ANALYS AV BLM. Efter afroamerikanen George Floyds död i samband med att polisen anhöll honom, utbröt spontana demonstrationer mot polisvåld i många städer i USA. Demonstrationerna fortsatte, men började snart ha andra syften och fick en allt aggressivare karaktär.
Text: Dan Ahlmark
De övergick ofta till upplopp med förstörelse och bränder som resultat. Organisationerna Antifa, men speciellt Black Lives Matter (BLM), grep nämligen tillfället i akt och började organisera och leda protesterna mot sina mål, vilka inte hade särskilt mycket med Floyd att göra. Amerikanska media har av politiska skäl ständigt undvikit att beskriva kravallernas våldsamhet, och medias konsekventa benämning ”peaceful protests” om våldsamma upplopp är nu beryktade. Tittarna kan däremot i alternativa medier begrunda rader av demonstrationer, som orsakat brinnande affärer, hus och annan ödeläggelse.
Notan för dessa ”fredliga protester” uppgår nu till ett par miljarder dollar i ren förstörelse av egendom alldeles bortsett från förlusterna genom avbrott i verksamheten och bristande försäkringsskydd.
En aktuell studie har funnit, att av de 637 upplopp, som genomfördes i USA under perioden 26/5-12/9, 2020 var 91% knutna till BLM (1). Våld mot personer förekommer också i ökad utsträckning. Medan Antifa är demokraternas speciella förband av ”brunskjortor” (referens: SA, SturmAbteilung), har BLM en blandad sammansättning av fredliga vita och svarta demonstranter/sympatisörer med antirasistiska åsikter tillsammans med vita och svarta socialister samt många våldsverkare, som blivit allt aktivare.
Black Lives Matter kidnappar den antirasistiska rörelsen
Beroende på sin antirasistiska profil fick BLM stor publicitet efter dödsfallet och rörelsen fick snabbt många nya anhängare och uppenbarligen god finansiering. Man utnyttjade den fördelaktiga situationen, men anpassade snart demonstrationerna till sitt huvudbudskap, som gäller förändring av hela samhället. Rörelsen är nämligen ingen medborgarrättslig organisation utan en kulturmarxistisk rörelse med starka inslag av ekonomisk marxism med betoning på stöd åt afroamerikaner.
Beteckningen kulturmarxism avser, att rörelsen syftar till ett kollektivistiskt samhällssystem, där den marxistiska offer/förtryckar-modellen i form av identitetspolitik konsekvent tillämpas i samhällsanalysen, aktiviteterna och agitationen. Metoden tillämpas även på andra områden än rasförhållanden, för hela det amerikanska samhället sägs vara orättvist. Traditionellt marxistiskt tänkande påverkar BLM:s syn på ekonomin, men eftersom antirasism är det, som drar in folk till BLM, används självfallet det temat särskilt energiskt nu.
BLM betyder inte ”All Black Lives Matter” utan man inriktar sig beträffande dödade svarta enbart på ”rasistiskt” polisvåld. I andra avseenden sägs USA vara uppbyggt för att hindra svarta och andra minoriteter att förbättra sin ställning, vilket påstås kräva en total omvandling av samhället till ett med klara socialistiska inslag. Betoningen på dessa teman visar, att rörelsen agerar under falsk flagg såsom medborgarrättslig. Istället är den främst inriktad på att allmänt skapa ett socialistiskt samhälle under förevändningen, att man eliminerar rasism och våld mot svarta.
Amerikanska poliskåren generellt inte rasistisk
Den slutsatsen stöttas av den amerikanske justitieministern William Barr. Han säger att:
”Black Lives Matter inte är intresserade av svarta liv, de är intresserade av dem som rekvisita — ett litet antal svarta som dödas av polisen under konfrontation, vanligen mindre än ett dussin per år, men vilka de kan använda som medel för att förverkliga en mycket bredare politisk agenda” (2).
Vad Barr avser är obeväpnade svarta, som årligen dödas av svarta eller vita poliser, och vars antal är några promille av totala antalet dödade svarta under ett år (3). Antalet dödade och obeväpnade vita är samtidigt dubbelt så stort.
Dock har man inte alls kunnat fastställa, att poliskåren är rasistisk, men självfallet finns i denna stora heterogena kår personer, som är rasister. Beträffande dödade afroamerikaner år mördades 2018 nio av tio just av sina rasfränder, medan 4% sköts av vita och svarta poliser. Nästan alla av de senare hade gripit till vapen mot ordningsmakten. Antalet obeväpnade svarta dödade av polisen är som sagt obetydligt (3). BLM är alltså bara intresserade av dödade svarta, som skjutits av poliser och anklagelsen att USA i sin helhet är ett rasistiskt samhälle har inte alls visats vara sann utan är idag orimlig.
