DEBATT. Jan Norberg har samtalat med några yngre personer som har en socialliberal samhällssyn. Han skriver att de yngre av idag under sina universitetsutbildningar får lära sig att de har ett tolkningsföreträdet i linje med den så kallade PK-ismen. Eftersom Norberg själv är konservativ blir ett fritt diskuterande problematiskt.
Text: Jan Norberg
Det finns några människor som jag högaktar mer än andra. Jag har funderat lite på vad som kännetecknar dessa människor och vad som gör att motsvarande förakt ganska snabbt inställer sig gentemot andra människor man möter i olika situationer.
En som också verkar ha funderat en del på detta är Patrik Engellau redaktören på Det Goda Samhället och jag skulle varmt rekommendera hans senaste krönika. Han landar där i att orsaken är vad han kallar ”nånannanismen” som det största hindret för att sluta vara rädd för sin omgivning. Läs hans krönika och bedöm själv.
Den kände vetenskapsmannen Karl Popper (1902-1994) introducerade sin s.k. falsifieringstes som kort går ut på att man ska göra allt för att kunna vederlägga uppställda hypoteser, dvs ett kritiskt förhållningssätt till olika vetenskapliga påståenden. Hans teorier är kontroversiella och har därför kritiserats av den självgoda vetenskapen som alltid vill stå oemotsagda och endast söker s.k. konfirmeringsbias.
Överfört till den samhällsutveckling vi nu befinner oss mitt i, år 2019, så är det slående hur alla politiker och åsiktsmaskiner inom massmedia ständigt söker konfirmeringsbias, dvs ingen vill ens diskutera sina ståndpunkter och få dem ordentligt analyserade, än mindre motsagda. Då kommer alla dessa obehagliga tillmälen om rasism, extremist, osv.
En typisk socialliberal inställning
Den här oförsonliga uppfattningen att alltid söka konfirmeringsbias lärs ut vid olika lärosäten i många av västvärldens länder. USA är inte minst ett av dessa länder, möjligen kan Sverige ta sig in som god tvåa, och när jag därför för ett tag sedan fick tillfälle att träffa ett par yngre människor bosatta i Los Angeles så fick jag tillfälle att själv testa hur långt detta med konfirmeringsbias nått in i studenternas sätt att förhålla sig till Karl Poppers falsifieringsmetod.
En av dessa yngre personer med avancerade studier inom ”political science” med sig i bagaget hade lärt sig konsten i konfirmeringsbias till fulländning och han kände sig därför sannolikt på säker mark när jag bestämde mig för att utmana hans så typiska socialliberala inställning genom att ställa en del inträngande frågor utifrån mitt konservativa synsätt.
Jag öppnade därför med att fråga vad som fått honom att studera just ”political science”. Svaret förvånade mig inte, men denne såg det som en god möjlighet till en bra yrkesmässig karriärutveckling inom ”the public sector”. När jag därefter frågade vilken politisk uppfattning denne själv bar på så blev svaret det väntade, dvs personen såg svensk socialdemokrati som ett föredöme och inte förvånande är den nya förebilden den extrema Alexandria Ocasio Cortez som nyligen vid 29 års ålder invaldes som kongressledamot i New York.
FAKTA: Alexandria Ocasio-Cortez (1989-) är en amerikansk politiker och politisk aktivist. Hon tillhör Democratic Socialists of America och kommer att representera delstaten New Yorks 14:e distrikt i USA:s representanthus från 3 januari 2019″ … ”29 år gammal blev Ocasio-Cortez därmed den yngsta kvinnan någonsin att väljas till kongressen.” – Wikipedia |
Videotips: Alexandria Ocasio-Cortez is an Idiot
På min fråga varför man frivilligt söker anställning inom ”the public sector” nu när diskussionen om ”Deep State” är på tapeten, där blev han mig svaret skyldig. Ibland är tystnad mycket talande, det gäller bara att låta frågan hänga kvar i luften tillräckligt länge. Uppenbart helt ovan att få den här typen frågor så fortsatte jag därför mitt frågande med vad som hänt med den genuint amerikanska entreprenörsidealet?
Då kunde inte flickvännen (28 år) hålla tyst längre utan frågade varför jag ställde så konstiga frågor, vad visste jag om amerikansk politik. Stämningsläget hade nu nått ett bottenläge och det var dags för mig att bestämma mig om jag skulle ge dem fri lejd utan ytterligare diskussion. Jag valde inte denna lösning utan fortsatte diskussionen.
Slutsatsen jag dragit av just den här diskussionen är att man aldrig får vara rädd att stå för sina åsikter och att aldrig tveka att framföra dem, även om det rent socialt kan leda till visst gnissel.
En annan mycket tydlig slutsats jag dragit är att yngre av idag i sin utbildning får lära sig att använda det påbjudna tolkningsföreträdet som PK-ismen ständigt trummar ut. Tyvärr gör det studenterna helt oförberedda på hur man bemöter orädda, äldre och konservativa stofiler som jag själv.
