När vi bedömer vad som skrivs och sägs om animalisk kost, skall vi vara medvetna om att de globala livsmedelsjättarna har en stark strävan efter att minska det animaliska inslaget till förmån för mer produkter baserade på billigt spannmål och industrioljor.
Text: Lars Bern | Artikelkälla: Antropocene | Läs del 1 i artikelserien
Mjölk vill man ersätta med industriproducerade sockrade havredrycker (som t.ex. ProViva). Animalier är betydligt dyrare och svårare att producera, lagra och transportera. Animalier binder mer kapital och representerar ett långt större svinn för industrin än spannmål och industrioljor. Miljörörelsens pågående kampanj mot animalisk föda skall ses mot bakgrund av de strategier som Big Food dragit upp. Miljöpartisterna har som vanligt iklätt sig rollen som de globala företagsintressenas nyttiga idioter.
Som brukligt nuförtiden används den av globalisterna lanserade klimathypen som argument mot animalisk kost. Det tål att upprepas att klimatförändringar orsakade av antropogena utsläpp av växthusgaser ännu inte orsakat några problem. Användningen under de senaste hundra åren av fossil energi har medverkat till att koldioxidhalten i atmosfären stigit från låga 0,03% till 0,04%. Det kan ha medverkat till den globala temperaturökningen sedan mitten av 1800-talet på ca. 1 grad C. Klimatpropagandan från globalisterna går ut på att dessa utsläpp kommer att leda till en klimatkatastrof inom detta århundrade. Det finns idag ingenting som de facto stödjer detta.
Verklighetens observationer är att den globala temperaturen inte har påverkats de senaste 20 åren trots fortsatt kraftiga utsläpp av växthusgaser. Den högre halten koldioxid och den lilla uppvärmningen har medfört en markant ökande växtlighet, krympande öknar och snart sagt årliga rekord för jordbrukets skördar. Det varmare klimatet gör att färre människor fryser ihjäl. Miljontals människoliv har räddats och ekosystemet har blivit mer livskraftigt trots den pågående rovdriften av jordbrukets jordar och skövlingen av regnskogar.
Eftersom koldioxidhalten i atmosfären är nära sin mättnadsgräns vad gäller dess växthuseffekt, finns idag ingen anledning att frukta någon nära förestående klimatförändring orsakad av människan även om vi fortsätter släppa ut koldioxid. Sådana påståenden är bara cynisk propaganda för att skrämma oss att acceptera globalisternas nya världsordning – NWO.
Betesdjur och animalisk kost hotar inte klimatet
På SvD:s debattsida hittar vi idag en utmärkt artikel skriven av Gunnar Rundgren och Ann-Helen Meyer von Bremen om köttproduktion baserad på betande djur mot bakgrund av klimatpropagandan. Här följer några utdrag ur artikeln:
”Ny forskning visar att betesmarker har kapacitet att lagra betydligt mera kol än vad man tidigare förstått. En sammanställning av olika forskningsresultat gjord av EPOK på Sveriges Lantbruksuniversitet visar att betesmarker kan binda runt 350 kilo kol per hektar och år, om de sköts på rätt sätt. Det innebär att världens betesmarker skulle kunna binda cirka 3 miljarder ton koldioxid per år, viket motsvarar alla metangasutsläpp från idisslarna.
En nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidningen Biogeosciences, redogör för en nioårig studie av gräsmarker i Skottland som betats av kvigor och får. Där har marken bundit 8 ton koldioxid per hektar och år. Detta uppväger mer än väl alla utsläpp av lustgas och metan från de djur som betat marken och ätit gräs som skördats. När alla flöden räknades in var det en nettobindning på 1,8 ton koldioxidekvivalenter per hektar och år.
Forskning från en gård i Ungern som redovisas i tidningen Agriculture, Ecosystems & Environment, visar också att bete under perioden maj-december fungerar som en sänka för växthusgaser.”
”Dessa forskningsrapporter visar att betesbaserad köttproduktion kan ge neutrala eller till och med negativa växthusgasutsläpp. I båda fallen hade också betesmarkerna använts länge, vilket visar att kolbindning kan fortgå under lång tid, något som också stöds av annan forskning.
Se gärna detta föredrag av den amerikanska bonden Gabe Brown./red anm”
”I Sverige har vi låtit större delen av våra betesmarker växa igen, de utgör numera endast 450 000 hektar, bara en fjärdedel av de ängar och hagmarker som fanns för 150 år sedan. Får, dikor och ungdjur från mjölkproduktionen är de som betar de återstående hagarna. Mjölkkorna blir allt färre och betar allt mindre arealer, i stället äter de mer odlat gräs, spannmål och proteinväxter för att kunna mjölka mera.
