Jan Norberg är pensionerad konsult med en bakgrund inom svensk industri. Han är sedan några år bosatt i Portugal. Jan är en engagerad samhällsdebattör. 
DEBATT OM MEDIAELITEN. Nya Tider publicerar i ett referat från ett EU-seminarium: ”Fakta mot rädsla – hur bemöter vi populister?”, en artikel som träffsäkert sammanfattar den vanmakt som etablissemanget känner när deras egen ”överhöghet” som vänsterliberaler ständigt ifrågasätts. Jan Norberg kommenterar Nya Tiders artikel: ”EU-möte i Stockholm om den galopperande populismen”, skriven av Åke Blomdahl.
”Vi fick höra en panel som är grundligt skakad av ”populisternas galopperande framgångar” i praktiskt taget hela Europa.” – Nya Tider
Text: Jan Norberg
Det centrala temat stavas populism så låt oss titta lite på definitionen av detta så flitigt använda begrepp. Wikipedias något vänsteranstrukna definition kan ge en del av förklaringen till varför politiker och media eliten nu uttrycker frustration.
”Definitionen av begreppet populism saknar konsensus i den akademiska världen. Trots det används begreppet ofta i den politiska debatten. Vanligtvis används det som ett nedsättande uttryck, exempelvis för att antyda en form av extremism eller att det är förenklade lösningar på komplexa problem.” – Wikipedia
I denna definition, som vid en första anblick förefaller ”opolitisk”, så finns emellertid en hel del typiska vänsterliberala tolkningsföreträden som antyder att folket alltid är i behov av ”uppfostran” och förklaringsmodeller från både politiker och mediaeliten.
Men tänk om ett dagsaktuellt problem av typen massinvandring inte är ett komplext problem, utan tvärtom blivit ett problem just därför att dessa eliters tolkningar och förklaringsmodeller inte delas av folkflertalet?
Implicit så tar sig i vanlig ordning politiker och mediaeliten tolkningsföreträdet för vad som skall betraktas som ”komplext” och då endast utifrån sina egna positioner. Givetvis förutsätter dessa eliter att vanligt folk inte skulle ha intellektuella förståndsgåvor nog för att själva förstå innebörden av tex massinvandring till Europa.
Populism alltid högerpopulism – jasså?
Skulle dessutom den politiker och mediabild av själva problemet, dess innebörd och konsekvenser, bli ifrågasatt av folklig vrede så hålls dessa grupper av populationen fram som just populister. Då givetvis med vänsterliberal definition som grund, dvs populism är alltid högerpopulism.
”Politikerna är synbart oförstående för vad folket egentligen vill och kallar de folkliga viljeyttringarna för en paradox.”
Mediaeliten anser sig ha ett tolkningsföreträde och att allmänheten behöver hjälp med att förstå
Detta uttalande kommer numera allt oftare från mediaeliten och är något som Donald Trump ständigt häcklar som fake news. Vi har sedan länge matats med föreställningen om att vi skall tro och acceptera allt vad mediaeliten förmedlar till oss. Vi är enligt denna elit inte själva förmögna att bilda oss en uppfattning. Vi behöver ständigt elitens tolkningar som de så beredvilligt vill mata oss med.
Själv blir jag alltid lika upprörd när jag ser politiker säga olika saker i TV-rutan för att, innan de ens hunnit ut ur studion, bli refererade av någon självutnämnd TV-kommentator. Om det vid dessa tillfällen endast var ett klassiskt referat man från mediaeliten försökte ge uttryck för så kanske tittarna skulle stå ut med detta ständiga kommenterande.
Jag tror det var Siewert Öholm som för några år sedan gav uttryck för denna irritation som många känner, det vill säga överlåt påtittarna själva att få bilda sig en egen uppfattning utan dessa ständiga refererande pekpinnar från journalister vilka tycks tro att de alltid behöver förklara för tittarna vad som egentligen sagts av politiker i TV. Vi kan och vill i själva verket tänka själva.
Det är fullständigt respektlöst av tex SVT att låta såna som Carina Bergfeldt, Erika Bjerström, Mats Knutsson med flera alltid (mycket färgat av deras egen uppfattning) sitta och kommentera vad politiker nyss har sagt i TV-rutan. Det är som att deras utgångspunkt alltid är att tittarna själva inte kan ta till sig och förstå vad politiker säger när de framträder i TV.
Detta förmynderi sker numera så regelbundet att det inte längre ifrågasätts av vanligt folk, och ännu mindre av media eliten själva. De själva tycks på allvar tro att deras pekpinnar behövs för att politikernas budskap verkligen skall förstås på ”rätt”sätt.
Tyckarproffs från den akademiska kvasiforskningens lilla värld ger media eliten eldunderstöd för att legitimera den gemensamma positionens status.
Nya Tider skriver: ”Skattefinansierade ”proffstyckaren” Göran von Sydow, statsvetare vid Svenska Institutet för Europolitiska Studier (SIEPS), inledde mötet ungefär så här”:
”Globaliseringen har varit fantastiskt framgångsrik, och alla vi som har samlats här är säkert lika övertygade om att den gjort livet friare och rikare i både kulturell och materiell mening.”
Man behöver inte vara Einstein för att snabbt inse varför mediaeliten och skattefinansierade så kallade proffstyckare nu är bekymrade, med den världsbild som tex Göran von Sydow ger uttryck för så inser man snabbt att valet i September kommer och ge dem samtliga kraftig huvudvärk.
Svenska folket kommer då, precis som i övriga Europa, att göra uppror mot dessa eliters beskrivning och istället överge denna kraftigt förljugna och korrupta världsbild förmedlade av politiker och media eliten.
Kosmopoliter vs Kommunitärer
Nya Tider skriver: ”Politiska partier i hela Europa formerar sig utefter denna grundläggande spricka i samhället, och i synnerhet de högerpopulistiska partierna exploaterar dessa kommunitära och provinsiella människors oro och rädsla, menar professor Wolfgang Merkel, Berlin Social Science Center.”
För inte alltför länge sedan avfärdades tex SD sympatisörer som outbildade bonnlurkar (företrädesvis män från landsorten) vilka man från politiker och media eliten inte skulle behöva spilla sitt exklusiva krut på, de skulle nog kunna tigas ihjäl och om det inte räckte så kunde man ju alltid via den sk halmgubbe taktiken stigmatisera dem till tystnad och skam. Tala om förakt för andra människor, det skulle nästan kvalificera som Hets Mot Folkgrupp.
Nu vid senaste valet i USA så kallade ju Hillary Clinton Trumps väljare för ”deplorables”, och då har något gått allvarligt fel om någon som söker väljarnas stöd för att bli deras representant kallar en del av sitt väljarunderlag för beklagansvärda.
Det är just detta förakt för vad vanligt folk tycker i olika frågor som gör att aversionen mot politiker och mediaeliten nu tar sig allt mer radikala uttryck.
Folkflertalet är nu så trötta på denna ständiga ”uppfostran” om vänstersocialistiska/vänsterliberala idéer att de slår bakut och protest röstar på partier och politiker som åtminstone står för något annat än den traditionella sondmatningen av samma gamla halvljumma politik välling av känd typ.
Media- och politikereliten håller helt sonika på att tappa sitt dominerande grepp över ett brett folkflertal, och deras min när de på valnatten befinner sig i olika valstudior och skall förklara SD:s jordskredsseger kommer att bli en munter syn att beskåda. Tack och hej MSM.
Text: Jan Norberg
