NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. 
”Vi har troget läst tidningen sedan 1960-talet, parallellt med andra tidningar, men nu kommer vi att sluta prenumerera på DN och vill redogöra för varför.” Det skriver Lars-Olof Landin ordförande i kunskapsalliansen Kreaprenör.
Text: Lars-Olof (LO) Landin, ordförande kunskapsalliansen Kreaprenör (Creapreneur.se)
Nu i söndags läste vi, de trogna papperstidningsläsarna och de sista sponsorerna av dessa utdöende medier, vår Dagens Nyheter (DN). Tidningen är Sveriges största morgontidning grundad 1864, som i kraft av detta faktum lever med självbilden att publicera sanna och trovärdiga åsikter oberoende av alla partier och organisationer och verka i en humanistisk upplysningstradition för tolerans, demokrati och en fri ekonomi.
Vi har troget läst tidningen sedan 1960-talet, parallellt med andra tidningar, men nu kommer vi att sluta prenumerera på DN och vill redogöra för varför. Det finns som alla vet en oändlig tillgång till information om samma saker digitalt, men för detta varnar DNs chefredaktör idag, troligen av självbevarelsedrift.
Första delen av DN domineras av politik, nyheter och ekonomi – och där skriver tidningens utvalda redaktörer – chefredaktören Peter Wolodarski samt andra anställda redaktörer och kända frilansande skribenter.
Den andra stora delen av DN är en kulturdel, som man förutsätter ska spegla det kulturella klimatet i riket, men som kulturchefen Björn Wiman håller på att göra till en bilaga om klimat i största allmänhet och framförallt klimatalarmism, trots att den första delen av tidningen redan förmedlar klimatalarmism varje dag.
Om DN vill vara en oberoende tidning undrar vi som verkligen är vänner av oberoende, varför DN ständigt bara låter klimatalarm- forskare och wannabe-forskare uttala sig i ämnet, som till exempel Johan Rockström (agronom).
Varför inte också berätta för oss läsare att det finns en lång rad mindre alarmistiska – eller varför inte säga realistiska – forskare i världen som har en annan syn på klimatet. Som t.ex. den internationellt erkände svenske meteorologen Lennart Bengtsson, som aldrig får skriva i tidningen trots att han verkligen kan något om meteorologi.
Istället låter man som sagt kulturredaktören känslosamt och utan kunskap skriva om klimatet. När vi gick i skolan och skrev om ”fel klimat” fick vi underkänt med motiveringen ”missuppfattning av ämnet”.
Jo men visst, du gissade rätt, Björn Wiman skrev idag också en helsida i kulturdelen och började med att citera Bob Woodwards nya bok om president Trump och Vita huset. Men han går snabbt över till klimatet.
Mycket kan sägas om Trump, men just vad gäller klimatet kan det faktiskt komma att visa sig att Trump har delvis rätt, om man får tro meteorologen Lennart Bengtsson och det svenska Vetenskapsrådet, som inte släpper in Rockström i rådets finrum. Se där en nyhet för DN och underkänt igen för Wiman genom missuppfattning av ämnet.
Globalismens lov – konkurrens är gift
Ledaren idag söndag handlar om DN:s favoritämne – en hyllning till globalism och nedmontering av nationalstaterna. Ledaren avslutas såhär: ”Nationalism och protektionism är inget vaccin mot nya sjukdomar, utan ett gift”.
Vi tänker omedelbart på gamle John Rockefeller, globalismens fader, som byggt familjens imperium på just idén om nedmontering av nationalstaterna och globala monopol. Han är känd för uttalandet ”competition is poisson”.
DN blandar likt de flesta globala politiker omedvetet ihop det nationella med nationalism och reglerad globalism med protektionism.
Framtidsforskaren John Naisbitt analyserade trender i sin storsäljare Megatrender 1982. Hans förutsägelse att ”all business will become glocal” kan visa sig vara mycket framsynt. DN säger sig verka för tolerans, demokrati och en fri ekonomi. Men istället hyllar man den av Rockefeller introducerade globalismen som ser tolerans, demokrati och fri ekonomi som hinder för globalismen.
Vem manipulerar vem, chefredaktör Peter Wolodarski?
Chefredaktören Peter Wolodarskis söndagskrönika handlar om världens mäktigaste och mest manipulerade mediebolag. Han utgår ifrån DN:s självbild ovan och att han publicerar sanna och trovärdiga åsikter oberoende av alla partier och organisationer.
