Julafton – Christmas betyder Kristus mässa

NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra (tex granskningar, utlandsreportage) eller annonsera.
publicerad 24 december 2017
- NewsVoice redaktion
Jim Caviezel - Bild: Icon Productions
Jim Caviezel - Bild: Icon Productions
Jesus spelad av Jim Caviezel i filmen: “Passion of the Christ” – Bild: Icon Productions (omgjord i Photoshop av Newsvoice)

Kristus nedstigande – människans uppstigande

Låt oss söka i arkiven för att finna ut ursprunget till firandet av Jesus födelse, det vi kallar julen. På engelska kallas julen för “Christmas”, som kommer från “Cristes Maesse”, Kristus mässa, en gammalengelsk term som kan spåras tillbaka till år 1038. Det är enligt de lärda oklart exakt vilken dag som Jesus egentligen borde hyllas, men födelsedagen den 25:e december år noll är idag det bestämda datumet som gav upphov till västerlandets tideräkning.

Text: Torbjörn Sassersson, ursprungligen publicerad 23 dec 2006 i Soul Travel Magazine

Denna högtid den 25:e december hade emellertid redan firats i flera tusen år innan Jesus föddes och det kommer från en urtida “nordisk” uppskattning om solens återfödelse efter årets mörkaste dagar. Ljuset kommer tillbaka och det kan tänkas att människor ville fira det fysiska ljusets återkomst med Guds sons födelse, det inre andliga ljuset på samma dag. Här kommer julen in i bilden som den äldre formen av firandet.

Enligt encyclopedier kommer ordet jul från orden ” yule” och “yule log“, vilka syftar på en rituell bränning av särskilt virke utförd av druiderna. Ordet jul härstammar också från det anglosaxiska ordet “geol” (hweol), som syftar på ett solhjul och firandet av vintersolståndet, solens återkomst. Flera gamla traditioner tycks ha strålat samman för att skapa dagens julfirande.

Coca Cola Company

Saint Nicholas alias tomtenAtt jultomten är en malplacerad figur i firandet av det inre ljusets återkomst i formen av Jesus kan man lugnt säga. Den röda Jultomten á la Santa Claus är nämligen ett amerikanskt påfund skapat av Coca Cola. Myten är baserad på Saint Nicholas, ett kristet helgon från 300-talet även kallat Nicholas från Myra, som gav barnen presenter.

Coca Cola är med andra ord en av anledningarna bakom julklappshysterin i hela det moderna västerlandet, en konsumtionstradition som sprids till resten av världen. En annan anledning är att presenthysterin etablerades redan på 300-talet, vilket beskrivs av Libanius, en författare från den tidsepoken. Han beskriver hur det förekom kalabalik när folk enligt en romersk vid-slutet-av-året-tradition impulshandlade presenter och gåvor från gatornas torgstånd.

Julgranar och flygande renar

Vår tradition att ta in en gran lär härstamma från en kristen munk från Devonshire som på 600-talet reste till Tyskland för att där sprida kristendomen. Han valde ett trekantigt träd, granen, för att symbolisera den heliga treenigheten, fadern, sonen och den heliga anden. Det ledde till att människor började se granen som ett heligt träd, ett Gudsträd.

Anledningen till att vi hänger röda äpplen och bockar av pepparkaka i granen lär komma från en mer primitiv sed att offra till de mytologiska gudarna. Genom att sätta en kristen stjärna eller en ängel i toppen och tända stearinljus bland grenarna kunde en primitiv tradition kombineras med en kristen, mer “upphöjd”, och ingen onödig konflikt uppstod.

Men varför flyger jultomten i luften med sina luftburna renar som kommer farande över skyn från Nordpolen? Det påstås härstamma från den nordiska kulturen, nordisk shamanism och till och med att tomten intog röd flugsvamp vilket gör honom till en hallucinerande individ som åstadkommer “övernaturliga” bedrifter. Därmed är förvirringen total och det är inte så konstigt att den moderna människan inte tar julen på något större allvar.

Jesus Kristus – en dubbelnatur

Låt oss glömma livsstilsföretaget Coca Cola Company, de gamla romarna och en tomte hög på flugsvamp för att istället gå tillbaka till den inre verkligheten bakom dubbelnaturen Jesus-Kristus, som den beskrivs av esoteriker. I sökandet efter sanningar och korrekt historiebeskrivning finner man ibland information som får en att häpna. Till exempel, vi firar primärt inte Jesus födelse utan Kristus “nedstigande” på jorden i formen av Jesus.

I ett samtal över en fika berättar Bertil Johnsson, en esoteriker i Stockholm, att enligt boken ”Jesu invigningar” av Alice Bailey, tog människan (”människosonen”) Jesus sin fjärde invigning vid korsfästningen, vilket i Bibeln illustrerats med de klassiska orden: “det är fullbordat”. I samma ögonblick nådde Kristus, den gåtfulla gestalten som ”överskuggade” Jesus, sin sjätte invigning, men på ett högre existensplan. En invigning kan kort sägas vara manifesterandet av ett av flera viktiga steg mot högre medvetenhet.

