrigsexperter för att hitta dem som ligger bakom kampanjen.

–?Vi ser specifika samband i en rad länder som pekar mot att någon försöker påverka, säger Janis Sarts, chef för Natos strategiska kommunikationscentrum, Stratcom.”

Vi får alltså veta att ”informationskrigsexperter” spanar på personer bakom påverkanskampanjer, vilka sägs öka främlingsfientlighet. Allt som tyder på att personerna kommer från Öst är av särskilt intresse.

Det mest framträdande budskapet i DN:s artikelserie nu i mars 2017 är att främst misstänkliggöra högerpopulistiska nättidningar i Sverige som sålt annonsplats till det tyska företaget AutoDoc som säljer bildelar online. Företaget ägs av män som kommer från Ryssland och Ukraina.

Det är sannolikt att NATO Stratcoms ”informationskrigsexperter” försett DN med information om vilka männen är bakom AutoDoc, som pekas ut som ett slags bulvanföretag. Det räcker förmodligen inte med Google för att ta reda på männens tidigare bakgrund, identiteter och hur de bytt namn.

En underliggande orsak till att angripa svenska nya nättidningar kan handla om att reducera motståndet mot NATO, Washingtons säkerhetspolitik och en amerikansk militärisering av Europa eftersom flera av de utpekade nättidningarna är USA- och NATO-kritiska.

I januari 2017 blev Sverige fullvärdig medlem i NATO Stratcom. Fokus är att hantera ryska påverkanskampanjer med motinformation [läs motpropaganda]. Eftersom det handlar om rikets säkerhet får det inte finnas några tveksamheter om Försvarsmaktens budskap, som måste vara tydligt och kraftfullt framfört. Gammelmedierna blir centrala kanaler för en propaganda för allmänheten. Resonemanget är förmodligen att det inte går att förlita sig på att svenskarna ska läsa på Försvarsmaktens hemsida eller bli prenumeranter på NATO Stratcoms nyhetsbrev ”Desinformation Review”.

Notera att båda publikationerna ovan har nästan samma slogan och att RT.com har reklam för svenska Graviditetskollen.nu. Betyder det att RT smygfinansieras av en svensk mamma-sajt?

DN, SvD, Sveriges Radio och SVT och andra kanaler har i och med medlemskapet i NATO Stratcom blivit stärkta i sitt redan påbörjade propagandaarbete mot högern och Ryssland. Nu får tidningarna sannolikt hjälp från NATO. Gammelmedierna har sedan tidigare kritiserat att Nordfront, Nya Dagbladet, NewsVoice, Fria Tider, Vaken, Motpol, Motgift, Petterssons Blogg, Granskning Sverige, Avpixlat och Nya Tider använt ryska RT.com som källa.

Mattias Carlsson och Sofie Sköld gräver i hur de nya nättidningarna och sajterna finansieras. De ser att de kan göra en koppling till Ryssland.

DN kan även ha fått hjälp av den ovan nämnda svenska myndigheten MSB. DN skriver den 27 oktober 2015 i artikeln ”Hemlig grupp ska möta ryskt informationskrig”:

”En ”stor grupp” språkkunniga specialister på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, på Fleminggatan i Stockholm söker dagligen efter pågående informations- och påverkanskampanjer riktade mot Sverige.”

”Vi har börjat samarbeta med andra myndigheter som har förmåga att upptäcka den här typen av aktivitet, som Försvarsmakten, Säpo och polisen, säger Mikael Tofvesson.”

Det är etablerat att MSB regelbundet träffar de svenska medierna. Det sker genom Mediernas beredskapsråd.

”MSB följer och analyserar utvecklingen inom medieområdet utifrån ett beredskapsperspektiv. Arbetet sker i nära samarbete med säkerhets- och beredskapschefer samt tekniskt ansvariga inom branschen. Målet är att varningsmeddelanden, nyheter och samhällsinformation kan produceras av och distribueras via medieföretagen till samhällets medborgare vid extraordinära händelser i samhället i fred och vid eventuella angrepp mot landet.” – MSB

Läs mer i NewsVoice: ”Påverkar MSB:s psykologiska försvar SvD:s rapportering och omdöme?”

De nättidningar som DN angriper har alltså lyft fram NATO-kritisk information och kritik riktad mot Washingtons utrikespolitik i Mellanöstern, Sydamerika och Europa. Eftersom Sverige sedan decennier fungerat som den 51:a amerikanska delstaten och har en betydelsefull geostrategisk placering på kartan är vårt land en mycket viktig spelare för USA. Svenska folket måste känna lojalitet och återrekryteras i arbetet att motarbeta det förmenta hotet från öster, hotet från Putins Ryssland, i antisovjetisk anda.

