I början av Juli 2017 åkte brorsan Hans och jag till Norge. Hans behöver denna årliga tur för att få mentalt syre och andlig styrka.
2015 var vi också på Norgeresa och Hans ville visa mig Trollstigen och några av de fantastiska motiv man kan fånga i Norge.
Det var regnigt, dimmigt och kallt men jag njöt. Hans var ganska missnöjd då han ansåg att jag inte fick uppleva det sköna Norge.
Jag hade akvarellboken med men det blev inget av. Det har gått många år sedan jag över huvud taget målade något.
Nu 2017 gjorde vi en ny Norgetripp och denna gång till det paradis broder Hans funnit för många år sedan.
Det tog 16 år och en Norgeresa för att åter börja måla naturakvarell
Resan gick norrut från Trondheim mot Lofoten. Och det kom att bli två akvareller vilket gläder mig då trots att jag långt ifrån är nöjd med resultatet och tekniska skavanker. Ögonblicksbilder med vattenfärg från förr blev så mycket bättre.
Det verkligt speciella med denna tripp var dock inte bara det vackra Norge utan våra kvällar i de olika stugor som vi övernattade i på väg norrut.
Hans och jag har i många år gjort långa promenader och pratat om allt mellan himmel och jord. På denna resa upptäckte vi att vi båda hade stor kärlek till Leonard Cohen och Hans råkade ha en Cohenskiva med sig i bilen som vi sedan spelade under resan och i varje stuga vi övernattade.
Det visade sig således att denna ”husgud” av författare, poet och musikskapare varit föremål för vår ”hemliga” beundran. Märkligt var det att det tagit så lång tid att upptäcka att vi delade den.
Jag har haft ett projekt att översätta flera av hans texter och det har bara blivit Halleluja så långt.
I Maj var vi på en gruppresa med Humanism & Kunskap till Estland (reserapport – Otepää). På hemvägen satt vi i pianobaren ”Manhattan” och en resedeltagare tog upp Leonard Cohan och hans texter och jag förvånade mig själv och de andra med att recitera First we take Manhattan, så den blir kanske nästa översättning. De inledande stroferna är magiska.
Man kan upptäcka mycket då man reser.
Börje Peratt