DEBATT. I ett antal krönikor på senare år har jag berört det paradoxala i att trots att det satsas enorma och ökande resurser på vård och forskning inom hälsoområdet, så fortsätter icke smittsamma sjukdomar att öka procentuellt över hela världen.
Text: Lars Bern, Antropocene
Det som driver detta är en globalt ökande metabol sjuklighet (fetma, ateroskleros, infarkt/stroke, diabetes, cancer, Alzheimer, Parkinsson m.m.) som nu är så omfattande att det utvecklats till en pandemi. I stort sett halva jordens befolkning har början till eller fullt utvecklad metabol sjuklighet. Det första tecknet är övervikt.
Den metabola pandemin och dess orsaker är idag det utan jämförelse största hotet mot en hållbar utveckling för mänskligheten.
Att de smittsamma sjukdomarna minskat kan i stort sett tillskrivas upptäckten av naturmedlet penicillin i början av 1900-talet samt några få viktiga vacciner. Även den kampen mot sjukligheten är nu på väg att förloras p.g.a. resistensutveckling och avsaknaden av fungerande nya antibiotikum och ökande allvarliga biverkningar från överanvändning av vacciner.
Bovarna bakom resistensutvecklingen är kraftig överanvändning av antibiotikum till människor och en industriell matproduktion där ihopträngda djurbesättningar och fiskodlingar hela tiden tillsätter antibiotika i fodret för att hindra infektioner.
Det hävdas ofta när man pekar på paradoxen att vi blir allt sjukare, att vi blivit så mycket äldre och därför hinner utveckla fler sjukdomar. Det stämmer, men det räcker inte på långa vägar för att förklara den metabola sjuklighetens ökning. Det faktum att vi lever längre, är oftast det man från hälsovårdens företrädare pekar på som ett bevis för att man är framgångsrika.
Det är givetvis riktigt att skolmedicinen med hjälp av klart förbättrade vårdmetoder i kombination med kemiska symptomdämpande preparat håller människor levande längre, men friskare blir vi inte – tvärt om. Vi måste söka en annan förklaring. Det går dess utom att idag se tecken på att livslängden vänder i många länder, nu senast i USA där den metabola pandemin kommit längst.
Hippokrates
Min hypotes är att skolmedicinen av idag lider av ett fatalt systemfel. Man har tappat kontakten med sina rötter i den ed som själva grundaren av den moderna medicinen – Hippokrates – förestavade. Den kanske viktigaste raden i Hippokrates läkared är att; efter förmåga och omdöme skall jag vidtaga dietetiska anordningar till gagn för de sjuka, och vad som kan skada eller göra dem ont skall jag söka avvärja. Den raden följer inte dagens skolmedicin. Inte heller följer man hans råd att låta maten bli din medicin och medicinen din mat.
Läkarutbildningen har på dessa viktiga punkter i stort sett tappat kontakten med Hippokrates och i stället låtit sig utformas av de ekonomiska intressena bakom läkemedels- och livsmedelsindustrin.
Det har gått så långt att läkare som försöker leva efter Hippokrates ed blir hånade och förlöjligade av kollegor. Tom den mat som serveras på våra sjukhus innehåller massor av socker och andra lättförbrända kolhydratrika delar som faktiskt bidrar till att göra patienterna sjukare.
Ofta har jag hört läkare uttrycka sig som; att du skall leva och äta som du har lust och blir du sjuk då har vi mediciner och kirurgi som kan ta hand om problemen. Den inställningen från hälsovården är det allvarliga systemfelet, för i grunden innebär detta synsätt att man med öppna ögon låter människor äta sig sjuka för att sedan kunna sälja industrins syntetiska symptomdämpande preparat till dem. Alternativt kan man byta ut sitt hjärta flera gånger som ihärdiga rykten om den framlidne industrioligarken David Rockefeller hävdar. Han hade stora intressen i läkemedelsindustrin.
Industriintresset har tagit överhanden över Hippokrates och det intresset tjänar enorma belopp på att vi blir sjukare och förblir sjuka livet ut. Och när det inte räcker hittar man på diagnoser utan vetenskaplig evidens som detta med vad som är högt blodtryck, högt kolesterol och olika påhittade psykiska tillstånd, för att kunna sälja meningslösa och ofta skadliga preparat. Vetenskapen visar att höga kolesterolvärden när man blir äldre (om man undantar sjukdomen hyperkolesterolemi) sammanhänger med ett längre och friskare liv än motsatsen. Biverkningar från skolmedicinens kemiska preparat är idag den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden.
Om sjukvården skall kunna bryta den negativa hälsoutvecklingen måste läkarutbildningen i ett första steg radikalt ändra innehåll och inriktning.
För äldre patienter måste man börja prioritera bot före dagens inriktning på främst symptomlindring. När en ung patient diagnosticeras med högt blodtryck söker man efter den bakomliggande orsaken, medan en äldre patient bara ordineras blodtryckssänkande kemikalier med omfattande biverkningar. Ofta kan orsaken till det högre blodtrycket härledas till en olämplig kolhydratrik kost.
- Läkemedelsindustrins inflytande över utbildningen och delar av forskningen måste brytas.
- Läkare måste få en betydligt grundligare och längre utbildning om hur människors kost påverkar deras hälsa.
- Betydande resurser måste därför satsas på forskning rörande samband mellan kost/hälsa/ohälsa. Den forskningen borde lämpligen kunna finansieras via en beskattning av livsmedelsförsäljningen.
Forskningen rörande icke patenterbara naturmediciner borde likaledes tilldelas kraftigt ökade resurser, som på ett liknande sätt skulle kunna finansieras med en skatt på de syntetiska medicinerna. Jag har inga förhoppningar om att man skulle kunna mjuka upp patentskyddet för syntetiska preparat vilket idag driver läkemedelsindustrin till att bara satsa på dem.
Lobbyorganisationen Vetenskap och Folkbildning (VoF)
I många högt utvecklade tyskspråkiga länder har skolmedicinen en helt annan och positivare inställning till holistisk sjukvård än i Sverige. Den svenska skolmedicinen har helt underordnat sig en skolmedicin som styrs av den angloamerikanska oligarki som tjänar enorma belopp på industrins patenterade kemiska preparat och som därför bedriver en intensiv lobbyverksamhet mot den holistiska medicinen.
I Sverige leds denna verksamhet från lobbyorganisationen med det förvillande namnet Vetenskap och Folkbildning (VoF) som gör sitt yttersta för att vanhedra holistiska läkare och motarbeta den botande alternativmedicinen.
Det är hög tid för samhället att tänka om för att förhindra att de skenande sjukvårdskostnaderna underminerar samhällsekonomin. Vi måste likt t.ex. Schweiz forma en forskningspolitik som inte bara styrs av industriintressen utan ser till allmänintresset och patienternas livskvalitet.
Det går att bryta den ruinerande sjukdomsutvecklingen – om den politiska viljan och modet finns?
Text: Lars Bern, Antropocene
