OPINION. Svenska media menar att världen måste minska mängden koldioxid i atmosfären. De tror att mer koldioxid skulle farligt värma atmosfären. Det är en missuppfattning. Tvärtom behöver världen mer koldioxid i atmosfären. Koldioxid är nämligen växternas livsnödvändiga näring och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre.
Nuvarande globala halt är 415-420 ppm (miljondelar) med regionala variationer. Varma hav gasar ut, och kalla hav löser (absorberar) koldioxid. Därför är halten högre runt ekvatorn än mot polerna, men historiskt är koldioxidhalten ändå låg trots sena tiders ökning. Tidigare perioder med rikare växt- och djurliv var både flera grader varmare och hade flera gånger högre koldioxidhalter.
Däremot har de senaste 2,5 miljoner årens upprepade istider haft lägre koldioxidhalter. Ända ned mot – och under – 200 ppm. Så låga halter klarar bara de mest härdiga växtslagen, Då är naturen mest tundra.
Vi har egentligen en sammanhängande istid sedan 2,5 miljoner år med längre nedisningar och kortare värmeperioder. Nedisningarna var först runt 40,000 år långa, men har den senaste årmiljonen varat ca 100,000 år.
Värmeperioderna har varit 10-15.000 år långa. Vi lever troligen i slutet av den senaste. Den har varat i nära 12,000 år.
Kalla hav och stora skogar har i årtusenden bundit koldioxid så att halten även under värmeperioderna knappast nått högre än drygt 400 ppm – precis som nu. Värmeperioden före senaste nedisning varade i ca 10,000 år och tycks ha varit några grader varmare än nu.
Väl medvetna om koldioxidens nytta för växtligheten ökar nutida frukt- och grönsaksodlare halten i växthus två till tre gånger för rikare utbyte, men atmosfären är inget växthus, för den saknar tak och väggar. Dock värmer solvärme haven, som gasar ut mer koldioxid. Mer värme och koldioxid får det att växa mer.
Efter Lilla Istidens kyla har mer värme och koldioxid gynnat växtlighet och grödor. Sedan 1930 har världens skördar ökat mer än fem gånger. Fler har fått det bättre. Färre lider nöd och svält – frånsett covidkrisen.
Det är det konkreta resultatet av måttlig uppvärmning och mer koldioxid, men det hotas nu dubbelt. Dels av tecken på kallare klimat igen, dels av mänskliga försök att minska atmosfärens koldioxidhalt.
Svenska nyhetsmedier tävlar i förmenta klimathot
Påstått klimathot är nu huvudtema för svenska nyhetsmedia. De tävlar i att överglänsa varandra dels i alarmerande skildringar av förmenta klimathot, dels i önsketänkande om ny teknik och nya satsningar för att möta påstådda hot.
Dessa skall mötas med elektrifiering av alla slags fordon, även båtar och flygplan. Det skall göras med sol-, vind- och vattenkraft, vätgas, möjligen kärnkraft men inte biokraft och absolut inte kolbaserad energi.
Detta anammar media kritiklöst utan att analysera hinder, följder eller kostnader. Inser de betydelsen av att elenergi behövs hela tiden utan avbrott för att samhälle och näringsliv skall fungera?
Det blåser och är solsken bara ibland, sällan när det som bäst behövs. Då behövs reservkraft. Det är i Sverige vatten- och kärnkraft. Bäst att hålla sig till dem från början – särskilt som vi redan har dem.
För biokraft och biobränslen räcker inte råvaran och konkurrerar därtill med mat och andra mer angelägna behov. Vi ska inte elda upp våra skogar!
Elfordon får för överskådlig tid energi från batteripaket av litium/jon. Sådana väger runt 7 kg per kWh och kostar 1,200-1,500 kronor per kWh. Ett 60 kWh batteri ger 25-30 mil praktisk räckvidd, väger 420 kg och kostar 72-90,000 kronor.
Även om de långsamt blir lättare och billigare, är sådana batterier för tunga och dyra för större fordon – liksom för båtar och flygplan. Dessutom är de miljöfarliga med sällsynta och dyra metaller, som främst kontrolleras av Kina.
Alternativet vätgas ger visserligen bara vatten som restprodukt i motorer. Men innan den kommer dit kräver den mycket energi i flera steg för tillverkning, hantering och distribution.
Vätgas finns inte i naturen utan måste tillverkas. Det kan göras med naturgas, som redan är ett bränsle. Att göra ett bränsle av ett annat bränsle är en onödig och fördyrande omväg. Detsamma gäller biogas, vars råvara inte räcker i konkurrens med annat.
Vätgas kan också göras med spjälkning av vatten genom elektrolys. Det kräver stora mängder energi i flera steg och är mycket dyrt.
Sedan måste vätgasen hanteras, lagras och distribueras. Vätgas är tunn och flyktig med lågt energiinnehåll och måste komprimeras till minst 200 bars tryck. Energikrävande, dyrt och farligt.
Vätgas kan också hanteras som vätska vid 253 minusgrader (nära absoluta nollpunkten!). Även det är energikrävande och farligt.
Därför förlorar vätgas 70-80 procent av sin energipotential på vägen till fordonet. Dyrt, komplicerat, onödigt – och farligt. Sverige har i dag fem (5) tankställen för vätgas. Att bygga ut ett nät blir dyrt, tidsödande – och farligt.
Inte heller för produktion av järnsvamp respektive stål passar vätgas. Nackdelarna är desamma: oerhört dyrt, energikrävande – och farligt.
Allt detta för att till varje pris undvika den rikliga, energirika och billiga energi vi annars får från kol, olja och gas ur marken. Att den står för 80-85 procent av världens samlade energiförsörjning tycks svenska debattörer vägra inse.
För att slippa kolhaltiga bränslen subventionerar Sverige vind-, sol- och biokraft samt vätgas på sätt som försämrar konkurrensläget för andra energislag, inte bara kolbaserade och kärnkraft utan även vattenkraft.
Det ger luft i värderingen av vind- och solenergi och får svenska näringslivs- och ekonomijournalister att förväxla uppblåsta aktiekurser med faktiska leveranser av produkter och tjänster.
När den bubblan spricker, skrivs uppblåsta värden ned med förluster för alla som i god tro har investerat i ”grön teknik” – inkl. våra pensionsfonder. Då får media svårt att försvara sin kritiklösa skildring av denna politik.
Signerat
Bo Hedberg, bergsingenjör, tidigare teknisk attaché i Washington
Ingemar Nordin, prof. em. vetenskapsteori
Tege Tornvall, näringslivsjournalist, skrivit boken ”Tänk om det blir kallare?”
Staffan Wennberg, ekonom och företagare
Sture Åström, civ. ing., tidigare industriman
Relaterat
- Läs mer i NewsVoice om den kommande istiden
- Glöm inte Lilla Istiden väderprofessorn Erik Kjellström
- Klimatsans.com