Text: Jan Norberg
Nej, vi ska aldrig vara rädda att stå för våra åsikter!
Och vi måste synliggöra subversionen och bekämpa den!
SVERIGE ingår i följande ed som svurits med en dolk mot hjärtat av dem som infiltrerat våra organisationer.
Ur andra stycket under rubriken ”The Extreme Oath of the Jesuits”:
”Therefore, to the utmost of my power I shall and will defend this doctrine of his Holiness’ right and custom against all usurpers of the heretical or Protestant authority whatever, especially the Lutheran of Germany, Holland, Denmark, Sweden, Norway, and the now pretended authority and churches of England and Scotland, and branches of the same now established in Ireland and on the Continent of America and elsewhere; and all adherents in regard that they be usurped and heretical, opposing the sacred Mother Church of Rome.”
http://www.biblebelievers.org.au/jesuits.htm
De har infiltrerat ALLT.
Vi kan göra våra medmänniskor medvetna om denna infiltration så att de slutar upp med att tjäna ondskans syften. De vill styra mänskligheten till att gräva sin egen grav.
VI SKA ALLA UPPHÖRA MED ATT VARA EN DEL I ONDSKANS MASKINERI.
Läs hela eden så förstår ni vilka krafter som förstör!
Bra artikel Jan. Du pekar på en viktig faktor till att det ser ut som det gör idag. Men den hela bilden är oerhört komplex, då det mesta hänger ihop på något vis. Därmed inte sagt att enskilda skeenden i systemet inte skulle gå att förändra, men det är nog ofta svårt.
Bra kommentar också Karl W. Du beskriver som det är, och Jan uppmanar till handling och agerande.
Problemet med att säga vad man tycker i Sverige är vad som kallas åsiktskorridoren. Åtskilliga, främst pensionärer, har ju nyligen dragits inför rätta och dömts till dryga böter och fängelse för att ha sagt vad dom tycker. Värst är det när det gäller MSM media.
Flera Kinasvenskar har under åren på bloggar gått ut och avslöjat förfalskade reportage av svenska journalister, rapporter motsvarande de Claas Relotius, reportern som nyligen sparkades från tyska Der Spiegel efter att ha fejkade sina nyheter ”avsiktligt, metodiskt och med hög nivå av kriminell energi” producerade. Resultatet har blivit systematiska uthängningar med namn i stora dagstidningar, ogrundade anklagelser om att ha falska identiteter, att vara kommunistlakejer, eller att arbeta för den ”kommunistiska diktaturens propaganda”.
De som avslöjat har fått hånfulla hotelsebrev, ”Idag är du med i tidningen X”. Allt för att tysta, och det är framgångsrikt. En del har tystats. MSM journalister har trakasserat oliktänkande i eras hem, ”granskat” deras familjer, vänner, grannar, och arbetsgivare, förstört deras familjeliv och familjer, fått dom avskedade eller uteslutna ur fackföreningar, eller till och med gått till deras hem, skrikit utanför, glott genom fönstren, eller bankat på rutorna och sedan kallat det ”normala journalistiska metoder”.
Teaterchefen Benny Fredriksson förföljdes och trakasserades med falska artiklar tills han drevs till självmord. Ingen hålls ansvarig, allt tycks ha blivit begravt av journalisternas eget rättsväsende där ingen någonsin fälls. Media i Sverige har blivit en siciliansk Cosa Nostra, sluten klan eller maffia, som tillåts ljuga och förvränga, missleda och som står över det rättsväsende som gäller oss andra.
Bonniers vill ju nu lägga under sig Mittmedia, och Bonniers har tydligt visat sin allians med den politisk makten i fallet Google. Man stänger ner regimkritiska röster och media. I den modell av Demokrati Sverige har skulle ju media vara maktens granskare. Nu har media blivit maktens verktyg.
Vi behöver förändringar.
Oschysst att låta en indoktrinerad pojkspoling svara på tokhögerns otydliga frågor.
Härligt Jan!
Efter någon månad i första klass frågade fröken varför jag alltid var gubben mot strömmen?
När jag bad henne förklara frågan, kunde jag bara konstatera att jag håller mig till det jag vet är rätt och håller fast vid det till jag får bättre kunskap. På det viset har jag alltid rätt, förutsatt att jag snabbt inser vad som är bättre kunskap. (jag kanske använder lite vuxnare ord nu)
Sedan dess har skolan mestadels ansett mig obildbar, med några riktigt bra lärare som undantag.
Jösses vad många flickor man retar med den inställningen. De försöker kräva att man ska anpassa sig till deras uppfattning om mode, smak, rätt och fel med mera. Men de som upprörs av det är inte värda min tid.
”Endast den som simmar mot strömmen når källorna”
Exakt!