DEBATT. ”Efter ca 25 år i Kina både som företagsledare och pensionär har jag nu flyttat tillbaka till Sverige efter totalt mer än 30 år i utlandet. Då kan det ju vara på sin plats att göra några jämförande reflexioner över hur jag upplevt Kina jämfört med Sverige.” Det skriver idag Anders Thorén gästskribent på Lars Berns blogg Antropocene.
Text: Anders Thorén för Antropocene (Lars Bern) | Bild: The Oriental Pearl Radio and Television Tower är ett TV-torn i Shanghai, Kina. Foto: Pixabay.com (free use licens)
Varför är Sveriges för hållande till Kina så väsentligt? Många tror fortfarande att Kina är ett utvecklingsland och tror att folket lider under en allenarådande diktatur. Inget kan vara mer felaktigt. Kina är idag en i princip en enpartistat (även om det finns vissa andra småpartier), men en mycket välmående stormakt, som utvecklas med en rasande fart, efter det att man ställde om från socialism till kapitalism.
Det Kina jag kom till 1994 har utvecklats på ett sätt, som bara fantasin kunde drömma om på den tiden. Även politiskt sett har Kina blivit mycket öppnare och nyhetsförmedlingen är minst lika bra som sina svenska motsvarigheter. Kina har bland världens bästa skolor och universitet, vilket syns på antagningarna till amerikanska ”Ivy Leage” skolor, där asiater utgör ett markant inslag idag.
- Var kommer framtidens uppfinnare och vetenskapsmän att finnas?
- Var kommer pengarna att finnas för entreprenörerna?
- Var kommer den industriella infrastrukturen att finnas?
Svaret på dessa frågor tror jag entydigt blir Asien. Se min artikel som Lars publicerade i maj 2018.
Extrapolerar man utvecklingen ytterligare ett par decennier fram i tiden, kommer ju Kina att ersätta USA som världens rikaste nation och bli den nation (med hänsyn tagen till köpkraftsparitet PPP är Kina redan världens rikaste och takten i den kinesiska tillväxten har det senaste året åter vänt uppåt), där man måste vara närvarande, om man skall tjäna pengar och som man skall hålla sig väl med, om man vill ta del av deras utlandsinvesteringar.
Därför är idag Sveriges förhållande till Kina av en utomordentlig betydelse för vår framtid. Att bygga upp ett förtroendefullt förhållande politiskt och ekonomiskt mellan nationer tar lång tid. Man kan dock rasera förhållandet på en eftermiddag.
Att Kinas förhållande till USA och Trump är ansträngt, minst sagt, är väl inte okänt. Kina har ju tagit över en stor del av USA:s tillverkningsindustri och har en positiv handelsbalans med USA om mer än 1 miljard dollar om dagen. Trump måste försöka göra något åt det, men utsikterna att han lyckas är begränsade. Man kan inte, som han gör, hota kineserna, det är inte en framkomlig strategi.
Hur är då Kinas relation till vår feministiska och humanitära stormakt?
Turismen kunde kanske bli en stor inkomstkälla för Sverige. Kinesiska turister är mycket köpstarka och spenderar mycket pengar när de är ute och turistar. Men vi gör allt vi kan för att skrämma bort dem. Jag jobbar just nu på en visumansökan för min svärmor, som vill komma hit för att besöka sin dotter några veckor i vår.
Visumprocessen för en kines för att få ett turistvisum till Sverige går till på följande sätt (Om ni inte tror mig titta på migrationsverkets web plats.)
- Jag skriver ett inbjudningsbrev.
- Fyller i migrationsverkets inbjudningsblankett.
- Jag skaffar ett personbevis.
- Adderar en kopia av mitt pass.
- Eftersom jag betalar hennes vistelse måste jag bifoga kopia av mitt bankkontoutdrag.
- Min svärmor fyller också i en ansökningsblankett.
- Information om reseförsäkring skall bifogas
När hon sedan skall lämna in ansökan avkrävs hon ytterligare följande dokument:
- Ett av notariuspublicus vidimerat bevis på att min fru är hennes dotter.
- Kopia av vårt äktenskapsbevis
- Kopia av min frus pass
- Kopia av min frus uppehållstillstånd
- Ytterligare ett brev med en inbjudan från min fru.
- Inbjudningsformulär också från min fru
En del av problemet är säker att hon är över 80 år gammal, så en hel del är nog åldersdiskriminering. Nu väntar vi bara på att ansökan skall behandlas om ett par tre veckor eller så. Kostnaden är minst 2000 kronor.
Ovanpå detta har vi dessutom den kinesiska regeringens varning till sina medborgare att Sverige inte är ett särskilt säkert land att vistas i. Tror ni detta avskräcker turister? Åker kinesen istället till Bali köper han/hon ett turistvisum vid ankomsten för 35 dollar, som kan förlängas lokalt eller får ett gratis för 30 dagar, som inte kan förlängas.
Man läser ju ofta mindre smickrande omdömen i svensk media om Kina och mänskliga rättigheter. Min erfarenhet är att vi nog idag skall vara väldigt försiktiga i våra omdömen.
De mänskliga rättigheterna i västvärlden är för närvarande under intensiv attack inte minst i Sverige. Regeringens oblyga försök att ändra tryckfrihetsförordningen före valet och lagen ”Hets mot Folkgrupp”, som ju används till att jaga svenska pensionärer, som är frustrerade av den stora immigrationen och uttrycker det på sociala medier etc.
Listan kan göras hur lång som helst. En intressant iakttagelse, som jag gjort under mina år i Kina, är att yttrandefrihet etc. utvecklas åt rätt håll i Kina medan jag upplever att i Sverige och västvärlden den utvecklas åt fel håll. Mer och mer lagar begränsar vår yttrandefrihet och ovanpå detta kommer en enig press och sociala plattformar, som gör allt för att styra informationsflödet åt ”rätt” håll.
Den nyligen av migrationsverket annonserade möjligheten för kinesiska Uyghurer att få asyl i Sverige är absolut ett diplomatiskt slag i ansiktet på Kina. Det kommer nog att straffa sig ekonomiskt, så jag tror att man är ganska bekymrade i många svenska storföretags styrelser idag. Vi måste komma ihåg, att för många svenska storföretag den asiatiska marknaden är minst lika stor, som den amerikanska.
Kina kan ju använda detta som ursäkt att missgynna de svenska företagen, som man gjorde med Norge, när Nobels fredspris tilldelades en kinesisk dissident. Jag är oerhört förvånad att en tjänsteman kan besluta den här typen av beslut, som kan få förödande konsekvenser för både svenska storföretag och på den svenska ekonomin.
För mig är det uppenbart att regeringen har godkänt detta, men vill ha en möjlighet att säga ”Detta hade jag ingen aning om” när det senare hettar till. Om jag vore i en beslutande position i Kina skulle jag tömma fängelserna på aktivister och sticka en flygbiljett till Stockholm i näven på dem. Skulle spara mycket pengar för kineserna och orsaka kaos i Sverige.
Jag antar att detta beslut är en del i omvandlingen av det socialdemokratiska partiet, som målande har beskrivits i en artikel av Johan Westerholm i bloggen Ledarsidorna.se
Enligt min mening är det hög tid för oss att omprioritera vårt förhållande till Kina. Inte för kineserna behöver oss, utan för att vi kommer att bli mycket beroende av dem för vår ekonomiska välfärd framöver.
Text: Anders Thorén för Antropocene, Lars Bern
Relaterat