Det har länge debatterats om mammografi (bröstcancer-screening) gör mer skada än nytta. Hälsoprofilen Kerstin Unger-Salén har tidigare skrivit om riskerna med mammografi. ”Det är viktigt att kvinnor får allsidig information innan de fattar beslut att stråla sina bröst”, skriver Unger-Salén som driver ett hälsocenter på Mallorca.
Text: Kerstin Unger-Salén
Schweiz rekommenderar inte längre kvinnor att göra regelbunden mammografi. Läkarsällskapet i Schweiz har publicerat en rapport som är banbrytande. År 2013 erbjöd man fortsatt mammografi program för kvinnor från åldersgruppen 50-69 år. I Sverige rekommenderar Socialstyrelsen väsentligen längre tid av bröstcancer-screening, från åldrarna 40-74 år, men numera finns inte dessa rekommendationer kvar i Schweiz.
Den schweiziska expertpanelen säger:
”Vi är oroade av den uttalade skillnaden mellan kvinnors uppfattning av mammografins fördelar och de fördelar som de kan förvänta i verkligheten.”
Majoriteten trodde att mammografi minskar risken för bröstcancer med 68%, att det minskar bröstcancerdödsfall med 62% och att 10 år av regelbunden mammografi-screening kan förhindra minst 75% av kvinnors dödsfall.
Med andra ord insåg de att kvinnor har orealistiska förväntningar pga missvisande information som ges i syfte att övertyga dem att göra regelbundna mammografiundersökningar. Härvidlag är Sverige inget undantag.
Vårdguiden, Cancerfonden och Socialstyrelsen ger generellt en för positiv bild av mammografi. Exempelvis, i en studie publicerad 2004 (nedan) säger man att den information som ges från tex Vårdguiden eller Socialstyrelsen i Sverige, är synnerligen ensidiga i sina positiva uttalanden och berättar inte objektivt om riskerna med mammografi.
Få webbsidor lever upp till en acceptabel standard om hur en generell medicinsk information till allmänheten bör presenteras enligt denna utredning: ”Presentation on websites of possible benefits and harms from screening for breast cancer: cross sectional study”.