Bertil nämner att Jesus liv och det kristna evangeliet symboliskt berättar om vår utveckling från människa till gudom – det att successivt växa in i ett gudomligt medvetande. Man kan säga att Jesus på jorden förkroppsligade Kristusmedvetandet, ett nedstigande av ett mer upplyst medvetandetillstånd från en högre dimension. Det har att göra med mänsklighetens “ascension”, vårt långsiktiga och cykliska “uppstigande” för att nå högre och högre nivåer av medvetenhet, som är en del av en gudomlig hierarki.

Den “största” invigningen är på ett sätt den tredje, då människan för första gången blir del av denna gudomliga hierarki och med den fjärde invigningen behövs inte längre en fysisk kropp. Den invigningen kan eventuellt jämföras med den buddistiska uppfattningen om nirvana, det medvetandestadium då  vi inte längre behöver återvända i fysisk form. Därefter finns ytterligare fem eller fler invigningar att uppnå.

Tanken svindlar och vad lite man vet, tänker jag. Det finns skäl att återkomma till det här ämnet igen, vilket säkert är intressant för många som vill veta mer om julfirandets egentliga innebörd.

Donera till NewsVoice

Så här kan du stötta Newsvoice

  • Vill peka ut en omöjlighet i artikelns början. “men födelsedagen den 25:e december år noll är idag det bestämda datumet som gav upphov till västerlandets tideräkning.”

    1 Anno Domini 0 existerade aldrig. Man började att räkna med år 1 därför är det omöjligt att Jesus föddes år 0.
    2 Det är inte heller troligt att Jesus föddes den 25 december eller ens i december. Artikeln pekar också på att det är okänt på vilken dag Jesus föddes, vilket är helt riktigt.
    Det var herdar ute på fälten den natten då Jesus föddes. I december sökte man skydd under natten och kylan även nere i Israel.
    Det är inte heller troligt att Augustus skulle begära en inskrivning under de kalla månaderna eftersom folk då måste färdas långa sträckor i dåligt väder. Det handlar om att hålla sig populär även som ledare om man önskar få in skatt. I början av Johannes kapitel 2 talas det om både Herdarna och Augustus.

    3 Jesus sade att man skulle fira hans död, inte hans födelse.

    4 Stjärnan som hänger i toppen på julgranen och i folks fönster i december representerar djävulen.
    De (okänt antal) “vise” männen som många tror är 3. Var egentligen astrologer som kom ifrån östern. förmodligen ifrån Babylon.
    De blev först ledda till Herodes som inte ville ha någon rival om ledarskap. Herodes sade till dessa astrologer att när ni funnit honom kom då tillbaka till mig och berätta var han är. Sedan flyttade sig stjärnan som de följde, som nu stått still ovanför Herodes palats till stallet i Betlehem. Men astrologerna blev varnade att för att återvända till Herodes, så de gick en annan väg. Herodes blev ursinning och tog ihjäl alla barn under 2 år.
    Ordet “Ramaskri” kommer ifrån den här händelsen.

    Tänk att ni inte visste detta. Det är bara att läsa innantill. Matteus kapitel 2.

  • Torbjörn

    Du har alltid så passande bilder! Den här gången har jag en rätt obetydlig kritisk synpunkt. Jesus avbildas nästan allttid som en man med långt hår

    Hade han verkligen det? Jämför: Paulus’ första brev till korintierna, 11 kapitlet

    14. Lär icke själva naturen eder att det länder en man till
    vanheder, om han har långt hår,
    15. men att det länder en kvinna till ära, om hon har långt hår?
    Håret är ju henne givet såsom slöja.

  • Djup tacksamhet för den utmärkta artikeln.

    Du skriver att “Bertil nämner att Jesus liv och det kristna evangeliet symboliskt berättar om vår utveckling från människa till gudom – det att successivt växa in i ett gudomligt medvetande.”

    Jag anser efter egen meditation att det kan vara helt korrekt. Man måste dessutom se Jesus verk i ljuset av den tid han levde i, då vetenskapen ännu var förtryckt av sekterism, och inte ens hade börjat att förvrängas av monopolkapitalisterna.

    Jesus och Tomas tvivlaren lär f.ö. ha mediterat precis som Buddha, vilket jag tror är hemligheten bakom människors dyrkande av dem likt gudar.

    Men dagens tragikomiska tomtar (i en politisk satirisk dikt och bild), vilka tillbeds av en majoritet av det vilseledda folket varje val, tillbeder helt tydligt inte Jesus version av gud, d.v.s. det som Jesus dyrkade. De verkar snarare tillbedja något helt annat …

    …men man måste kunna skratta åt eländet också, även på Julafton, och även våga minnas på valdagen.