Han skriver om hur Facebook blåste upp högerpopulistiska och extrema aktörer under valrörelsen och anklagar framförallt SVT för att fungera som nyttiga idioter, när de låter sig lockas med i den sociala mediabubblan. Trots detta fick nya extrema aktörer inget genomslag alls i slutändan och SD fick bara 17,5%, skriver Wolodarski, samtidigt som DN hyllar Centerns framgångar, ett under-10%-parti. Är DN helt oberoende av partier?
Kommer den lågmälda majoriteten att få allt svårare att göra sig hörd? Det extrema kommer att vinna på bekostnad av det nyanserade, skriver Wolodarski.
…och vad är nyanserat?
Med nyanserat menar Wolodarski uppenbarligen bland annat DN, men vi frågar: på vilket sätt kommer den lågmälda majoriteten till tals i DN eller andra etablerade media?
Kan SD:s ständigt stigande framgång bero på att partiet systematiskt har rensat ut de extremaste, som sedan bildar nya fraktioner utan framgång. Precis vad som skedde när Kommunist-partiet gjordes om till Vänstern. Men större än ca 10% blir kommunisterna ändå inte.
Att Sverige har borgerlig majoritet är det bara inbitna vänster-människor som inte vill se. Och är det att stödja demokratin, när DN buntar ihop extremhögerns några tusen väljare med SDs över en miljon väljare, som är oroliga för vad den elit som hyllar och får sin försörjning av globalism ska ställa till med och inte ser något annat parti att rösta på än SD.
Om detta borde DNs chefredaktör, kulturchef och redaktörer tala oftare, och släpp gärna fram fler från den lågmälda majoriteten i Sverige som kan förklara.
DN odlar för örigt också samma religionsfobi som den högljudda minoriteten, trots att 6,2 miljoner svenskar, varav 80% kulturkristna, är medlemmar i Svenska kyrkan. Någon procent går ur varje år, vilket DN med flera media brukar beskriva som en katastrof för Svenska kyrkan. Samtidigt har de politiska partierna tappat hälften av sina tidigare under en miljon medlemmar. Men SD:s medlemsantal stiger. Något för en partioberoende tidning att analysera?
Alla som inte tänker som DN är inte populister eller rasister
Vi tänker bara högt och har inte röstat på SD. Vi bidrar på andra sätt till att bevara den svenska nationalstaten, närdemokratin och en reglerad ekonomi utan girighet.
Det som gav oss mest i denna söndagstidning var därför Martin Gelins reportage om Medborgarlön. Nu testar man medborgarlön i Kalifornien. Martin Luther King förespråkade det och Richard Nixon också redan på 1960-talet. Milton Friedman, flumförklarad av dåtidens ekonomer, såg det som ett alternativ till en vidsträckt bidragsbyråkrati (bra benämning på det vi har i Sverige idag). Pilotprojekt pågår i Finland, Spanien och Nederländerna. Den holländske historikern Rutger Bregman beskriver i sin bok Utopia för realister medborgarlön som ett sätt att ta vara på den mänskliga potentialen bortom vänster och höger.
Själva kallar vi det hellre Medborgarandel för att beskriva något som kan ge alla medborgare deras grundlagsbeslutade rätt att existera – i praktiken. Ger man alla medborgare en medborgarandel, som kan variera år efter år beroende på hur nationalstaten presterar, gör man alla delaktiga i landets projekt och ger alla ett årligt mått på hur det går för landet, utan att behöva gissa sig till vad finansministern egentligen säger. Det ger alla en personlig anledning att värdera sina egna insatser och motiverar människor att göra nytta.
Det finns ett fåtal mindre partier i Sverige som har Medborgarlön eller Medborgarandel i sina program. MP är ett, men har inte vågat driva frågan, troligen för att vara politiskt korrekta. De övriga partierna är ännu utanför Riksdagen, partier som DN och andra etablerade media inte ägnar en rad. Dessa partier och vi själva tillhör vad DNs chefredaktör kallar den lågmälda majoriteten och har därför bara Facebook att tillgå. Något som Peter Wolodarski borde tänka på och kanske skriva om istället.
Tråkigt men sant
Vi slutar att prenumerera på DN, därför att DN likt de flesta andra etablerade medier tyvärr är lika oberoende av sin husse som en hund.
Det blir för tröttsamt i längden att bara läsa artiklar av skribenter vars löner är beroende av de åsikter de torgför.
Det svenska politiska och det publicistiska etablissemanget har gjort sig beroende av varandra och har abdikerat från att ta ansvar för nationen, med bristande säkerhet för befolkningen och växande psykiska och sociala problem som följd. Samtidigt har de gjort sig beroende av ett fåtal globala megaföretag som monopoliserat finansvärlden, energi- och vapenindustrin, livs- och läkemedelsindustrin samt media.
Det är tråkigt men sant.
Text: Lars-Olof (LO) Landin, Creapreneur.se
