BIG FOOD – Debatten om den ekologiska matens för och nackdelar bortser nästan undantagslöst från den viktigaste aspekten som handlar om den globala makten över maten och vår frihet. Den jättestora globala livsmedelsindustrin – Big Food – är som nästan alla de stora globalt opererande industrigrenarna, uppbyggd enligt det hundraåriga extremt framgångsrika Standard Oil konceptet.
Text: Lars Bern | Artikelkälla: Antropocene | Läs del 2 i artikelserien
Mat och geopolitik
Det handlar om maximal marknadsdominans så att man i en liten hyperförmögen ägarkrets kan kontrollera såväl underleverantörs- som distributionsledet och hindra framväxten av starka konkurrenter.
Precis som Standard Oil satt på nästan hela världens raffinaderikapacitet och kunde diktera såväl råolje- som produktpriserna, eftersträvar Big Food en marknadsposition där huvuddelen av livsmedelsråvarorna måste passera deras industriprocesser så att jordbrukarna i princip blir livegna och konsumenterna berövas sin valfrihet och tvingas hålla sig till industrimaten. Chefen för Nestlé tycker t.o.m. att människans rätt till vatten inte är en mänsklig rättighet, utan att vatten är en produkt som måste köpas av Big Food.
För att den nya globala världsordningen skall kunna etableras, måste makten över maten ligga hos det dryga halvdussinet globala konglomerat som äger alla viktiga varumärken.
Det som står i vägen för detta mål bekämpas systematiskt med propaganda, ekonomiska sanktioner och även krig. Allt iscensatt av de inflytelserika globalisterna som äger propagandakanalerna MSM (SvD, DN, SVT m.fl.) och som utövar ett avgörande politiskt inflytande över hela västvärlden.
Läs mer om propaganda i NewsVoice
Genom sin marknadsdominans kan Big Food i praktiken tvinga jordbrukarna att sälja sina produkter till dem, till priser som ger minimala marginaler. Ett tråkigt exempel på detta är svenska mjölkbönder. Allt betalas i stort sett bara per kg utan hänsyn till hur rika produkterna är på olika näringsämnen. Jordbrukarna måste skuldsätta sig för att kunna hänga med i produktivitetspressen och hamnar därmed i beroendeförhållande till globalisternas bankirer. Glöm aldrig bort att den som är satt i skuld är inte fri.
Spannmålsproduktionen blir beroende av gifter och andra kemiska bekämpningsmedel och olika andra kemikalier som befrämjar produktiviteten mätt i kg per areal.
Dessa tillhandahålls av stor globala kemikoncerner som utgör en viktig del av Big Food. Genom en hårdlansering av högproduktiva pattenterbara GMO-grödor berövas jordbruket kontrollen över sitt eget utsäde. Beroendeförhållandet till de global företagen och bankirerna blir nästan totalt och en modern form av livegenskap växer fram. Jordbrukarna har i praktiken ingen valfrihet att sälja sitt spannmål till vem som helst.
Big Meat
På liknande sätt som spannmålsproduktionen kontrollerar Big Food produktionen av kött. För att nå maximal produktionsvolym per tidsenhet tvingas bönderna att hålla köttdjuren inomhus i enorma hallar året runt. Den många gånger viktigaste födan är kraftigt besprutat och för betesdjuren onaturligt tillväxtbefrämjande kraftfoder från landskapsstora farmer. Djuren blir metabolt sjuka, men de hinner i allmänhet slaktas innan de sjukdomarna drabbar produktiviteten.
Kraftfoderfarmer är ofta anlagda på skövlad regnskogsmark. Kraftfodret tillhandahålls av Big Food tillsammans med bl.a. olika hormon- och antibiotikapreparat som befrämjar köttvolymen. Även avelsmanipulerade köttdjur som ger speciellt hög produktivitet förekommer. Ett sådant exempel är den för några år sedan omdebatterade arten Belgisk Blå. Precis som för industrispannmålen prissätts industriköttet per kg utan hänsyn till fettbalans och ett bredden på näringsinnehållet.
Betesdjurens naturliga beteende är att gå ute och beta av en mångfald gräs och andra växter och modern forskning visar att djuren väljer ut växter i mångfalden som de för tillfället har mest behov av.
Industrijordbruket bekämpar frenetiskt mångfalden av växtlighet på sina marker med giftbesprutning. Mångfalden ger betesdjuren ett långt nyttigare och mer varierat näringsrikt kött än industridjuren som inte erbjuds någon naturlig valfrihet.
Fettsammansättningen för naturligt uppfödda djur är även betydligt bättre med högre halter av omega-3 fetter än industridjuren.
Hotet mot Big Food och dess marknadsdominans
Det stora hotet mot Big Foods planer på att kunna dominera världsmarknaden för livsmedel är att konsumenterna efterfrågar lokalt producerad naturlig, gärna ekologisk, mat.
