DEBATT. Genomsnittsmedborgaren spenderar runt 18% av sitt liv på skolbänken. Hur stor del av den tiden kan anses vara verkligt produktiv? Låt de ambitiösa och begåvade eleverna löpa för lösa tyglar igenom skolsystemet på halva tiden. Det skriver Magnus Thisner som vill Reformera utbildningssystemet.
Text: Magnus Thisner (Facebook) | Student. Foto: Silvia Rita. Licens: Pixabay.com
Optimalt vore att de studerande går med spända steg och förväntan till skolor och universitet, sitter som ett tänt ljus, lyssnar till allt vad läraren eller föreläsaren säger, kastar sig entusiastiska över läxor och övningsuppgifter och har verklig nytta av det de lärt sig samt dessutom kan använda och tillämpa den kunskap de inhämtat. De kommer sedan skinande ut i arbetslivet, får snabbt jobb och kommer fort in i sina arbetsuppgifter då de har relevanta kunskaper, teoretiskt såväl praktiskt.
Verkligheten är mycket långt från detta scenario. För många är skolåren en enda lång golgatavandring. Man packas i salar och i årskullar där elevernas studiefärdigheter är minst sagt ojämn och alla förväntas hålla en medelstudietakt som skapar stor frustration hos de snabba och ångest hos de långsamma, och blandade känslor hos dem däremellan. Bara detta leder naturligtvis till ordningsproblem som skolk, mobbning, vandalism etc samt tjänar som grogrund för en uppsjö av ”diagnoser” till glädje för Big Pharma och en inkapabel armé av psykologer och psykiatriker.
De som inte ramlar av och klarar sig igenom gör det ofta genom korvstoppning, hårdplugg och utantillinlärning som sedan spys upp inför skrivning eller tentamen för att därefter helt falla i glömska. Det går att lära sig saker utantill och på så sätt ta sig igenom utbildningar utan att egentligen kunna någonting – jag vet av egen erfarenhet.
Nuvarande urartade system (anno 1842) skulle givetvis kunna förbättras nödtorftigt genom att självklara åtgärder som striktare ordningsregler och att lärarens auktoritet förstärks. Återinför betyg från första klass. I Finland har man detta och det är inte ens en fråga, men så ligger man också bland de högsta i PISA-undersökningarna (som medelmåttig elev upplevde jag själv betygsystemet som ett stimulerande ”spel” och värdefull sporre för att anstränga mig redan på lågstadiet).
Wok-kulturen förlamande inverkan på främst den högre utbildningen med bl a påtvingade kurser i genusvetenskap etc, bör stävjas. Överhuvudtaget bör den dogmatiska prioriteringen högskoleutbildning ifrågasättas. Många som går ut får ändå bara underkvalificerade arbeten. Det finns inget skäl till att t ex kräva att en handläggare på ett statligt verk har universitetsexamen då en gymnasieexamen skulle duga lika bra.
Reformera utbildningssystemet – förstärk inslaget av lärlingskap
Satsa mer på gymnasiets yrkesprogram istället där efterfrågan finns, men förstärk inslaget av lärlingskap. Undersökningar har dessutom påvisat att för lång utbildningstid är kontraproduktiv med sjunkande IQ som följd!
Bortsett från förbättringar som kan göras med det rådande systemet, varför inte med ett Alexanderhugg ge hela utbildningsväsendet en rejäl skjuts uppåt! Hur då?
Utbildningen görs alltså om radikalt! Få till stånd ett system där eleverna kan studera i sin egen takt så långt ner i åldrarna som möjligt. Eleverna studerar enligt ett system där de betar av kurser och ämnen på beting-basis genom att använda typ checklista över det den teori som behöver inhämtas, varvad med praktikuppgifter. Studerande kan studera individuellt, i par eller i grupp – helt i sin egen takt med hjälp av handledare.
Tack vare internet och nya verktyg som webinars kan studerande genom nätet få tillgång till de bästa föreläsarna och googla fram kompletterande kunskaper. Praktikuppgifter görs tillsammans med annan/andra studerande. Eleverna ansvarar själva för att ta sig igenom programmet och att hjälpa varandra i hög utsträckning istället för att passivt anpassa sig till statiska, lärarledda kursplaner.
Med detta kan man komma tillrätta med det enorma resursslöseriet som det innebär med elever som bara ”sitter av” och dagdrömmer sig igenom stora delar av sin utbildningstid, utan att egentligen lära sig för livet. Att ha utbildningen som ett beting för in ett spelmoment hos barn och ungdom och åtminstone den stora majoriteten kommer att uppleva detta mycket positivt.
