Branschorganisationen Livsmedelsföretagens medlemmar har påverkats starkt av den svaga svenska kronan som fortsätter att falla. Hela 53 procent har påverkats negativt eller starkt negativt. Enligt Livsmedelsföretagen är sambandet mellan vinstdrivande export och en svag krona inte giltigt på samma sätt som tidigare.
Siffrorna är publicerade i branschorganisationens konjunkturbrev Q1 2019 (maj 2019). Konjunkturbrevet gör det även tydligt att 53 procent av företagen inom livsmedelsindustrin anser att en varaktigt svag krona minskar industriföretagens strävan efter en ökad produktivitet.
Organisationens chefekonom Carl Eckerdal har uttalat sig om problemet med export och hur ekvationen mellan en svag krona och en vinstdrivande export inte längre är lika enkel som förr:
”Den vedertagna sanningen att en svag krona är liktydig med vinstdrivande export håller inte längre. Det svenska exporterbjudandet har blivit allt mer komplext, med en stor andel importerade rå- och insatsvaror eller tjänster som fördyras i takt med att kronan försvagas, och företagen har inte möjlighet att kompensera för de ökade kostnaderna genom ökade leveranspriser”, säger Carl Eckerdal.
Angående produktiviteten har Eckerdal följande att tillägga:
”Grunden för framgång i en allt mer konkurrensutsatt omvärld är att ständigt vässa sitt erbjudande och bli allt effektivare, annars finns det alltid något annat företag i omvärlden som är redo att ta över. Sveriges höga arbetskraftskostnader, bland de högsta i världen, har hitintills kompenserats av en hög produktivitet.
En stark krona är en blåslampa för att öka produktiviteten, och om blåslampan slocknar finns det uppenbart en betydande risk att ambitionsnivån sänks. Skulle så bli fallet tappar Sverige sin främsta konkurrensfördel.”
Dyrare utländska valutor
Kronan är nu nere på samma nivåer som under IT-kraschen i början av 2000-talet. Under året har dollarn blivit cirka 10 procent dyrare och euron har blivit cirka 5 procent dyrare. För att se aktuella växelkurser kan ni läsa denna artikel från Buffert om att växla pengar. Svenska livsmedelsföretag som måste importera råvaror drabbas hårdast av valutakursen och varor som smör och olja har redan blivit dyrare.
Både industriföretag och privatpersoners lån kan också påverkas av den svaga svenska kronan. På sikt kan en svag krona leda till inflation och det får Riksbanken att höja räntan.
En svag valuta kan därför indirekt leda till högre kostnader för alla som har lånat pengar eftersom räntorna höjs. När man som privatperson ser på hur mycket man får låna för att köpa en bostad kan det vara en bra idé att räkna med lite högre räntor än vad som erbjuds idag. Samma sak gäller för industriföretag som måste ta in finansiering.
Det är även viktigt att förhandla ner räntan på lånet till en låg nivå, eftersom det ger ekonomiskt utrymme när räntorna eventuellt höjs i framtiden.
Extern skribent
