En ny arbetsmarknad håller på att växa fram i världen och det uppskattas att cirka 20 procent av svenskarna arbetar inom den. Den kallas för gigekonomin och har kunnat skapas tack vare digitaliseringen av samhället. Det förutspås att en mycket större del av Sveriges befolkning kommer att arbeta inom gig-ekonomin i framtiden.
Arbetsmarknaden i Sverige är fortfarande baserad på fasta anställningar på ett företag. Det håller dock på att luckras upp och fler företag börjar använda sig av vikariat, projektanställningar, bemanningsföretag och andra lösningar som gör att man inte behöver ha heltidsanställd personal. Istället försöker företagen hitta rätt person till en mindre, specifik uppgift som sker vid ett enda tillfälle eller under en kortare period. Kompetensbehoven har förändrats i takt med globalisering, omvärldsförändringar och nya kundbeteenden. Idag finns det stora möjligheter att göra ett kort gig eller att få uppdrag som frilansare för olika företag.
Ursprunget till gigekonomin
Namnet gig kommer ifrån musikbranschen där musiker kallar spelningarna för gigs och får betalt direkt efteråt. Många som väljer att arbeta inom gigekonomin värdesätter det flexibla arbetssättet där man kan arbeta med flera olika företag samtidigt. Arbetsuppgifterna kan dessutom variera mer än på ett vanligt, traditionellt jobb. Dessutom sker majoriteten av jobb inom gigekonomin på distans och man kan ofta bestämma sina egna arbetstider.
Det finns många giggare som reser samtidigt som de jobbar och de kallas för digitala nomader. Med datorn som sitt enda arbetsverktyg kan de befinna sig var som helst i världen och ta med sig jobbet var de än befinner sig. Det är den digitala tekniken som gör det möjligt att arbeta på det här sättet.
I takt med att det har blivit vanligare att arbeta på distans har det även utvecklats nya plattformar samt verktyg som gör att giggare och arbetsgivare kan matchas med varandra. Över hela världen öppnas det även upp kontor för co-working där digitala nomader arbetar och nätverkar i gemensamma lokaler med snabbt wi-fi.
En person som arbetar inom gigekonomin är för det mesta egenanställda. De sköter sina egna skatter, planerar sin egen ekonomi och ser till att det finns tillräckligt med arbete för att företaget ska gå runt. Idag finns det många olika tjänster som gör det enklare att driva den här typen av företag. Det går till exempel att snabbt få tag i finansiering genom företag som Likvid och det finns även tjänster som gör det möjligt att fakturera (DI.se) utan att ha ett registrerat företag.
Att komma igång inom gig-ekonomin är enkelt jämfört med andra typer av företag som ofta har större uppstartskostnader. Sättet som giggare arbetar på är mycket likt arbetsflödet som frilansande journalister eller konsulter har haft i den traditionella arbetsmarknaden.
Nackdelen med gig-ekonomin är att anställningstryggheten försämras. Många giggare måste förbereda sig för perioder då det kan finnas mindre jobb att utföra. Det kan dessutom försvinna en del jobb från den vanliga arbetsmarknaden eftersom arbetsuppgifter sköts av giggare istället för heltidsanställd personal.
Digitaliseringen håller på att skapa en mobil arbetsmarknad där gränsen mellan arbetstagare och företagare inte är lika skarp längre. Det sker inte bara i Sverige, utan enligt Forbes är 35 procent av arbetsmarknaden i USA frilansare och fler ansluter sig till gigekonomin varje år.
Hur den nya arbetsmarknaden kommer att utvecklas är oklart, men en sak som är säker är att gig-ekonomin är här för att stanna. Trots att gigekonomin inte erbjuder samma trygghet som den traditionella arbetsmarknaden är den mycket lockande för den nya generationens arbetare. Enligt en undersökning från plattformen Upwork uppger 92 procent av de tillfrågade att de är lyckligare sedan de slutade arbeta på en fysisk arbetsplats.
Text: Extern skribent
Relaterat
- Läs fler artiklar om ekonomi i NewsVoice
- Arbetsförmedlingen: Så hittar du jobben i den nya gig-ekonomin