Läs mer: Magnus Thisner: Skrota välfärdssystemet – Bygg ett nytt
Man låter alltså de begåvade och ambitiösa eleverna löpa för lösa tyglar och plöja igenom grundskola, gymnasium och universitet kanske på halva tiden jämfört med med rådande system med fixerad utbildningstid och takt.
De kan komma ut i arbetslivet och vara fullt kapabla redan som tonåringar i stället för en bra bit upp i tjugoårsåldern. Den stora majoriteten elever och studenter skulle förmodligen klara av ett sådant system, medan den minoritet det inte passar för kan undervisas som vanligt eller med någon lämplig blandning av gammalt och nytt system där man kan sätta in extra resurser.
Unga människor skulle alltså kunna komma betydligt tidigare ut i arbetslivet, känna att de bidrar och slippa att demoraliseras av långa, ändlösa utbildningar. Många som annars skulle misslyckas och hamna utanför med depression och ”diagnoser” som följd, blir istället lyckliga och produktiva samhällsmedborgare.
Detta leder givetvis även till att deras pensioner blir bättre genom fler yrkesverksamma år tillgodo och att de som vill då kan pensionera sig tidigare än idag. Ett nytt system av det här slaget skulle för övrigt kunna öka BNP väsentligt.
Text: Magnus Thisner | Läs mer av Thisner
Relaterat
- Läs mer om det svenska välfärdssystemet i NewsVoice
Tack Magnus, återigen briljanta förslag som skulle hjälpa upp vårt samhälle både ekonomiskt och förbättra mentala hälsan i landet. Dessutom skulle rättvisa skipas då duktiga och ambitiösa elever inte längre skulle förtryckas av vårt nuvarande skolsystem.
Det är ju just sådana onormalt begåvade personer som hela samhället kan ha sin stadga och nytta utav.
Men det system vi nu har går åt andra hållet. De trycker ner de begåvade så att de ”sitter av tiden” i denna destruktiva miljö, till nytta för ingen.
Pol Pot mördade alla med glasögon för att de betraktades som intellektuella. I Sverige gör vi inte så.
Vi har ett mycket mer manipulativt sätt för att avliva våra begåvningar.
Tack Helen Sjöstedt. Det kommer snart att bli betydligt ljusare.
Tack Magnus Thisner !
Älskar och instämmer helt och fullt med ditt inlägg!
Har en son som klassad som särbegåvad som riktigt liten.
Han blev utredd innan förskole klass två gånger! Fick av psykologen veta att det vore bra om han fick gå in och ha matte tex med 5:orna någon gång i veckan plus betydligt svårare uppgifter än han nu på dagis hade även i andra ämnen. Skolmöte med psykolog och skolans rektor och specialpedagog anordnades för att förstärka och förtydliga det.
Vad tror ni hände?
Inte ett skit. Sonen gav upp till slut han hade om han hade fått gått igenom hela skolsystemet på några få år.
Men har konstant blivit motarbetad av just skolsystemet. Och de pedagoger som arbetat där inom. För att de helt enkelt inte verkar ens lita på de som gör utredningar och deras specialist kompetens.
Så de ”vågade” bokstavligen inte göra det de hade underlag för att göra med utredningarna. Pga att det enda han haft svårt med är den sociala utvecklingen.
Men om de hade vågat är jag övertygad om att även den biten hade fått en chans att utvecklas mer optimalt. Då han alltid kommit bättre överrens och förstått och alltid haft äldre barn som han fungerat betydligt bättre med.
Sonen har alltid tidigare hungrat efter intellektuell kunskap och stimulans. Ju svårare desto mer engagerad och fokuserad blev han.
Men inom systemet kraschade han och gav upp mer eller mindre. Väldigt tidigt då han till slut sa att kunskap är ingenting värt. Var nog i 2-3:an.
Från en positiv och sprudlande kille till
Nedstämd, depressiv.
Mår alltså väldigt dåligt över hur han blivit bemött inom skolsystemet.
Det är riktigt att S i Sverige har anammat nivelleringen och sett det som en del av klasskampen. Men dom har i sin tur ärvt konceptet från Usa som britterna genom Pilgrim Society pådyvlade Usa.
Nämligen att avsiktligt fördumma befolkningen för att göra det lättare att styra Usa(och andra) i den riktning som gynnade det brittiska imperiet.
I bakgrunden uppfann britterna viktiga delar av den typen av socialism som kommit att dominera här med avsikt att kontrollera oppositionen och finta bort folkliga demokratiska strömningar.
