”Det är helt enkelt inte längre möjligt att tro mycket på den kliniska forskningen som publiceras eller att förlita sig på bedömningen från betrodda läkare eller auktoritativa medicinska riktlinjer”, skriver dr Marcia Angell, före detta chefredaktör för en av världens mest prestigefulla medicinska tidskrifter, The New England Journal of Medicine, NEJM.
Text: Sanja R. Juric
Dr Angell är en av många läkare och forskare som har påpekat problematiken kring forskningsfusk inom den vetenskapliga medicinska forskningen, skriver Lars Bern i sin artikel Forskningsfusket satt i system inom Big Pharma. Läkemedelsindustrin kallas även Big Pharma.
Ytterligare en före detta chefredaktör för NEJM, och Harvardprofessor i medicin, Arnold Seymour Relman påpekar att läraryrket är köpt av läkemedelsindustrin. Detta menar Relman är inte begränsat endast till industrin utan sträcker sig även till utbildning och forskning.
Den största delen av den medicinska forskningen betalas av läkemedelsföretag
Av 73 studier som New England Journal of Medicine hade publicerat var 60 finansierade av läkemedelsföretag. Av dessa 60 var 50 författare anställda av läkemedelsföretag. 37 av ledande forskare för dessa studier hade accepterat pengar från ett läkemedelsföretag.
Det framkom även att studier där industrin stod bakom finansieringen hade positiva resultat mycket oftare än studier finansierade av staten. Det är 70% större risk att Big Pharma finansierade studier visar positiva resultat.
Till Drugwatch berättade dr Michael A. Carome, direktör för Health Research Group of Public Citizens i Washington (DC) att otillförlitliga kliniska studier, på grund av partiskhet, är ett pågående problematik inom forskarvärlden.
En större del av informationen och resultaten från studier som ges till allmänheten, är alltså redan från början påverkad av läkemedelsföretag.
Läs mer: Recension av ”Forskningsfusket – Så blir du lurad av kost- och läkemedelsindustrin”
Studier finansierade av industrin överdriver positiva resultat – forskningsfusk
En observationsstudie från 2010 som tittade på säkerhets- och effektstudier av antidepressiva medel, antipsykotika och ett antal andra läkemedel, avslöjade fusket av publicerade resultat. Det finns hög risk att negativa studier, det vill säga de som inte visar någon nytta med läkemedlen, inte publiceras alls.
Studier på antidepressiva läkemedel som inte var positiva publicerades i endast 3 av 36 fall. I de fall resultaten var till fördel publicerades 36 av 37. Resultaten kommer efter en genomgång av 12 olika antidepressiva preparat med 12,564 deltagare. Av 74 studier registrerade hos amerikanska Federal Drug Agency (FDA) hade 31% inte publicerats.
Läs mer: Mer än hälften av godkända cancerläkemedel förlänger varken livet eller ökar livskvalitet
Selektiv publicering av positiva resultat antydde att 94% av studierna var gynnsamma för läkemedlen när i själva verket siffran låg på 51%.
Det är detta systematiska fuskandet inom den medicinska forskningen som ligger bakom den felaktiga uppfattningen om samband mellan olika livsstilsfaktorer och hälsa, skriver Lars Bern.
”Allt har bara handlat om att till varje pris gynna och att lansera mestadels verkningslösa och farliga kemiska preparat från den industrin som i bästa fall bara dämpar konsekvenserna av den olämpliga kosten och livsstilen”, skriver han i sin artikel.
Lars Bern avslutar med att rekommendera två böcker, för er som önskar fördjupa er i ämnet forskningsfusk.
- Dödliga mediciner och organiserad brottslighet – Hur läkemedelsindustrin har korrumperat sjuk- och hälsovården
- Ralf Sundberg: Forskningsfusket bara fortsätter: macchiariniskandalen & Karolinska institutet : de ekonomiska och politiska drivkrafterna
Text: Sanja R. Juric
Källor
- Anthropocene: Forskningsfusket satt i system inom Big Pharma
- The New York Review of Books: Drug Companies & Doctors: A Story of Corruption
- Medium: The Corruption of Evidence Based Medicine – Killing for Profit
- PubMed: Outcome reporting among drug trials registered in ClinicalTrials.gov
- The New England Journal of Medicine: Selective Publication of Antidepressant Trials and Its Influence on Apparent Efficacy