Eftersom produktiviteten är lägre vid lokal och naturligt organisk produktion av såväl spannmål, grönsaker som kött passar dessa produkter inte in i Big Foods sortiment. Industrin gör därför sitt yttersta för att sätta käppar i hjulen för fristående jordbruk som vänder sig direkt till konsument. Man lobbar för krångliga regler och förbud som t.ex. försvårar gårdsslakt och direktförsäljning av mjölk.
Ett ständigt återkommande tema i MSM-propagandan är att industrimatsproduktiviteten ger ett större utbyte i kg, som man menar är nödvändigt för att mätta alla munnar på jorden. Det är ett falskt argument eftersom vi redan idag producerar dubbelt så mycket mat räknat i kcal som jordens befolkning behöver. Problemet är alltså inte produktiviteten utan fördelningen av maten. Därtill finns det betydande lågt utnyttjade arealer i t.ex. Ryssland där man kan öka produktionen.
Ett av Big Foods viktigaste strategiska mål är att kunna kontrollera Rysslands enorma jordbruk och framtida jordbrukspotential. Det är alltså ingen slump att Ryssland deklarerat att ryska jordbruksprodukter skall produceras organiskt, därmed försvåra för de stora Big Food koncernerna att etablera sig på rysk mark. Här hittar vi en av de djupare förklaringarna till att globalisternas propagandaorgan MSM piskar upp så starka antiryska stämningar. Västvärldens sanktioner mot ryssarna skall även ses i detta perspektiv – något militärt hot mot länder som Sverige utgör inte Ryssland.
Det sannolikt största hotet mot Big Foods marknadsplaner är det faktum att deras industrimat visat sig vara huvudorsaken till den pandemi av metabol sjuklighet som idag drar fram över världen.
I takt med att man på olika håll blir allt mer på det klara om sambandet mellan industrimaten och en sjuklighet som hotar allt fler länders ekonomier och folkens hälsa, kommer vi att få se åtgärder mot industrimaten på många håll.
Så, jag tror Big Food måste räkna med många käppar i hjulen för sin strävan efter global marknadsdominans. Det vore djupt tragiskt för folkhälsan om denna industri lyckades med sin globala strategi.
I kommande krönikor tänker jag fortsätta utveckla min övergripande sin på vårt behov av mer ekomat.
Text: Lars Bern, grundare av Riksföreningen för Metabol Hälsa | Artikelkälla: Antropocene | Läs del 2 i artikelserien
Jag håller med dig om att det ”handlar om makt”. Det gör det i de flesta fall när vi talar om politiker, företagsledare, ”s.k. experter”, forskare m.fl.
Makt berusar, precis som droger, och detta är den starkaste drivkraften som riskerar att leda till vår undergång.
Det största problemet är att de flesta med stor makt är psykopater. Att psykopater sitter med makt är den största riskfaktkorn vi har i vårt moderna samhälle. De kan med ett par knapptryckningar utplåna hela vår värld/jord.
Hur då?, jo dessa begår utan att blinka hirakiri för att nå sitt syfte. I detta fall menar jag att psykoparernas hirakiri drar med sig hela jordens befolkning i fallet.
Tänk på det!
Lars Berns slutsats blir : Ja till ekologisk mat, nej till GMO. Han hamnar alltså på samma linje som Miljöpartiet. Ett parti som enligt Bern är eko-fascistiskt och vars politik innebär eliminering av 90 % av mänskligheten. Onekligen en paradox.
lite mer grafik på den Styrande klassen:
https://swisspropaganda.files.wordpress.com/2017/07/cfr-media-network-hdb-spr.png
Mycket bra skrivet!
Mat ligger mig varmt om hjärtat, d v s riktiga, kvalitativa råvaror som förädlas till goda, näringsrika måltider.
Jag var både kock och kökschef(beroende på uppdrag) i ca: 25 år. Jag har haft ynnesten att få jobba på några riktigt bra restauranger genom åren.
Den höga kvaliteten på råvaror är få förunnade, dessvärre…
Det är endast en liten klick människor som får njuta av mat från högkvalitativa råvaror. Om människor bara visste att topparna inom ’Big Food’ inte gärna äter maten de själva säljer. De föredrar färskt, obesprutat, hormonfritt, och organiskt.
De påminner om ’snakeoil-salesmen’, de skulle aldrig själva nyttja produkterna de säljer, för; det är ingen näring eller innehåll av värde i dessa.
Girighet…
Inte undra på att det är en dödssynd. När är nog Nog!? Man kan inte äta pengar!
Men, det är inte det det handlar om, det handlar om makt, och det faktum att den lilla klicken inte bryr sig om människor.
Effekter av den processade och näringsfattiga maten är att den fördummar människor samt ger dem större risker att bli sjuka(vilket får läkemedelsindustrin att jubla!), men det kanske är poängen med alltihopa…
Man kan delvis justera valet av industriföda och närproducerad ekologisk mat genom att bort moms på mat och istället införa en avgift som beror på avstånd mellan konsument och producent och produktens förädlingsgrad. Underlaget finns redan i de internationella tull-ID nummer som finns på allt som produceras och genom att utnyttja blockchainteknik kan en produkt följas hela vägen. Kompiskorruption mellan näringsliv och politiker kan undvikas. System finns redan för lokal produktion, och som @Hans Berggren skriver vertikalt även i urbana områden, se också till exempel http://www.cornellcea.com/resourcesPublications/otherResources/Albright-vertical-farming-2014.pdf Det här kan givetvis införas på allt som produceras, långa transporter på råvaror i bulk minskar då per automatik.
