En mycket snabb och oroande ökning av psykisk ohälsa hos barn och unga, har tvingat fler länder att leta efter möjliga lösningar på hälsokrisen. I Sverige har kontakter till BRIS om självdestruktivitet och självmord ökat med 64 respektive 66 procent från 2016 till 2018. Enligt Socialstyrelsen ökar även antalet barn och unga som söker vård för psykiska besvär och med det även förskrivning av psykofarmaka.
Bild: Mindfullness. Foto: Simon Migaj. Licens: Unsplash.com (free use)
”Jag undrar vad är det för fel på mej? Är det bara perioder jag är inne i då jag mår dåligt eller är det här hur det är att vara psykiskt sjuk? Jag är lika rädd för båda två. När tankarna kommer vet jag innerst inne att jag inte vill dö. Jag vet det. Jag är inte färdig än. Men ändå upprepas alltid dåliga ord i mitt huvud som hur fet och värdelös jag är. Det skrämmer mig och när jag blir rädd tänker jag mer på döden.” – Skickat till BRIS den 14 maj 2018.
Psykisk ohälsa bland barn och unga i Sverige
BRIS släppte en rapport i år som belyser barn och ungas situation. Rapporten bygger på 77 500 kontakter från barn och unga till Bris under de senaste tre åren, men även aktuell forskning i ämnet. Från 2016 till 2018, har samtalen till BRIS ökat med åtta procent. Enligt rapporten har bland det mest förekommande ämnet varför unga kontaktar Barnens rätt i samhället, varit om psykisk ohälsa.
De tio vanligaste ämnena:
- Psykisk ohälsa
- Familj och familjekonflikter
- Våld, övergrepp och kränkningar
- Skolan
- Vänner
- Att vara ung
- Samhällets stödinstanser
- Kärlek
- Stress
- Vuxnas svårigheter
Källa: BRIS rapport 2019:1, Hur har barn det?
Psykisk ohälsa har legat högt under alla tre åren med över 9 000 kontakter per år och tre procents ökning under 2018. Den största ökningen med hela 31 procent handlade om våld, övergrepp och kränkningar.
”Det är samtal om ångest som förlamar och skrämmer, om att vilja skada sig själv eller att inte längre orka leva. De senaste tre åren har samtal om självmordstankar ökat med 66 procent, självdestruktivitet med 64 procent och ätstörningar med 47 procent.”
Ökningen av barn och ungas ohälsa bekräftas även av forskningen. Enligt samtalen känner barnen att de inte får hjälp från samhället. BRIS har under många år uppmärksammat avsaknaden av rätt stöd och efterlyst politiska reformer.
Enligt svenska Folkhälsomyndigheten har psykisk ohälsa hos andel barn fördubblats från 1980 till 2014. Nästan hälften av alla 15-åringar har psykosomatiska symptom såsom: besvär med sömnen, nedstämdhet, irritation och nervositet, huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen och yrsel. Ökade krav på arbetsmarknaden och brister i skolans funktion tycks vara troliga orsaker.
Ökad förskrivning av psykofarmaka
Förskrivningen av bensodiapeziner till barn, tonåringar och vuxna har ökat med 22 procent mellan 2006 och 2013, enligt en studie från Karolinska institutet. Det rör sig om 100,000 barn och unga upp till 24 år. Trots risker att utveckla beroende och andra allvarliga biverkningar, har många använt preparatet under en lång tid, även om det går emot riktlinjerna.
Världens största studie om mindfulness
Det är inte bara i Sverige som denna alarmerande ökning av psykisk ohälsa förekommer. En undersökning som publicerades under november 2018 och kom på uppdrag av National Health Service (NHS), fann att ett av åtta barn i England mellan 5-19 år hade drabbats av minst en psykisk störning.
Rapporten visade även på en ökning av psykisk ohälsa hos barn mellan 5 till 15 år. Ökningen var från 9,7 procent under 1999 till 11,2 procent 2017.
De mest vanliga störningarna var ångest och depression och drabbade så många som ett av 12 barn och ungdomar under 2017, mestadels flickor. Det var denna rapport som resulterade i att den brittiska regeringen väljer nu att satsa betydande resurser för att ta tag i den ökade problematiken.
Mindfulness – ett nytt ämne i skolan
Uppemot 370 engelska skolor kommer att introducera mindfulness som ett ämne. Syftet är att förbättra ungdomarnas mentala hälsa, meddelade den brittiska regeringen i början på året. Det blir den största studien i världen på mindfulness och kommer att pågå fram till 2021.
Beslutet meddelades under ”Children’s Mental Health Week” under februari i år av utbildningsministern Damian Hinds.
Eleverna kommer att lära sig avkopplingstekniker, andningsövningar och andra metoder för att motverka stress men även lära sig att hantera sina känslor på ett bättre sätt. Till sin hjälp kommer de att ha experter inom området. Syftet med programmet är att undersöka vilka metoder som fungerar bäst för att öka mental hälsa och välbefinnande hos unga.
”As a society, we are much more open about our mental health than ever before, but the modern world has brought new pressures for children, while potentially making others worse.” – Damian Hind
Även hälsoministern Matt Hancock är positiv inför möjligheten att undersöka olika sätt att hjälpa ungdomar.
”I want to see all children and young people have the opportunity to flourish – and protecting their mental health is vital to this.”
Fokus på informationsinsatser och övningar
I studien kommer fem olika tillvägagångssätt att testas. Två av dessa kommer genom korta informationssessioner, ledda av utbildad personal eller specialinstruktörer, fokusera på att öka medvetenheten om mentalhälsa och psykiska störningar bland både elever och lärare i gymnasieskolorna.
Tre tillvägagångssätt kommer istället att fokusera på lättare beröringsmetoder med mindfulness-övningar, andningsövningar och muskelavslappningstekniker i grund- och gymnasieskolorna.
Anna Freud National Centre for Children and Families som är ansvarig för genomförandet av studien, är en välgörenhetsorganisation för barn. Organisationen har över 60 års erfarenhet av att ta hand om barn och unga. Särskilt stöd kommer att riktas mot barn i vårdsystemet, med syfte att bättre identifiera de enskilda behoven.
Kritiken mot studien lät inte vänta på sig. Två parlamentariska utskott har kritiserat regeringens rapporter som programmet bygger på. De menar att regeringens satsning fokuserar på att hantera känslomässiga problem snarare än att förhindra dem.
Dr. Jessica Deighton, docent i psykisk hälsa och välbefinnande vid University College London, sa att det nya initiativet inte var menat att erbjuda snabba lösningar.
“It’s not just to make them feel better in the short-term, but to better equip them for later in life.”
Text: Sanja R. Juric
Källor
- Läkartidningen. 2018;115:FAUZ: Förskrivning av ångestdämpande läkemedel till barn och unga ökar
- BRIS rapport 2019:01 Hur har barn det?
- Folkhälsomyndighet: Därför ökar psykisk ohälsa bland unga.
- Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom
- Goverment UK: One of the largest mental health trials launches in schools
- The New York Times: Schools in England Introduce a New Subject: Mindfulness