Svenskarna befinner i en korseld av information, nyheter och propaganda mellan å ena sidan Washington, NATO och svenska gammelmedier som kritiserar Ryssland å andra sidan svenska nättidningar, sajter och bloggar samt ryska och utländska medier som kritiserar Väst i allmänhet och Sverige i synnerhet.

Rykteshantering à la Mattias Carlsson och Josefin Sköld

Eftersom jag arbetat i flera år med rykteshantering på webben och fokuserat på att förstå aktiv påverkan som tex. psykologisk krigsföring (psyops), skeptikerrörelsens metoder, retorik, argumentationsteknik, propaganda och motpropaganda är det inte speciellt svårt att urskilja mönster i hur svenska gammelmedier, public service och NATO Stratcom taktiskt går till väga när de propagerar.

En taktik handlar om att bunta ihop och slå ihjäl. Vi kan tydligt se det i Mattias Carlssons och Josefin Skölds artikelserie från den 17 mars. Tekniken kallas ”guilt by association” därför buntas ”sajter” samman som har olika ideologiska inriktningar och redaktionella policys. Mer eller mindre främlingsfientliga/kritiska nättidningar läggs i samma säck som den icke främlingsfientliga nättidningen Nya Dagbladet, som startades av Markus Andersson. DN vill knyta ihop säcken och kasta den i sjön och medborgarna ska klappa händerna.

Mattias Carlsson och Josefin Sköld försöker forcerat bygga kopplingar mellan de utpekade nättidningarna och ”skumma typer” som byter personnamn. De kommer ju från Ryssland och Ukraina som om alla som kommer därifrån är skumma. Att ta in annonser för bildelar online från AutoDoc misstänkliggörs, men skribenterna nämner inte att många andra vanliga sajter även har samma annonser.

Läs mer i Nya Dagbladet: ”Begäran om genmäle i DN angående felaktigheter om Nya Dagbladet”

Markus Andersson och Nya Dagbladet

NewsVoice har läst Nya Dagbladet (NyD) och träffat grundaren och redaktören Markus Andersson. Varken tidningen eller personen är högerextrem. Nya Dagbladet är definitivt inte en hatsajt utan en allt mer populär och fullt normal nättidning som drivs ideellt. Så här beskrivs Nya Dagbladet av redaktionen:

”Nya Dagbladet är en oberoende humanistisk och etnopluralistisk dagstidning med en antiglobalistisk hållning och ett internationellt synsätt. Tidningen drivs ideellt och har varken någon särskild vänster- eller högerinriktning.”

Ungefär var tionde artikel handlar om migrationsproblemen i Sverige, säger Markus Andersson, men det finns inget spår av främlingsfientlighet i dessa artiklar. Artiklarna är välbalanserade och ej höger, men hymlar inte med att det finns migrationsproblem som etablerade medier ofta gör. Enligt Markus Andersson är det viktigt att ha en positiv grundinställning till alla kulturer.

Nya Dagbladet har en annons från AutoDoc och Markus Andersson hade inte en aning om företagsägarnas bakgrund eller härkomst.

”Vi kan ju inte göra kriminalundersökningar på varje företag som vill köpa annonsutrymme hos oss. Det vore helt orimligt.” – Markus Andersson, Nya Dagbladet

Markus Andersson var aktiv i Nationaldemokraterna, en utbrytning från Sverigedemokraterna. Andersson hoppade av Nationaldemokraterna 2008 och partiet upplöstes 2014.

AutoDoc

AutoDocs affärside verkar vara att försöka dominera online-marknaden för bildelar genom att lägga ut många sajter på en rad språk som alla säljer bildelar. Om du googlar på bildelar online finner du dem och de olika sajterna ger sken av att handla om konkurrerande sajter/bolag. Taktiken är inte på något sätt typisk för Öst. Det är vanligt förekommande i marknadsekonomierna i Väst.

AutoDoc har alltså seriösa ambitioner på att bli stora på bildelar. Kundrecensioner visar att köpare är allt från missnöjda till nöjda. Kritiken handlar om klagomål på för långa leveranstider och att support inte talar så bra engelska. Annan kritik handlar om problem med att returnera bildelar, men det är typiskt för de flesta kunder som handlar online.