Tack för ännu en utmärkt artikel, Lars. En annan sak: Vi borde själva kunna odla mycket mer av den mat vi äter. I Kina bygger man nu hela städer där skyskraporna täcks av trädgårdar på väggar och tak. Suger upp mycket CO2 och producerar mat där den ska konsumeras. En inglasad balkong i Sverige kan bjuda familjen på någotsånär giftfria tomater och kryddväxter under sommarhalvåret. Och det ekologiska jordbruket utvecklas enormt. Sök t ex agroforestry och Ernst Goetsch på youtube.
Vad kläderna beträffar är de flesta moden löjliga. Efter att ha gått i för stora säckbyxor och militärgrått i 15 år ska vi nu slimma till oss lika överdrivet och måla världen i klatschiga färger igen. Skönt att slippa se folk på vippen att tappa brallorna i alla fall.
Vad globalmonopolisterna aldrig kan förstå är att monokulturer är av ondo, måste förgiftas för att fungera och ger sämre kvalitet ju fler kg man pressa ur varje kvadratmeter jord. Mångfald är däremot normalt, såväl bland växter och djur som i människans kulturer. En monopolär värld är en styggelse. Precis som Standard Oils, Nestlés och de andras affärsstrategi.
Mitt i prick Lars Bern! Globalisterna håller på att revidera sina positioner och ett förhållandevis geografiskt isolerat område som Norden skulle kunna bryta sej loss från deras hegemoni som blivit något av en mardröm för det stora flertalet. Detta ska inte ske genom att man isolerar sej utan att man helt enkelt går över till ekologiskt producerad föda efter eget val. Nya banbrytande kulturer har aldrig skapats genom att man kopierar maktens order utan genom att individer själva vaknar upp.
När folk förstår att de håller på att förgifta sej själva med industrimaten kommer förändringen och denna förändring kan samtidigt ge ett ekonomiskt uppsving ur den finansiella bubbla som stundar. Detta enligt en artikel av Jon Rapaport https://jonrappoport.wordpress.com/2017/07/16/if-the-eu-goes-down-all-life-ceases-to-exist/ .
Jag accepterar inga ”varumärken” vad gäller vare sig mat eller kläder. Mat är en personlig fråga, där jag vill se eller känna mig nära producent och leverantör. Mat lagar man av bra råvaror. Men den mesta matdebatten tycks gälla industriellt framställda, förpackade och distribuerade standardprodukter, marknadsförda med TV-reklam.
Rörande kläder har jeans blivit ett slags global identitetsutjämnare. Varhelst i världen ser man samma illasittande, illa skurna, konstlat nötta eller rentav trasiga jeans. En rent beklämmande likriktning. Det i sig utmärkta tyget denim har degraderats till markör för bristande stil och hyfs. Gubbgnäll, kan tyckas.
Men bra kläder skärs efter bärarens storlek och kroppsform och sys i passande tyger av bra kvalitet. Nu råder rena barnmodet med för små kavajer, för korta och trånga byxor, åtsmitande skjortor och löjeväckande skor med för långa spetsar, som man snavar på. Var hittar man kläder för vuxna människor?
Det verkar t.o.m. som om Big Food mutar Patent- och marknadsdomstolen i syfte att bekämpa ekologiskt:
https://vetenskapligapartiet.wordpress.com/2017/07/04/ekologi-coop-visar-sanningsenlig-film-giftfria-pa-tva-veckor-falls-av-patent-och-marknadsdomstolen-bestickning/
Bra artikel! Skönt att det finns några få kloka människor kvar på denna planet som inte är uppköpta av storföretagen och dess i absurdum drivna vinstoptimering och därmed global kolaps.
Tack, Lars, för en mycket intressant och klargörande artikel!
Återigen kan vi se hur våra politiker, som borde vara de som skyddade producenter och konsumenter, kraftigt åsidosätter sina förpliktelser mot väljare och befolkning, mot folkhälsan och mot en dynamisk och växande mångfald inom jordbruket, för att inte tala om det för natur och djur så skadliga överutnyttjandet av antibiotika, hormoner och växtgifter.
Hur användandet av GMO påverkar miljön och hälsan hos både djur och människor och utsätter båda för omänskliga förhållanden kan man dessutom läsa i ”Seeds of Destruction” av William F Engdahl, en utmärkt klargörande bok om den monopolistiska och livsföraktande livsmedelsindustrin.
Det framstår med allt större klarhet hur de korrupta ledarskikten inom industri och politik skapar en livsföraktande miljö som kraftigt motsäger de brösttoner som uttrycks genom miljöprojekt som Agenda 21/ Agenda 2030.