Jan Norberg är pensionerad konsult med en bakgrund inom svensk industri. Han är sedan några år bosatt i Portugal. Jan är en engagerad samhällsdebattör. 
ANALYS. Greklands alla upptagna lån går nu mot sitt slut och frågan man då måste ställa sig är om EU rett ut krisen som bla Grekland drabbades av? Är EU nu i ett sånt skick att man kan garantera sina medborgare att detta inte händer igen? För att söka fakta hamnade jag på Europaportalens ganska omfattande sammanfattning. Det skriver debattören Jan Norberg som kommenterar några av punkterna.
Kommentar: Jan Norberg | Citat från: ”Ekonomiska krisen 2008-2018 – Förlopp och EU-beslut”, Europaportalen.se
Punkt 9. Vilka åtgärder har Sverige infört under krisåren?
”Sverige är till exempel inte med i EU:s bankunion och kan därmed inte få finansiell hjälp av dess resolutionsmekanism om en svensk bank behöver läggas ner. Däremot finns det en nationell resolutionsmyndighet i Riksgälden.”
”Likaså säger den nationella budgetlagen att regeringen ska ha en budget i balans även om Sverige inte är bundet till motsvarande regler inom EU:s finanspakt.”
Min reflektion: Varför bidrar Sverige med så mycket pengar till EU om man samtidigt inte har samma stöd som andra länder? Nu är ju detta lite mer problematiskt än så då vissa länder ingår i det sk Eurosamarbetet, men ändå borde ju Sverige som minst kräva en ordentlig rabatt på medlemsavgiften. När det väl smäller finansiellt igen inom EU kommer nog Sverige att tillfrågas om stöd till olika räddningspaket.
Punkt 10. Hur gick det för Sverige och andra EU-länder under finanskrisen?
”Sverige har dock överlag haft en starkare ekonomisk utveckling än EU-snittet. Likaså har den svenska arbetslösheten, budgetunderskotten och skulderna varit lägre än EU-snittet.”
Min reflektion: Detta påstående är en illusion då den ekonomiska utvecklingen till största delen skett inom den skattefinansierade offentliga sektorn samt de industrigrenar som utvecklats starkt pga den massinvasion och som skapat asylbaroner, och en massa människor anställda i ofantlig sektor för att kunna hantera massinvandringens olika effekter.
Någon egentlig tillväxt inom de normala industrisektorerna har INTE skett, så påståendet om att Sverige haft en stark ekonomisk utveckling är ett reptrick i den högre skolan.
Punkt 11. På vilket sätt har Europeiska centralbanken stimulerat ekonomin?
”När det gäller låneräntan sänktes den till 0,0 procent i mars 2016. Det kostar alltså inget för banker att låna pengar hos ECB. Däremot kostar det att sätta in sina pengar i centralbanken då insättningsräntan samtidigt sänktes till -0,4 procent.”
Min reflektion: Anta att de länder vilka erhållit dessa lån fortfarande inte har tillräcklig budgetdisciplin samtidigt som konjunkturen vänder, vad gör EU då?
Punkt 12. Är EU förberett för ny kris?
”Med de nya stödmekanismerna, reglerna och den ökade övervakningen av såväl EU-ländernas ekonomier som finanssektorn är EU betydligt bättre rustat för en kris idag jämfört med för åtta år sedan. Men många bedömare anser att bygget inte är färdigt utan att fler åtgärder krävs.”
”Problemet med dagens ESM är enligt Bruegel att den har en begränsad lånekapacitet på 500 miljarder euro och att den därmed bara kan hantera en likviditetskris men inte en djupare solvenskris.”
Min reflektion: Den som står i skuld är inte fri, om dessa hårt skuldsatta länder ånyo kommer på obestånd så är det enligt min uppfattning inte längre möjligt för EU att dölja de strukturella problem som finns i en del av medlemsländerna.
Punkt 13. Vad finns för förslag för framtiden?
”EU-länderna vill färdigställa bankunionen och de uppges vara positiva till att bygga ut krisfonden ESM och använda den som säkerhetsfunktion i resolutionsfonden SRF.”
Min reflektion: EU fokuserar otroligt nog på att skydda bankerna. Bankerna är med få undantag helt privata företag och måste kunna stå på egna ben precis som vilket annat företag som helst.
Krisar en bank så måste det vara ägarna (aktieägarna) som får ta smällarna och i vissa fall uppleva att en bank går i konkurs. Det kan inte vara statens ansvar att ge banker ansvarsfrihet på skattebetalarnas bekostnad.
Vi lever i en marknadsekonomi och där ingår som en av hörnstenarna att privata företag, läs banker, bedömer sina risker på ett affärsmässigt sunt vis och inte litar på att staten räddar dem när de av olika skäl lånat ut fake money och kräver att skattebetalarna skall stå för notan.
Det finns mycket läsvärt i denna sammanställning.
Kommentar: Jan Norberg
