Därför behöver kroppen D-vitamintillskott

Antalet svenskar som får diagnosen D-vitaminbrist har ökat kraftigt under de senaste åren. Under 2015 fick fler än 125,000 svenskar D-vitamintillskott utskrivet på recept, jämfört med omkring 15,000 år 2004. Enligt forskningsresultat finns det flera anledningar till att hålla koll på D-vitaminintaget.

NewsVoice rapporterade redan för två år sedan om Sanna Edhins uppmaning till politikerna att ge barn gratis D-vitamin istället för läkemedel. Immunologforskaren och hälsoprofilen kritiserade den nya reformen för 400 miljoner kronor som gjort receptbelagda läkemedel kostnadsfria för barn under 18 år.

• Hur skulle det vara om de istället delade ut gratis D-vitamin, C-vitamin och fiskolja (omega 3) till alla barn? Det skulle göra en enorm skillnad för alla barn! Vilket inte symptomlindrande mediciner gör, skrev Edhin i artikeln som publicerades på Kurera.se.

Forskare: D-vitamintillskott extra viktigt under vinterhalvåret

En stor anledning till D-vitaminbristen i Sverige är det mörka klimatet under vinterhalvåret. Enligt Kosttillskottguiden.nu erhåller kroppen 80-90 % av D-vitaminintaget från solen, och enligt en svensk studie från 2015 skulle minst hälften av svenskarna behöva ta tillskott av D-vitamin under de mörka vintermånaderna.

”Solhöjden och därmed ljusintensiteten varierar kraftigt över året. Under sommaren bildas tillräckligt med D-vitamin redan efter en kortare tid i solen, men under vintern är solljuset helt otillräckligt”, sa Göran Oleröd, en av forskarna bakom studien, i en intervju med Kurera.

Många andra forskare håller med om vikten av D-vitamintillskott under vintern. Bland annat publicerade Susanne Bejerot, psykiater och docent vid Karolinska institutet, och Mats Humble, psykiater och forskare vid Örebro universitet, en debattartikel i DN för ett par år sedan där man menade att D-vitamintillskott för riskgrupper i preventivt syfte borde vara lika självklart som solskyddsmedel när man åker på sommarsemester.

Trots att D-vitamin finns i livsmedel som fisk, kött, ägg och vissa mejeriprodukter så är halterna oftast så låga att tillskott är nödvändigt. I en intervju med tidningen Vetenskap & Hälsa berättar professorn och överläkaren John Malm att man inte enbart kan förlita sig på att få tillräckligt med intag från kosten och att han själv tar D-vitamintillskott mellan början av oktober och slutet av maj.

Kopplat till både fysisk och psykisk hälsa

Mycket forskning har gjorts om kopplingarna mellan D-vitamin och olika typer av sjukdomar. Resultaten har visat på mängder med starka samband, både fysiskt och psykiskt.

En omfattande koreansk studie från 2015 visade att brist på D-vitamin dramatiskt kan öka risken för bröstcancer bland kvinnor. I studien deltog över 3,500 bröstcancerpatienter och fler än 17,000 friska kontrollpersoner. Enligt forskarna hade kvinnor med vitamin D-brist 27 procent högre risk att drabbas av bröstcancer.

I en stor metaanalys från 2017, som bland annat forskaren Peter Bergman vid Karolinska Institutet var med och tog fram, fann forskarna ut att tillskott av vitamin D kan minska risken luftvägsinfektioner.

Forskningsresultat har även visat att D-vitamin är starkt kopplat till olika former av psykisk hälsa. Bland annat finns underlag för att brist på vitamin D bland annat kan öka risken för depression, bidra till trötthet, försämra kognitiv förmåga, samt förvärra symtom hos personer med schizofreni.

”D-Vitaminnivåerna bör undersökas hos alla som söker vård för diffusa smärttillstånd, nedstämdhet eller annan psykisk ohälsa. Priset för undersökning och behandling är försumbart jämfört med de vinster man kan vänta sig”, skriver överläkarna Susanne Bejerot, Ann Gardner och Mats Humble i ett debattinlägg i Läkartidningen.

Text: extern skribent

Relaterat

• Läkartidningen: D-vitaminbrist kanske vanligare än vi trott (PDF)