DN skriver att de ställt frågor till en holländsk säkerhetsanalytiker vid namn Feike Hacquebord på företaget Trend Micro. Han menar att företagen som ägs av personerna bakom AutoDoc knappast behöver 500 stycken IP-adresser för att sälja bildelar och menar att de ”gör mer än att bara sälja bildelar”. De flesta läsare associerar till något brottsligt och enligt DN:s utredning finns tydliga exempel på vissa av ägarna har ett brottsligt förflutet.

Mattias Carlsson och Josefin Sköld skriver i en av sina fyra artiklar att AutoDocs advokat Juri Schleicher valt att upphöra med att placera annonser på Nordfront.

”Schleicher skriver att företaget nu ska dra in annonsen på Nordfront och att de uttryckligen tar avstånd från alla nationalistiska och andra radikala åskådningar.”

Ett syfte med artikelserien kan vara ett försök från DN att dra undan intäkter till alla nya nätmedier i Sverige.

Enligt DN är AutoDoc registrerat för momsbetalningar hos svenska Skatteverket och sedan juni 2014 har företaget betalat in drygt 65 miljoner kronor i moms. Omsättningen ökar stadigt.

För att ytterligare skriva ned personerna bakom nättidningarna beskrivs dessa som en homogen grupp av nolltaxerare, brottsdömda och som jagade av kronofogden. Detta stämmer för vissa individer (tex Avpixlats redaktör), men gäller inte alls Nya Dagbladets redaktör, enligt dennes genmälen. Utpekningen gäller inte heller Vakens grundare Michael Cromsjö som säger att han är emot all form av främlingsfientlighet. Däremot har Vaken haft problem med att rensa i kommentarsfälten där det postats främlingsfientliga kommentarer.

DN pekar även ut intervjuportalen Granskning Sverige på ett mycket felaktigt sätt, vilket kan bli föremål för pressetiska anmälningar och juridiska undersökningar. NewsVoice har skrivit en separat artikel om det.

DN går mycket långt i sin ”guilt by association” genom att försöka koppla nättidningarna och sajterna med en av männen bakom AutoDoc. DN försöker forcerat att associera de svenska sajterna som placerat några annonser för bildelar med att en huvudman bakom AutoDoc i det förflutna misstänks för att vara kopplad till cyberbrottslighet. Denna långtgående associationer minskar kraftigt DN:s trovärdighet som börjar spekulera konspiratioriskt. NewsVoice går därför inte in på dessa tankebanor.

För att ge tyngd åt DN:s artikelserie kryddas den med en intervju med finansministern. Hon säger att det finns en tveksam skattemoral. Markus Andersson på Nya Dagbladet kan i sammanhanget visa att skattemässigt ska ingen moms läggas på fakturorna till tyska AutoDoc eftersom Tyskland är ett EU-land. Den uppgiften är enkel att kontrollera genom ett samtal med Skattemyndigheten.

Magdalena Andersson (S) passar på att ge SD flera politiska kängor i intervjun och menar att SD har en dålig skattemoral. Kopplingen som DN gör mellan skattefusk och SD är att DN skriver att SD stödjer Avpixlat och att sedan Avpixlat chefredaktör har en skuld på drygt 1,1 miljoner kr hos kronofogden. DN ger i artikeln sken av att ha en dålig skattemoral och vara föremål för indrivning hos Kronofogden är typiskt för alla nya nätmedier, något som inte alls stämmer.

NewsVoice kommentar

Vad som skulle kunna vara en intressant och objektivt skriven artikelserie på DN.se blev resultatet istället en smutsigt arbete att skapa tvivel runt snart en rad svenska nättidningar och sajter varav vissa förtjänar kritik och andra inte.

Artiklarna skrivna av Mattias Carlsson och Josefin Sköld känns inte som rena journalistiska alster utan serien som helhet är snarare en produkt från en oetisk PR-byrå med uppdraget att sabotera rykten. Alternativt är serien en del av Sveriges psykologiska krigföring riktad mot det svenska folket med Ryssland som fondvägg.

DN smutsar även ner etnisk härkomst när de ger intrycket av att ryssar och ukrainare är skumma.

DN visar att tidningen är ett organ för Västpropaganda mot Öst. Att DN är kanal för denna propaganda, riktad mot läsarna i Sverige, har dock varit ett faktum under många herrans år, men tack vare internet och nya nättidningar informeras läsarna om DN:s olika sidor, vilka spänner från bra journalistik till propaganda och destruktiv rykteshantering samt alla nyanser däremellan. Om DN stannar i det destruktiva med sin agendajournalistik förblir tidningen en fortsatt kanal för vänsterns ”näthat” och desinformation på uppdrag åt utomstående intressen.

Text och analys: Torbjörn Sassersson