Frisk tarmflora kan skydda mot psykiska sjukdomar

ANALYS. Trots att vetenskapen känt till bakteriernas och andra mikroorganismers sjukdomsalstrande egenskaper anses forskningen på dessa och deras inflytande över kroniska sjukdomar som ny. Forskare tror att nya fynd kan revolutionera vården. En av de nya upptäckterna handlar om att bakterierna och hjärnan för en konstant ”dialog” och att en frisk tarmflora kan skydda mot psykisk sjukdom.

Jack Gilbert som mikrobiolog på University of Texas säger att i en enda tesked av jord kan det finnas en miljon eller en miljard bakteriearter. En människa är värd för runt 1000 arter. Vi lever i symbios med många av dessa bakterier medan vissa är patogena, dvs sjukdomsframkallande.

Den moderna människan har sedan blivit fixerad vid att döda så många bakterier som möjligt av alla sorter trots att människokroppen är hem för 10 gånger fler bakterier än människoceller. Totalt har människokroppen 100 miljoner bakterier med en vikt på 1 kilo varav upp till 95% av dessa finns i tarmen. Olika delar av kroppen har olika bakteriesamhällen. Upp till 99% av alla bakterier är harmlösa, sägs i filmen.

Forskningscentret MetaGenoPolis använder avancerad teknik för att utforska tarmfloran, men trots att forskarna där är helt övertygade om att en frisk människa har en frisk tarm för att tarmfloran är sund anser centrets chef Dusko Erlich ändå att den huvudsakliga orsaken till människans kroniska sjukdomar är inflammationer snarare än infektioner av patogena bakterier, virus och andra mikroorganismer enligt nya rön som TV-Helse tagit upp tidigare (förf anm).

Dusko Erlich säger att en koständring kan återställa en dålig tarmflora. Berättarrösten spär på med att fiberrik mat tom kan bota vissa kroniska sjukdomar medan bilder på grönsaker spelas upp. Specialdieter, tillskott av välgörande mikroorganismer och nya mediciner samt mikrobiella transplantationer sägs ha en framtid.

Erlich nämner att infektioner av Clostridium difficile som orsakat kroniska diarréer kan botas i 90% av fallen med mikrobiella transplantationer innehållande bakterier från en frisk persons tarm.

Sambandet tarm, bakteriflora och psyke

Filmen ”A world without microbes” förklarar att en person utan mikrobiota dvs ett bakteriesamhälle i tarmen skulle utsätta sig för livsfara. Så viktigt är det med en tarm med en normal sund tarmflora, men det blir ännu mer underligt när studier visar att axeniska möss, dvs möss helt utan bakteriell tarmflora, är mer ängsliga än möss med normal tarmflora.

”Sambandet mellan mikrobiotan och hjärnan är något nytt inom neurobiologin, något som ingen ens tänkt på för bara några år sedan. Om man hade nämnt sambandet för 5-6 år sedan hade folk skrattat” … ”Det här kan förändra vår syn på psykiska sjukdomar och de behandlingar vi använder”, säger Laurent Naudon som är neurofarmakolog och forskare på Agro Paris Tech.

Enligt filmen kan tarmfloran påverka beteendet hos en människa. Fel bakterier kan orsaka neurologiska syndrom som autism, Parkinson eller Alzheimer. En naturlig och sund tarmflora kan omvänt skydda oss mot både fysiska och psykiska sjukdomar.

Bakteriella ekosystem

Joel Doré vetenskapschef på MetaGenoPolis säger att om vi accepterar att vi som människor är ekosystem där det finns symbiotiska relationer mellan människoceller och bakterier ger vi oss själva bättre möjligheter att nå hälsa.

Människan måste alltså lära sig samarbeta med det inre ekosystemet istället för att hålla fast vid uppfattningen att bakterier är något negativt, något som ska dödas med tex antibiotika, sägs i filmen, som förklarar hur olika delar av kroppen ockuperas av olika sorters bakterier. Några exempel:

• Kroppens fetaste ställen ansikte, hals och rygg ockuperas oftast av propionibakterier.
• Armhålor, armveck och arean mellan tårna domineras av corynebakterier.
• Underarmar och ben är ytor för stafylokocker.
• Det finns 15 bakteriearter bakom öronen,
• 700 arter i munnen och
• dussintals arter i näsa och ögon.

Vidare framkommer att mobiltelefonen, som är en förlängning av din egen kropp, är hem för miljontals bakterier som kommit dit från dina händer och din mun.

Hemmets population av bakterier beror på invånarna

Forskning visar att vi populerar vårt hem med våra egna bakterier. Om du flyttar in i någon annans lägenhet kommer ändå dina egna bakterier, med tiden att ta över alla rum.

I hem som har hundar uppstår ett annat system av bakterier. Hundarnas bakteriekulturer tar över hemmets och invånarnas bakteriesammansättningar, förklarar Jarrad Marcel som studerar hur bakteriefloran ser ut i bostäder. Han säger att hundar får de mikrobiella nätverken att explodera och att hundar driver bakteriesystemets karaktär. Studier visar att barn som växer upp i hem med hundar har färre allergier.

Kritik: Inget fokus på infekterande bakterier i filmen

Forskaren Jack Gilbert tror att ju fler bakterier vi kommer i kontakt med desto bättre, men vad händer om dessa bakterier som kan vara nyttiga för vårt immunförsvar och som lever på huden flyttar in i tex blodströmmen? Den frågan besvaras inte av denna film.

Forskaren Hamida Hammad som studerar möss har visat att möss som utsatts för damm från bondgårdar i princip inte kan utveckla allergier och även Hammad utgår från att inflammationer är av ondo och ska symptombehandlas. Hon visar på inflammatorisk vävnad i bronkerna på möss och ställer frågan hur denna inflammatoriska reaktion kan hävas utan att diskutera huruvida inflammationen är ett svar på en infektion som är resultatet av att bronkernas vävnad invaderats av patogena mikroorganismer.

Filmen hyllar alla former av bakterier och hyllandet når ett crescendo mot slutet, men ingen tid läggs vid problemet med patogena bakterier som fått fotfäste i kroppens organ, blodström, slemhinnor och annan kroppsvävnad (förf anm.)

Text: Torbjörn Sassersson | Filmen finns textad på Kunskapskanalen och kan ses fram till 31 dec 2019

Källa och Relaterat

• Filmen finns textad på Kunskapskanalen och kan ses fram till 31 dec 2019.
• Producent: AB Productions (AB-international.com)
• PLOS Biology: Life in a World without Microbes, 2014