Det bästa alternativet till intensivuppfött nötkött är inte kyckling eller sojaproteiner, utan naturbeteskött. Det bästa alternativet till en intensifierad mjölkproduktion är inte havredryck eller läsk utan betesbaserad mjölk. De betande djuren ger oss de enda viktiga livsmedel som kan vara klimatneutrala eller till och med ha en positiv effekt på klimatet. Att återupprätta betesdriften och kraftigt öka betesmarkerna skulle även gynna den biologiska mångfalden och det rika odlingslandskapet, två andra viktiga nationella miljömål. Betesdrift är också bra för djurens välbefinnande.
Det finns därför all anledning att stimulera betesbaserad köttuppfödning och mejeriproduktion i stället för att som i dag, öka industrialiseringen inom animalieproduktionen. En utökad betesbaserad produktion skulle sannolikt medge en konsumtion av får och nötkött som är i nivå med dagens. Däremot är det svårt att se hur nuvarande konsumtion av intensivt uppfödd kyckling och gris, samt hårdprocessad färdigmat rimmar med ambitionen att minska matens klimatpåverkan.
Vi behöver bromsa utvecklingen av en allt mer industrialiserad, globaliserad livsmedelskedja som bygger på stora insatser av fossil energi i form av konstgödsel,(gifter red. anm.), transporter, kylkedjor och så vidare. Det är här vi har de stora klimatbovarna, inte ute i hagen.”
Frigående gräsbetare väljer de nyttiga grödorna
Det sorgliga är att skribenterna i stort sett missar den verkliga poängen med naturligt gräsbetat kött. Den ensidiga klimatdebatten får till följd att man försvarar det naturliga jordbruket utifrån ett problem som inte existerar. Det kan möjligen fungera som en tankeställare för alla som snöat in på skrämselpropagandan om klimatet och åter få dem att våga äta en biff eller lammstek som bara är nyttig.
Den stora fördelen med gräsbetat kött är att produkten ur hälsosynpunkt är överlägsen kött från djurfabriker. Djuren går ute och får för hälsan viktig solstrålning. Gräsbetaren väljer själv de grödor bland betesvallens naturliga mångfald som den äter. Forskning har visat att djur har en betydande förmåga att välja ut det som för tillfället är hälsosammast för dem. På betesmarken finns i princip inget ogräs, varför det inte heller behövs några gifter. Det vi kallar ogräs är f.ö. ofta de näringsrikaste grödorna. Jag dricker själv dagligen ett örtte bryggt på ett halvdussin ogräs.
Resultatet är betydligt friskare köttdjur som ger en för människan hälsosammare produkt i avseende på giftrester, mikronäringsämnen och fettsammansättning. De betande djuren skapar även de friskaste jordarna, varför jordbruksmarken inte utarmas och flerårsgrödor minskar behovet av markbearbetning vilket är bra för miljön.
Den industriella köttproduktionen sker med djur som året runt står ihopträngda i stallar utan sol. De utfordras i bästa fall med ensilage, men ett stort inslag är monokulturellt kraftfoder som inte är deras naturliga föda. Kraftfodret kan vara importerat från landskapstora farmer på andra sidan jorden eller vara producerat som monokulturellt majs på gården. Dessa odlingar sker med insatser av konstgödsel och giftiga bekämpningsmedel. Jag har med egna ögon bevittnat detta under några år, när jag hade ett hus bland storbönder på Österlen.
Djuren kan inte själva välja. Allt är utvalt för att gynna maximal slaktvikt hos dem. Trängseln i stallarna skapar en ideal miljö för infektionssjukdomar, varför man ofta tvingas till omfattade antibiotikaanvändning, med risk för framodlande av MRSA-bakterier. På sina håll används även tillväxthormoner. Alla dessa tillsatser lämnar för människan hälsovådliga rester i köttet. Tillväxthormoner i biffen gynnar även tillväxt hos människa – av cancertumörer.
Så slutsatsen är ganska självklar, välj alltid kött från naturligt betande köttdjur. Det är dyrare per kg än industriköttet, men om man äter lite mindre köttbitar kostar det inte mer. Att minska på portionerna är även gynnsamt för vår hälsa, så den som väljer gräsbeteskött för pengarna blir dubbel vinnare.
Text: Lars Bern | Artikelkälla: Antropocene | Läs del 1 i artikelserien
