HÄLSA. ”Tillämpbara forskningsresultat utmynnar i det optimistiska att Alzheimers sjukdomen kan tryckas tillbaka, men då gäller det att ta tillvara de forskningsrön som faktiskt finns idag”, säger Agneta Schnittger (MD) och Ingemar Ljungqvist till NewsVoice i ett öppet samtal om Alzheimers sjukdom.
Text: Torbjörn Sassersson
Det finns gott hopp för den patient som fått diagnosen Alzheimers sjukdom och för de anhöriga till denne. Schnittger menar att sjukdomen inte är obotlig. Det är därför viktigt att den sjuke och de anhöriga inte bara lägger allt hopp till så kallade bromsmediciner, vilka oftast enbart symptomlindrar.
Ett behandlingsprogram med 36 punkter framtaget av amerikanen Dale Bredesen och norrmannen Iver Mysterud kan förändra situationen radikalt för den sjuke. Det gäller bara att följa protokollet och inte avvika, säger Schnittger och Ljungqvist.
Ingemar Ljungqvist säger att forskningen enbart är inriktad på att behandla placket i hjärnan som uppstår vid Alzheimers sjukdom, men att den egentliga funktionen hos placket är att skydda hjärnan mot inflammation. Om placket tas bort med medicinering accelererar sjukdomsprocessen eftersom skyddet mot sjukdomen reduceras, säger även Schnittger. Ingemar Ljungqvist är också inne på dr Erik Enbys teori om att det handlar om en infektion vilken kroppen besvarar med en inflammation där placket är försvaret.
”Detta går helt på tvärs mot Hjärnfondens stort upplagda insamlingar. De ger kanske gott om pengar – men man blir inte klarare i huvudet”, skriver Ingemar Ljungqvist till NewsVoice.
Laurinsyra kan vara avgörande vid Alzheimers sjukdom
Laurinsyra är kraftigt svamphämmande och har därför effekt på de patienter som har den form av Alzheimer som innebär att mikrosvamp trängt in i hjärnan. Ingemar Ljungqvist säger att det finns mycket höga halter av laurinsyra i kokosfett, palmolja och modersmjölk.
Ljungqvist berättar att laurinsyrans funktion i kokosnötter är att förhindra svampinfektion i nöten så att den ska klara av att guppa framöver över ett hav i flera månader och sedan kunna slå rot på en strand utan att börja mögla någonstans på vägen.
Agneta Schnittger säger att det fina med tex kokosfett är att det inte behövs något insulin för att hjärnan ska kunna tillgodogöra sig energin från kokosfett till skillnad från energi från kolhydrater. De säger även att det finns en koppling mellan munhålans bakterier och Alzheimer. Vid tex rotfyllningar och tandköttsinfektioner kan bakterier ta sig in i blodbanorna och därefter smyga sig upp i hjärnan.
Agneta Schnittger och Ingemar Ljungqvistsäger att 100-tals läkare i USA utbildas i den metod som utvecklats av Dale Bredesen och Iver Mysterud. De hoppas att metoden sprids till Europa eftersom den kan rädda liv och minska lidandet för miljontals Alzheimerssjuka i världen.
Text: Torbjörn Sassersson
Relaterat
- Se fler samtal mellan Agneta Schnittger och Ingemar Ljungqvist
- Det finns mer att läsa i Agneta Schnittgers artikel i nr 8/9 av Medicinsk Access 2019 (sid 32-35) om det nya åtgärdsprogrammet för Alzheimers sjukdom.
- Morgenbladet: Vi må tenke nytt om Alzheimers (Iver Mysterud)
- NCBI: Dale E. Bredesen, md: Reversing Cognitive Decline
- Almanova: Hva alle bör Vite – 36 punkter mot demens