BLM-rörelsens karaktär
Beträffande rörelsens tre grundare sade en av dessa i en intervju, att särskilt två av dem är ”trained marxists” (4). När extremister öppet säger vad de tror på, bör man tro på dem. Detta innebär naturligtvis inte, att de flesta, som stöder BLM är marxister, utan en betydande del är bara ”useful idiots”, men BLM:s mål avslöjar rörelsen, och dess åsikter på några få områden redovisas nedan (5). De visar just dess kollektivistiska och stundom rasistiska syn avseende den önskade samhällspolitiken:
- Utrikespolitik: USA ses som ett imperium, och en global befrielserörelse, som ska befria världen från amerikansk imperialism, från kapitalism och vit överhöghet samt patriarkat, ska bildas. Det innebär inledningsvis, att hälften av den amerikanska militärbudgeten ska elimineras, och alla militära styrkor dras tillbaka och baserna utomlands läggas ner. Hur de många diktaturerna och auktoritära staterna i världen (som styr i mer än hälften av FNs medlemsländer), ska hanteras, framgår inte, medan typiskt nog Israel särskilt stämplas som en apartheidstat. Palestina stöds självfallet. Vilka ”frihetsrörelser” runtom i världen BLM vill samverka med är okänt. Skadestånd ska ges nationer, där USA bekämpat terrorister och andra rörelser.
- Subventionering av svarta: Skadestånd ska ske till svarta från både det offentliga och bolag för gångna och nuvarande övergrepp (som slaveriet och fortsatt utnyttjande). Det sker genom en garanterad basinkomst för svarta betalad särskilt av hög- och medelinkomsttagare genom kraftigt progressiva inkomstskatter, medan låginkomsttagare istället erhåller fri samhällsservice. Beträffande mat, bostäder och fast egendom ska svarta amerikaner genom offentlig finansiering få ”kontroll” gällande sina behov av dessa. Svarta individer ska ha full och fri tillgång under livet till utbildning på valfritt universitet, college eller teknisk skola/högskola. Alla svarta människors studieskulder efterskänks retroaktivt.
- Skattepolitik: Trots att 1 procent av inkomsttagarna (de med högst inkomst) i USA redan betalar 37 % av den totala federala inkomstskatten, och de 10 % med högst inkomst betalar 47 %, föreslår BLM, att marginalskattesatsen höjs initialt till 50 % och därefter till 80 %. Eftersom 44 % av inkomsttagarna inte betalar någon skatt, ska då övriga (46 %) betala resten. BLM vill inte beskatta varor utan istället oönskade företeelser. Det innebär att arvsskatt, skatt på kapitalvinster, fastighetsskatter och en finansiell ”spekulations”skatt införs eller höjs. En federal förmögenhetsskatt ska också införas. Dessutom ska de femtio delstaterna samtidigt införa och höja sina skatter på motsvarande inkomster och tillgångar.
- Skolor: Skolutbildningen i landet ska omformas till att på alla områden inkorporera intersektionella och multikulturella studier. Det nya kursinnehållet kommer då i praktiken innebära en indoktrinering i de vitas påstådda ”rasism” samt i kulturmarxism/traditionell marxism, ända från att eleven börjar skolan.
- Diverse: Liksom alla socialistiska rörelser önskar BLM fortsätta undergräva den traditionella familjestrukturen, vilket haft ödesdigra verkningar i det amerikanska svarta samhället. Man önskar också försvaga polisen genom att skära ned dess finansiering samt eliminera fängelsesystemet. Därtill ska försäljning av alla droger legaliseras och ersättning ges till tidigare straffade för sådana brott. Illegala immigranter ska få rösta i lokala och delstatsval.
Ja, antirasismen försvinner i massan av kulturmarxistiska förslag, där vissa dessutom är rent rasistiska. BLM kan allmänt sägas skada antirasismen genom sin egen rasism samt extremism.
Text: Dan Ahlmark
Dan Ahlmark är ekon lic och jur kand. Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid EFI/HHS startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi. Han gav 2017 ut boken ”Vakna upp! Dags att dö!! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”.
Referenser
- Gateway Pundit: PEACEFUL PROTESTS: New Study Finds 91% of US Riots Are Linked to Black Lives Matter
- Fox News: Leo Terrell says BLM ’doesn’t care’ about Black police; Barr being criticized because he is White
- Transylvania Times: Statistics Don’t Support Police Bias
- The Real News Network: A Short History of Black Lives Matter
- Action Institute: Explainer: What does ‘Black Lives Matter’ believe? (En bra dokumentation av BLMs olika programpunkter med hänvisningar)