Lars Bern varnar för att utvecklingen av artificiell intelligens parad med politiska motiv och militära tillämpningar kan vara förödande för världen. Trots allvaret i situationen och trots att tekniken de facto existerar finns ingen debatt om denna utveckling som tycks accelerera.
Text: Lars Bern, Antropocene
Mänsklighetens utveckling genom historien började med att vi utvecklade förmågan att förlänga vår muskelkraft, så att vi kunde ta steget att bli överlägsna de övriga djuren. Vi började med hävstången, spjutet och svärdet för att sedan domesticera djur som likt hästen och oxen var starkare än vi själva.
Vi uppfann hjulet och sedan krutet och nitroglycerinet. Vi utvecklade ångmaskinen och sedan förbränningsmotorn. Det sista stora klivet i denna utvecklingskedja, var när vi lyckades frigöra stjärnornas energikälla – kärnkraften.
Parallellt med mänsklighetens stegvisa utveckling av vår fysiska förmåga utvecklades även vår förmåga till konstruktivt tänkande. Vi utvecklade språket och skriftkonsten och skapade matematiken. Detta lade grunden för vår förmåga i jämförelse med övriga djur att ackumulera våra erfarenheter och föra dem vidare till kommande generationer. Naturvetenskapen utvecklades och lade grunden för de senaste stegen i utvecklingen av vår fysiska förmåga.
Albert Einsteins speciella relativitetsteori från år 1905 gav oss teoretisk kunskap om analogin mellan massa och energi. Ur denna förståelse kom våra tänkande naturvetenskapare till insikt om, att vi skulle kunna frigöra den stora energimängden i materien, om vi bra hittade ett sätt att omvandla massa. Under Andra Världskriget började en kapplöpning mellan USA, Tyskland och senare Ryssland för att knäcka problemet. USA kom genom sitt Manhattanprojekt först.
Den 16 juli 1945 sprängdes världens första atombomb. Forskarna hade lyckats utlösa en kedjereaktion som klöv tillräckligt många atomkärnor från uran och plutonium till beståndsdelar med mindre massa än den ursprungliga. Den frigjorda energin från den lilla förlorade massan var enorm. Denna landvinning förändrade i ett slag den globala geopolitiska ordningen. USA använde bomben för att få Japan att kapitulera i kriget. Därefter har inga länder med innehav av kärnvapen varit i krig med varandra. Vi har fått en terrorbalans mellan kärnvapenmakter.
Hjärnans frihet och artificiell intelligens
Människans frihet att utnyttja tillgängliga fysiska resurser har med åren blivit allt mer omgärdad av lagar och bestämmelser. Vi har inte längre frihet att rent fysiskt göra vad vi vill. Vi har dock kvar friheten att tänka utan restriktioner. Olika samhällen försöker emellertid att mer eller mindre reglera denna vår sista frihet. Inga samhällen tillåter oss längre att öppet uttrycka allt vi tänker. Så länge vi håller våra tankar för oss själva, är tänkandet hittills vår sista oreglerade frihet, även om det länge förekommit och förkommer försök att också inskränka den friheten.
Alla makthavares våta dröm är givetvis att kunna beröva oss tankens frihet, genom att skaffa sig kontroll över människors tankeverksamhet. Därmed skulle man kunna etablera den perfekta maktutövningen.
Precis som relativitetsteorin en gång öppnade förutsättningarna för att kunna frigöra den ultimata energikällan, växer det nu fram en teknologi för att slutgiltigt ta kontroll över tanken – det vi kallar artificiell intelligens eller AI.
Detta handlar inte bara om: digitalisering, intelligenta robotar och datorer som kan lösa en rad uppgifter bättre och snabbare än vi människor. Det handlar även om teknik för att styra och läsa av hjärnans tankeverksamhet. Tekniken hotar alltså människans sista kvarvarande frihet – vår själva existens som fria individer.
Idag sitter forskare runt om i världen inom företag, militära utvecklingsprojekt, myndigheter m.fl. maktcentra och funderar på hur man skall kunna utnyttja den nya framväxande AI-tekniken på sitt område, för att skaffa sig ett övertag eller bara öka sin effektivitet.
Nyligen gick Rysslands president Putin ut och varnade för att den som uppnår ett övertag på AI-området kommer att kunna styra hela världen, precis som USA 1945 fick ett förkrossande militärt övertag med sin atombomb.
Putins varning säger mig, att här pågår en intensiv kapplöpning mellan världens maktcentra i väst och öst, om att bli den som först skaffar sig teknik för att kunna ta kontroll över tankens frihet och att skapa system som är intelligentare än människor i någon bemärkelse.
Superentreprenören Elon Musk varnar även för att en sådan tävlan, stater i mellan, är den mest troliga anledningen till ett nytt världskrig framöver.
Det har i minst ett halvsekel förekommit mer eller mindre ljusskygga projekt där man opererat in chip i människors och djurs hjärnor för att kunna ta kontroll över deras fria vilja. Vi har även en betydande gråzon när det gäller att kemiskt påverka tankeverksamheten från vanliga psykofarmaka till olika starkt personlighetspåverkande droger.