  • I öst (ortodoxa kristendomen) säger vi ”chestito rojdestvo” eller på ryska ”s rojdestvom” vilket bokstavligen betyder ”grattis på Jesus födelse”. Skriver med latinska bokstäver avsiktligt. Och som redaktionen skriver – traditionen har funnits före kristendomen. Den har med ljuset och mörkret att göra. När kristendomen avkriminaliserades och blev en maktverktyg (kontrollerad opposition) så anpassades sanningssökandet till de lokala traditionerna så klart. Det diaboliska spelet av ljus och mörker enar alla människor på jorden då vi är alla ”fångar” i det. 🙂

    God Jul!

  • Ja det är verkligen ett intressant ämne och intressanta kommentarer, tackar. Litet kul sammanträffande, att det just gick ett program på SVT1 om samma ämne. Och det artikeln tar upp, så håller jag med om att tanken svindlar och vad lite man vet. Julen är ändå en skön helg och fin blandning av traditioner.

  • Tycker det är skön blandning av traditioner vi har i Sverige, med Jultomte (gärna en grå istället för röd), Kalle och Karl-Bertil, nubbe Julmust och Julgran. Gillar också att vi inte har ett namn på högtiden som förvillar med kristus, Svenskarna är ju trots allt inte mycket av ett troende folk. Julafton och Midsommar, årets ljusaste o mörkaste tid, och så Lucia förståss! Fint…

  • Juletid, året tar slut – men vi firar en ny framtid, ett nytt ljus, ett nytt år, ett nytt liv.

    Alle civilisationer/kulturer har sina symboler och ritualer, som är ett ihopkok av gamla lokala traditioner med ständigt nya inslagg. På medeltiden var i Europa ett sånt nytt inslag den nya antagna tron med Jesubarnets födelse och på TV’s tidevarv var det Disneys Kalle Anka film. Karaktären av ritualerna evoluerar därigenom ständigt genom tiderna, men som tur upplever vi det knappast personligen under ett kort människoliv.

    Bäst dokumenterad är utvecklingen av den Egyptiska tron med dess panteon och ritualer från 3000 f.K. till 300 e.K. och den ändrades också hela tiden.

    Själv bor jag i mitt hemland Nederländerna igen, efter att ha bott i Sverige under ’70- och ’80-talet och kan berätta att julen firas här bra mycket annorlunda än i Sverige – men det är i alla fall väldigt trevligt här också, så här års under kyllans och mörkrets tider.

    I Holland har man ingen Kalle Anka på TV, ingen Julbock, ingen Lucia och t.o.m. ingen Jultomte som ger julklappar.
    Här får vi presenterna redan 5 december av själva Sankt Nicolaus, som var på 500-talet biskoppen av Mira, och blev barnens skyddshelgon. Enligt den Hollänska traditionen bor deras Sankt Nicolaus numera i Spanien, tillsammans med sina medhjälpare. Dessa medhjälparna är ursprungligen mörkhyade Morer och heter ”Svarta Petter”. Varje Svarta Petter bär med sig en stor säck med presenter. Barn som har varit snälla får presenter, men styga barn går i säcken med till Spanien och får komma tillbaka först året därpå.

    Sankt Nicolaus var förebilden till den Amerikanska Santa Claus, som återimporterades till Europa som bl.a. Jultomte, som i Sverige tvingade julbocken på reträtt till en underordnad roll under Julen.

    Nära nog alla gamla civilisationer/kulturer firade runt vintersolståndet återkomsten av solen. Germanerna firade sitt ”Jólablót”. Runt medelhavet firade man i olika lokala variationer ”Dies Natalis Solis Invicti”, “den obesegrade solens födelsedag”, som hade sina rötter i ”Guden Mitras födelsedag”, ur antikens Persien. Mitras känner vi igen från Bibeln, som avguden Baal.

    Den Romerska kejsaren Aurelianus antog 270 e.K. ”Sol Invictus” kultussen, också som officiell Romersk statsreligion, där Solen blev rikets huvudgud. 25 december 274 öppnade Aurelianus under firandet av Dies Natalis Solis Invicti-festen Sol-Invictus-templet. Det var inte utav en slump att han valde 25 december. Dagarna runt 17–23 december var redan arbetfria helgdagar, då man tidigare firade Saturnaliefesten, från den forna Saturnus gudadyrkan. Aurelianus behöll festen och arbetsledigheten, men bytte namnet och guden.

    När romerna, under kejsare Constantinus, bytte religion på nytt, till Kristendomen (313 e.K.) fick Constantinus skrota en del helgdagar från forna gudadyrkningar. Att inte stöta sig med befolkningen genom att dra in arbetsfria ”Dies Natalis Solis Invicti” helgdagar, kunde han undvika genom att i stället lägga Kristi födelsefesten på samma tidspunkt. Constantinus behöll festen och arbetsledigheten, men bytte namnet och guden. Var har vi hört det förut?

  • Lämna ett svar

    Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *