Helene Bergman: Från Julian Assange till Cissi Wallin

NewsVoice är en oberoende nättidning med utgivningsbevis som startade 2011. Syftet är att publicera nyheter, debattartiklar, kommentarer och analyser. Stöd vårt arbete genom att donera, sponsra (tex granskningar, utlandsreportage) eller annonsera.
publicerad 30 november 2019
- NewsVoice redaktion
Helene Bergman - Pressfoto: Model House
Helene Bergman - Pressfoto: Model House
Helene Bergman – Pressfoto: Model House

KRÖNIKA. Det började en het augusti 2010 med att media och radikalfeministerna förenades i hetsjakten mot Julian Assange. Det kanske slutar en kall december 2019 med en förtalsdom mot Cissi Wallin som hängt ut Fredrik Virtanen på sociala medier?

Text: Helene Bergma, Kärringbloggen.se

Julian Assange, anklagad utan rättegång för våldtäkt, är nu döende på ett sjukhus i London. Benny Fredriksson oskyldigt anklagad för sexuella trakasserier  bland annat i Aftonbladet och SVT begick självmord i Australien. Aftonbladet fälldes senare i Pressens Opinionsnämnd.

SVT fälldes i Granskningsnämnden. Men dessa fällningar kan inte ge Benny Fredriksson livet åter.

Fredrik Virtanen feminist och f d krönikör i Aftonbladet har fått schavottera som våldtäktsman i medierna. Trots att förundersökningen om påstådd våldtäkt inleddes och lades ner. Fredrik Virtanen har inget jobb och ingen heder kvar.

”Det var som att bli uthängd på torget och bli spottade och pissad på,” sa Fredrik Virtanen i domstolen, enligt DN.

Till saken hör att Fredrik Virtanen var en av alla dessa väletablerade journalister som i feminismens namn hetsade mot Julian Assange.

Folkdomstol

Under de nio år som gått sedan medias hetsjakt mot Julian Assange startade har de etablerade medierna i förening med radikalfeminister agerat folkdomstol och dömt män som våldtäktsmän utan att någon rättegång ägt rum vid en svensk domstol.

En domstol är en offentlig institution för rättskipning.

De frivilliga etiska regler som journalister har att rätta sig efter har konsekvent brutits.

Hypotes

Min hypotes är att denna folkdomstol där de etablerade medierna förenas med radikalfeminister i våldtäkts anklagelser startade just med Julian Assange.

Det var också då som könskriget, särskilt mot vita medelklassmän kulminerade för att sedan med oförminskad styrka pågå under nio år och nå sin kulmen med förtalsrättegången mellan Virtanen och Wallin.  Rättegången är nu avslutad och åklagaren yrkar på villkorlig dom och dagsböter för Cissi Wallin.

Dom faller 9 december [2019].

Beträffande Julian Assange så meddelade åklagaren Eva-Marie Persson 19 november att förundersökningen mot  den våldtäktsanklagade Julian Assange läggs ner i brist på bevis.

Utredningen av Julian Assange har pågått till och från under nio år. Hur många miljoner har inte detta kostat skattebetalarna?

Media som krigshetsare

För många år sedan läste jag boken ”Media som krigshetsare”, skriven av Folke Hagman. I boken beskriver författaren, genom otaliga exempel från olika krig under 100 år, hur media genom sin nyhetsförmedling inte dämpar eller förklarar konflikter och krig utan snarare underblåser dem.

Media har alltså underblåst ett annat krig – nämligen könskriget. Att media gör så är ett resultat av jakten på tidningsläsare, radiolyssnare och TV-tittare.

Sociala medier fanns inte då ”Media som Krigshetsare” kom ut 1986, men könskriget har inte trappats ner på grund av de sociala medierna- tvärtom.

Donald Boström

Donald Boström, 2015. Foto: Frankie Fouganthin. Licens: C BY-SA 4.0, Wikimedia Commons
Donald Boström, 2015. Foto: Frankie Fouganthin. Licens: C BY-SA 4.0, Wikimedia Commons

Donald Boström, välkänd journalist och fotograf var mediekoordinator mellan Socialdemokratiska Broderskapsrörelsen och internationella medier under Assange besök i Stockholm i augusti 2010. Han var i nära kontakt med Julian Assange under hela besöket då Assangeaffären tog sin början.

Donald Boström berättar på sin hemsida ”On Wikileaks and Julian Assange” bland annat:

”När Assange landar i Sverige den 11 augusti 2010, tillbringar han de kommande veckorna i Sverige omväxlande på hotell, på mitt kontor, och i kvinna As lägenhet.

Det gick inte att ta miste på den Mick Jaggereffekt Assange kändisskap redan uppnått. På nära håll blev det samtidigt tydligt att ett ömsesidigt utnyttjande pågick mellan Assange och de kvinnor som drogs till internetstjärnans lyskraft och attraherades av hans gränslöshet. När kvinna A uttryckte stolhet av att ha världens hetaste kille i sin säng var hon inte ensam kvinna att känna på det viset.”

(Det är kvinna A som hela tiden med advokaters hjälp drivit våldtäktsanklagelserna mot Assange, min anm.)

Donald Boström skriver vidare:

”Vid ett specifikt tillfälle när jag menade att Assange gått över gränsen satt vi i kvällsmörkret i bilen på David Bagares gata och pratade allvar om saken. Det var dags att sluta menade jag (…) Förutom de moraliska argumenten, var han också jagad av ett antal underrättelse – och säkerhetstjänster som tackade och tog emot när de kunde notera hans svagheter.

Jag påminde honom om några aktuella fall där vissa länders säkerhetstjänster snärjt politiska motståndare med kvinnor, droger och sex. Assange höll inte med, han kunde bedöma  de kvinnor han umgicks med menade han:

”Det är inte en svaghet, det är en styrka.”

Världsmedia

Det utvecklades ett konstruktivt samarbete mellan Wikileaks och världsmedia. De största mediehusen välkomnade samarbetet med Wikileaks. De öppnade sina sidor för de avslöjanden Wikileaks kom med, där den nya trenden med ”leaks” var en journalistisk våt dröm.

Dokumenten och the ”cables” från krigen i Irak och Afghanistan blev historiska (”the Afghanistan war logs”, juli 2010, ”the Iraq war logs”, oktober 2010 and ”CableGate”, november 2010).

Donald Boström fortsätter:

”Wikileaks stjärna steg mot zenit. Världsberömmelsen överträffade det mesta i samtiden och det fanns inte en regering eller säkerhetstjänst som inte darrade inför vad nästa avslöjande skulle bära med sig.

Det fria ordet och Fact News firade triumfer  av sällan skådat slag. Men dialektiken gjorde inget undantag för Julian Assange. Uppgång och fall är nära syskon på varsin sida av myntet.

Och fiender till Assange och Wikileaks, stora som små, saknades sannerligen inte.

Slutet för Assange i Sverige stod klart när kvinna A ringde mig en sen eftermiddag den 20 augusti och berättade att hon och den andra kvinnan i polisutredningen, kvinna S, avsåg att gå till polisen och berätta sin historia. Kvinnornas krav på Assange för att inte gå till polisen var att han skulle göra HIV-test, säger kvinna A till mig i telefon.

Efter ett tjugotal samtal fram och tillbaka mellan kvinnorna, mig och Assange – med inte så lite palaver- övertalades han att göra ett test och slippa polisutredning.

Klockan är över fem på fredag eftermiddag där jag står med min dotter vid grönsakerna på ICA Kvantum i Solna centrum. Jag ställer ner matkorgen och ringer runt till de kliniker kvinna A rekommenderar. Inget sjukhus eller klinik har möjlighet att ta emot en sen fredag, de bad mig att återkomma på måndag. Något HIV-test blir därmed inte av.”

Julian Assange den 21 okt 2019 i London efter ett förhör om utlämning till USA. Foto: Ruplty.com
Julian Assange den 21 okt 2019 i London efter ett förhör om utlämning till USA. Foto: Ruplty.com via twitter

Förbryllad

Men när Donald Boström senare läser det läckta konfidentiella förhörsprotokollet ser han att såväl kvinna S som kvinna A redan varit hos polisen och gjort sin anmälan, medan han själv stod på ICA och försökte få en tid för ett HIV-test åt Assange. Just för att Julian Assange skulle slippa polisanmälan.

Donald Boström skriver:

”Det hela började bli förbryllande. Inte minst förbryllande var det att kvinna A, dagen efter  det ofredande hon utsatts för, tog sig an att arrangera en kräftskiva till Julians ära, som hon sa, när vi bjöds in.

När jag vid midnatt lämnar kräftskivan och tar adjö sitter kvinna A och Julian Assange intill varandra. Kvinna A vänder sig till mig och säger att ”Julian sover hos mig i natt.”

Hade jag i det läget varit kommissarie Barnaby skulle jag undrat över om en kvinna som blivit så sexuellt ofredad att hon polisanmäler saken, redan dagen efter vill ha samma man i sin säng igen?”

Donald Boström skriver att han liksom den första åklagaren Eva Finnér inte bedömde det hela som våldtäkt.

”Varför jag gör den bedömningen tänkte jag berätta under den rättegång som nu aldrig kommer att bli av!

Men det sista som händer innan allt brakar loss är att kvinna A ringer mig på lördag förmiddag den 21 augusti och berättar att de nu varit hos polisen och att Assange nu är polisanmäld.