Det finns många människor som omvittnar hur de blivit utsatta för sådant och fått sina liv ruinerade. De metoderna är dock väldigt primitiva och lätta att avslöja, varför strävan nu är att kunna ta sig in i den mänskliga hjärnan utan invasiva ingrepp och kemiska substanser. Här pågår en intensiv forskning på många håll.
Debatten om AI är väldigt aningslös. Den bild som målas upp är mest rosenröd där man visar på alla enorma fördelar som den nya tekniken kommer att föra med sig, från självkörande fordon till robotar i äldrevården och ett chip i handen för att sköta våra betalningar. Att vår sista frihet som fritt tänkande individer är direkt hotad, är det i stort sett tyst om. Frågan är för komplex för att flertalet människor skall kunna förstå vad som hotar.
Tecken i skyn
USA som startar flertalet krig i dagens värld, vilket jag berört i min serie om ondskans imperium, har allt svårare att sätta in amerikaner med boots on the ground i sina krig. Dels har man inte tillräckligt med soldater, dels måste man ta hänsyn till en folkopinion som tröttnar allt mer på stupade soldater som kommer hem i liksäckar. Detta har militären mött på två sätt, dels har man tränat legosoldater och skapat proxyarméer för att föra krigen som i Syrien och Afghanistan, dels har man robotiserat kriget med s.k. drönare.
Drönarna leds ifrån Creech Air Force Base i Nevada där dataoperatörer sitter bakom dataskärmar och styr deras operationer över en stor del av världen. Denna verksamhet tog fart på allvar under Barack Obamas presidentperiod. Ju mer avancerat AI-inslaget i drönarna blir, ju mer avpersonifierat blir det amerikanska krigandet. Verksamheten används främst för att spåra och oskadliggöra personer som leder och bedriver fientlig verksamhet som man önskar slå ut. Det säger sig själv att om man hittar ett sätt att infiltrera människors tänkande med intelligenta signaler, så kan denna verksamhet bli ytterst farlig och sofistikerad. Med ett ökat AI-inslag ökar också drönarnas möjlighet att agera på egen hand, utan att bli direkt styrda av en operatör.
För några veckor sedan avslöjade ett av amerikanska försvarets informationssystem att man spårat mystiska spionsystem sannolikt virus, inbäddade i drönarnas cockpits – de kontrollstationer som operatörerna använder för att styra de dödliga attackerna. Man har inte lyckats rensa sina system från dessa virus och vet inte varifrån de kommer. Exemplet visar på de ökade risker som denna elektroniska krigföring på stort avstånd innebär. Alla elektroniska system kan hackas och utomstående kan ta sig in och ta kommando över dem, och i det här fallet kanske vända drönarattackerna åt ett helt oönskat håll.
Självklart kan man i förlängningen t.ex. se hur avancerade AI-system kan ta sig in i systemen på kärnvapenbestyckade U-båtar och ta kommando över dem. Jag tror inte jag närmare behöver beskriva vilka konsekvenser det kan få.
Vi får även rapporter allt emellanåt om hur rysk militär lyckats störa ut amerikanska militära aktiviteter från nedsläckning av jagaren Cook i Svarta Havet till amerikanska kryssningsmissiler mot en syrisk flygbas där över hälften av missilerna försvann spårlöst på vägen. Mycket tyder på att ryssarna lägger betydande resurser på elektronisk krigföring, nu när man inte har ekonomiska resurser att mäta sig i eldkraft med USA:s enorma krigsmaskin.
Penetrerande AI-system
Nyligen har det rapporterats i media om hur amerikansk ambassadpersonal i Havanna drabbats av oförklarliga problem med hjärnskakningsliknade symptom. USA misstänker att det är den kubanska regimen som hittat ett sätt att direkt påverka människor genom någon sorts signaler utifrån. Kubanerna förnekar all kännedom.
I en förlängning, där man med AI-teknik lärt sig att tränga in i våra hjärnor och tankar, kanske man kommer att kunna skapa hypnosliknade tillstånd och ta kontroll över människors handlingar. Det kommer då inte att gå att lita på någon, alla kan vara kidnappade av något hypnotiskt AI-system.
De perspektiv som öppnar sig inom utvecklingen av olika aspekter av AI är ytterst allvarliga och det Putin säger, om att den som lyckas ta ledningen i den här utvecklingen kommer att kunna styra världen, är sannolikt en riktig iakttagelse.
Vi kan tyvärr lugnt utgå från att här pågår en intensiv kapprustning i såväl väst som öst – nya Manhattanprojekt om ni så vill. Vem som vinner kapprustningen är egentligen betydelselöst för ett litet land som Sverige, bara existensen av sådana här system kommer att göra oss försvarslösa.
Det vi kan göra är att intensifiera debatten om hur vi kan möta den nya AI-utvecklingen och hur vi skall kunna försvara oss som människor och samhälle mot detta. Vi måste börja med att sluta vara naiva och se de reella hoten. Senaste årets ytterst allvarliga säkerhetsbrister i den svenska statens informationssystem är ett mycket dåligt omen för vårt lilla land.
Hur vi skall få en nästan totalt tekniskt illitterat politikerkår att begripa allvaret i dagens utveckling vet jag inte. De ägnar idag all sin uppmärksamhet och större delen av våra tillgängliga resurser åt ett problem som bara är ett påhitt av de globalistiska härskarna för att skrämma oss till underkastelse.
Text: Lars Bern, Antropocene
