Talman Andreas Norlén i härva med mediestöd – Nya Riks avslöjar

MEDIA & GRANSKNING. Sveriges Rikes talman Andreas Norlén plockade ut 4 miljoner kr åren 2007-2020  i ett bolag som inte har någon verksamhet, förutom koncernbidrag från ett bolag som lever på driftstöd. Länstidningen Östergötland (LÖ) fick redaktionsstöd av MPRT, men pengarna gick inte bara till LÖ utan gick vidare till Andreas Norléns mamman.

Text: Nya Riks

I december 2020 framkom det att Länstidningen Östergötland (LÖ) fick redaktionsstöd av Myndigheten för press, radio och tv (MPRT). Utdelningen var något blygsam och omfattade bara 605,254 kronor. För att få del av stödet har LÖ uppgett att de hade redaktionella kostnader på 1,867,947 kronor för helåret 2019 där kostnaderna för hela utgivningen låg på 5,832,695 kronor.

Handläggare i detta fall var en inhyrd konsult vid namn Hilda Wall Gullstrand från bemanningsföretaget Randstad. Vad hon säkert inte var medveten om i sin handläggning var att pengarna inte bara hamnade hos en tidning i Östergötland utan gick vidare till mamman för talman Andreas Norlén.

Detta är historien om talman Andreas Norlén och hans mamma. Detta är journalistik som systemmedia aldrig kommer att skriva om. Långt över 60 miljoner kronor i presstöd har de fått sen han kom in i riksdagen. Sånt skvallrar man nämligen inte om.

Talman Andreas Norlén vaggades in i bidragsbranschen för dagstidningar

Andreas Norlén är det enda barnet från Gunilla och Urban Norlén och växte upp i Ödeshög. Hans mor verkar ha varit den drivande företagaren i den lilla familjen och startade flertalet tidningsverksamheter som i dag drivs från Motala. Andreas blev snabbt intresserad av familjens verksamhet när han växte upp och startade redan 1993 sitt eget lilla företag, Andreas Norlén AB.

Från denna tid höll familjen mest på med gratistidningar, något som de fortsatte med fram till 2007 när verksamheten såldes. I samband med detta gick de över till den mer lukrativa tidningsbranschen som lever på presstöd från staten. Detta sker alltså nästan samtidigt som Andreas kommer i riksdagen.

I slutet av 2005 köpte familjen via bolaget Kurirengruppen i Sverige AB tidningen LÖ och fortsatte senare under 2010 med förvärvet av Länstidningen Värmlandsbygden (LV), men något ägarintresse från talman Andreas Norléns sida har aldrig funnits registrerat med riksdagen.

I riksdagens deklaration ”Ledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen”, listar Andreas inga ägarintressen alls. Han medger dock att han sitter i styrelsen för att alla bolag som inbringar enorma mängder statsbidrag varje år. Källa riksdagen. Skärmdump Nya Riks.

Samtidigt som Kurirengruppen i Sverige AB förvärvade LÖ från Centerpartiet 2005 och började leva på bidrag istället för annonsörer jobbade talman Andreas Norlén heltid för gruppen. Han var ansvarig utgivare och genomförde det redaktionella arbetet med runt tio anställda.

Riksdagsinträdet ställer till problem för talman Andreas Norlén

I oktober 2006 påbörjade dock Andreas Norlén sitt arbete i riksdagen och kunde därför inte längre vara fullt delaktigt i familjens företag.

Hela detta framstår säkert som helt normalt men det finns ett litet problem i denna solskenshistoria. Talman Andreas Norlén AB är nämligen samma företag som Kurirengruppen i Sverige AB och Andreas är troligtvis den som är verklig huvudman för allt. Företaget Andreas Norlén AB bytte helt enkelt namn år 2000 och tog samtidigt över alla familjens verksamheter som moderbolag.

I denna veva eller i samband med inträdet i riksdagen förefaller det som att hans mamma Gunilla Norlén går in som operativ chefsbulvan för sonen. För den som inte känner till hela historia framstår det kanske i dag som att Gunilla Norlén äger Kurirengruppen i Sverige AB när hon kanske i själva verket bara är bulvan för sitt enda barn, Andreas. Detta samtidigt som han sitter i riksdagen där en grupp av runt tio kollegor indirekt ger honom mångmiljonbelopp i form av presstöd varje år.

Enorma statsbidrag som aldrig officiellt deklarerats

Att talman Andreas Norlén är moderat och LÖ officiellt är centerpartiskt förbättrar givetvis bidragssituationen då partierna tillsammans har 30-40 procent av mediestödsnämnden under sin kontroll. Ingen kommer givetvis våga underkänna en tidning som ägs av en moderat i riksdagen, speciellt inte när den ges ut under Centerpartiets flagg.

Samtidigt sitter Andreas i konstitutionsutskottet 2010-2018, som bland annat handlägger press- och mediestödfrågor. Det kan knappast bli bättre.

LV avyttras från Kurirengrupp i Sverige AB 2018 då hans mor Gunilla nått 74 års ålder och med rätt kan inte tvingas driva två tidningar heltid längre för sin son.

Men under tiden som Andreas sitter i riksdagen delar hans partivänner ut över 60 miljoner kronor till hans ”mamma”.

Parallellt med detta ifrågasätts inte verksamheterna alls av MPRT, detta kanske på grund av att Andreas är uppförd i bolagsordningen som styrelsesuppleant.

Samtidigt som bidragen flödar gör han inlägg på Twitter där han aldrig är sen med att beklaga sig över bidragslandet Sverige och gnälla på både Sverigedemokraternas och Socialdemokraternas inställning till det samma.

Vad talman Andreas Norlén inte gör är dock mer talade. Han har givetvis aldrig tweetat eller beklagat sig över vare sig presstöd eller mediestöd. Detta eftersom han själv är en av de största bidragsparasiterna i landet.

Berikar sig med bidragspengar som skall användas för tidningarna

Ett presstöd är något som tillkommer utöver en tidnings normala verksamhet. Varje år måste de som får stödet noga deklarera hur det har använts. Om LÖ inte hade fått något stöd hade de givetvis gjort stora försluter. Nu gör LÖ istället stora vinster varje år. Under 2013 gör de en utdelning till moderbolaget på 1,05 miljoner vilket motsvarar 36 procent av stödet de fick. Under 2014 skickar tidningen 953 000 kronor till moderbolaget och året efter 700 000 kronor. Nästan 30 procent av presstödet som kommer in till tidningen skickas alltså vidare till ett annat företag.

I LÖ:s redovisning ser det ut som att tidningen precis går runt och de nolldeklarerar varje år. I själv verket gör de stora vinster som skickas vidare som bokslutsdispositioner inom koncernen. Totalt skickas 3,3 miljoner mellan 2013-2018 samtidigt som företaget söker driftstöd från Staten.

Läs resten av artikeln i Nya Riks