Jag ser ut genom fönstret och ser det kommande scenariot framför mig och säger till kvinna A att:

”då vet jag exakt vad som kommer att stå på löpsedlarna i morgon.”

Den gissningen var inte så avancerad. Expressens Niklas Svensson ska enligt uppgift ha fått tipset från en polisläcka, sittandes på middag på Harpsund med statsminister Fredrik Reinfeldt. Svensson kastar sig enligt samma uppgiftslämnare i en taxi för att sätta tänderna i skandalen.

Läs hela artikeln om Julian Assange av Donald Boström

Medieraseriet

Assange förtroende rasade över en natt, från hyllad hjälte och rockstar till ass hole. En person som använt Wikileaks plattform för egna syften. Om det var hela Sverige eniga om, från höger till vänster, uppifrån och ner, skriver Donald Boström

Själv blev jag chockad när jag såg Expressens löpsedel om att Assange var anklagad för våldtäkt. Efter att jag också läst den läckta förundersökningen som låg ute på nätet och som jag fått av min journalistkollega Anders Carlgren, utbrast jag spontant:

”Va, vad fan har hänt med feminismen? Och vad fan har hänt med journalistiken?”

Senare skriver jag i min bok ”Med Svärtad Ögonskugga”. En feministisk memoar som kom ut 2013, Beijbom Books.:

”Assangeaffären startade ett veritabelt kollektivt medieraseri. Niklas Svensson och hans kvällspresskolleger, däribland Fredrik Virtanen ”glömde bort” att vi har domstolar för att döma i brottmål.

Aftonbladet och Expressen släppte alla spärrar, särskilt de manliga krönikörerna som använde ord, värre än i porrnoveller när de beskrev Julian Assange.

Nu måste hjälten Assange störtas i feminismens namn och kallas för en våldtäktsman, det mest förnedrande brott som finns. Trots att han faktiskt inte ens var dömd eller åtalad.

Och här fick medias macho- och feministjournalister en gemensam fiende där de i sin journalistiska yrkes- och maktutövning agerade folkdomstol och använde ett språk som fick mig att rodna och undra var hatet kom ifrån.

Jag tror aldrig jag läst så mycket hat från journalister som då,” skrev jag 2013.

Men sedan dess har  ett stort antal män, kända och okända polisanmälts för våldtäkt inte minst under #metoo. Många har frikänts i den stora floden av våldtäktsanklagelser. Hur kommer det sig?

Text: Helene Bergma, Kärringbloggen.se

Donera till NewsVoice

Du kan stötta Newsvoice via MediaLinq

  • Oerhört bra artikel. Jag vill bidra med att höja debatten och kunskapsnivån genom att hylla Nikola Majstrovic (nu pensionerad, tidigare Aktuellt/Rapport reporter på svensk TV) Han kom 2016 ut med boken ”Makten, Pressen och det fria ordet”. Där beskriver han Bonniers väg att kontrollera svenska media. Enligt Nikola till mig, så säger han att de kontrollerar mer än 80% av svensk media. Inte bara genom direktägande av DN, Expressen och TV4, utan också via AdLibris, Pressbyrån, ja de har också inflytande över journalistutbildningen.
    Alltså är flera av de journalister som hängs ut ovan, direkt eller indirekt presstituerade av Bonniers, som ju f.ö via sina banker tjänar storkovan på de krig man kan åstadkomma genom hets i pressen.
    Ingemar Ljungqvist, likt Majstrovic sanningssökare, red AlmaNova

    • FNs Länder beskriver sin Värdsbild i Publik Cervise 30min med Lägre straff och nollkontroll på sin Agenda då får den som vill veta? Vad andra Tror? om Palme 911 Julian Putin Trump o Deep State jornalister??? Alla är Ägare du bestämmer FOX eller CNN fakenevs??? SÄPO

  • Förvisso sant, men dessa anklagelser gäller bara dem som den djupa staten vill förinta och dess grindvaktare kommer inte att anklagas:

    Av Katerina janouch: ”Jan Guillou hållit på och kladdat på mig i smyg”.

    ”Efter några glas vin hände det i princip varje gång att Jan Guillou blev närgången på ett kladdigt och genant sätt. En hand på knät under bordet, smek, slirigheter i örat, komplimanger, mer smek, smyg efter mig till toa, mer kladd. Det var precis som att han inte kunnat hålla fingrarna i styr. “Jag är mig inte lik på flera dagar efter att jag träffat dig” har han bland annat viskat i mitt öra, trots att hans hustru stått bara några meter därifrån. #metoo, kan jag lägga till”.

    Källa: http://katerinamagasin.se/du-borde-skammas-jan-guillou/

  • Lämna ett svar