Jag tror att det vore klokt att dra lärdom av hur Kinas utbildningssystem fungerar. Och även klokt att dra lärdom av hur deras faktiska värdegrund ser ut eftersom dom vill uppnå och levererar resultat. Alltså bortom eventuella retoriska finesser som kanske finns kvar med hänvisning till deras tidigare system.
Alla från vänster till höger i väst bör ödmjukt inse att vi behöver lära om.
Bla bla fina ord som inte gör någon nytta i nuläget. Förstörelsen av skolan och befolkningen ingår i den här plandemin. Vore bättre ni lade krut på att de styrande använder media och framförallt TV att få oss ta ett giftigt vaccin mot ett virus som inte är ett dugg farligt.
De får stå emotsagda när de säger att de nu vet mer hur man behandlar denna nyss okända sjukdom. Inte ett ord om att de lät bli att ge adekvat vård utan satte in palliativ vård i stället.
Jag anmälde senaste Agenda som handlade om vaccination till deras granskningsnämnd. Vore bra om fler gjorde så.
Någon enstaka kan de strunta i men om det blir tusentals ?
Det handlar om att barnen också har metabola sjukdomar som ger inlärningssvårigheter inte att de är lata.
Regeringen försöker införa skolplikt från 3 års ålder. SKRIV PÅ PROTESTLISTAN !
Den socialdemokratiska jämställdhetsfanatismen har nu i dryga 50 år verksamt bidragit till Sveriges prekära situation. Avskaffandet av ”den gamla studentexamen” 1968 i den heliga jämställdhetens, jämlikhetens namn, motiverat av en förment uppfattad ”orättvisa av att man inte kan välja sina föräldrar”, var då (60-talet) ett vinnande koncept bland ”allmogen”. Det är intressant att kunna konstatera att samma argument förs fram nu, alltså detta med orättvisan i förälder-val, trots att man för ett halvsekel sedan har förbrukat just detta krut.
Varför var då gamla gymnasieskolan bra, eller åtminstone tämligen hygglig med sitt kunskaps skapande och en hygglig förberedelse till mognad för vuxenrollen? Jo, den svenska skolan var en differentierad skola då för tiden. Folkskolan kunde leda till realskolan, som kunde leda till gymnasiet och en (inte alltid given) studentexamen, som var en nödvändig ingrediens för att läsa vidare på universitet eller högskola, som i sin tur i ett flertal av sina utbildningsgrenar kunde vara starkt konkurrent utsatta (vilket ju faktiskt gäller även idag). Hårda bud hela vägen enligt dagens betraktelse sätt, väl?
Likaså var betyg verktyget för att sålla agnarna från vetet, so to speak. Ett ruskigt och ohyggligt och snudd på odemokratiskt verktyg, att använda sig av, anser tydligen många.
Till detta kommer naturligtvis allt annat elände som tillkommit mer eller mindre parallellt. Den vansinniga ras- eller invandringspolitiken som den kallas, med febrilt sökande efter helt olämpliga nya skolelever är självklart en betydelsefull komponent, liksom vänsterns rabiata barn- och föräldrapolitik, som misslyckats i alla sin former.
Man får inte glömma bort att det är av stort värde att få följa sin åldersgrupp genom skolan. Att hitta sin tillhörighet socialt och psykologiskt insin åldersgrupp ska inte underskattas, det kan vara av större betydelse än att rusa igenom kurser i snabbare takt.
Mvh
Ulf
Dagens utbildningssystem har uppenbarligen inte som sin uppgift att skapa några kunniga, kapabla eller ansvarsmedvetna medborgare. Istället så går det i motsatt riktning. Dagens ungdomar ska fördummas så till den milda grad att hela vårt land kommer till slut att bli någon form av u-land.
När jag gick i skolan så fanns det s.k. yrkesskolor. Jag vet inte om de finns längre. Men man skapade en förberedande yrkesarbetare som visste något så när om vad yrket gick ut på och därifrån kunde personen vara igång att ha en möjlighet att kunna försörja sig. Jag gick i skolan totalt i !0 år och jag trodde att det aldrig skulle ta slut. Min Far tog in mig på hans arbetsplats som Timmerman och på ca 3 år så kunde jag hantera detta yrke med en möjlighet att försörja mig och har så gjort i 50 år.
Dagens skolverksamhet känns mer som att eleverna ska tillse att dessa s.k. lärare har ett jobb att gå till och om eleverna lär sig och inte minst hittar vad denne är intresserad av så är det bara tur.
Min skoltid så här nu långt senare är som en låååång golgatavandring där jag lärde mig de grundläggande färdigheter som jag senare hade användning av ett ytterst fåtal färdigheter.
Tack Magnus för en ytterligt angelägen angelägenhet.