EKONOMI & ANALYS. Som boende i Portugal försöker jag att hänga med så gott det går beträffande Portugal, men även att försöka göra relevanta jämförelser med Sverige. Båda länderna är EU-medlemmar och har cirka 10 miljoner innevånare.
Text och analys: Jan Norberg
Det är inte en lätt uppgift om man också betänker att Portugal också tillhör den skaran länder vilka nettomässigt får ta del av EU:s enorma skuldlättnadsprogram med anledning av den sk Covid-19-krisen. Ett program där Sverige tillhör skaran av nettobetalande länder och för vilket löften givits om att bistå med cirka 175 miljarder SEK.
All EU vänligt sinnad rapportering försöker nu unisont kabla ut att den ekonomiska återhämtningen i EU går som tåget och att alla siffror ser väldigt ljusa ut, men stämmer det verkligen?
Trots coronapandemin ökade de svenska hushållens finansiella nettoförmögenhet med 1.061 miljarder kronor under 2020 och den totala nettoförmögenheten uppgick till 12.172 miljarder kronor. Förmögenheten har mer än dubblerats under de senaste 10 åren. De två största posterna inom hushållens finansiella tillgångar är pensionssparande och bostadsrätter.
Under 2020 var det framför allt aktierelaterade tillgångar som bidrog till en ökad nettoförmögenhet eftersom noterade aktier och hushållens innehav i aktiefonder steg med vardera 18 procent. Även hushållens tillgångar i pensionssparande och bostadsrätter steg under året med 7 respektive 8 procent.
När man smälter påståenden av det här slaget måste man först ta ställning till om hur dessa ökande tillgångsvärden tillkommit. Har det skett med lån? Svaret är tveklöst Ja, likaså har aktieinnehav och fondinnehav stigit, något som är resultatet av en mycket tveksam börsuppgång.
Svenska Hushållens finansiella tillgångar och skulder, ställningsvärde och tillväxt, mdkr och procent
Den svenska Statsskulden steg under 2020
Riksbanken spelar högt spel
När inflationen nu tränger sig på så bör man ha i minnet att svenska Riksbanken villigt stödköper bla s.k. skräpobligationer.
Riksbanken fortsatte under fjärde kvartalet 2020 att stödköpa obligationer för att hålla det allmänna ränteläget nere och bidra till en fungerande kreditförsörjning.
Riksbankens innehav i obligationer uppgick till 931 miljarder kronor vid utgången av 2020 vilket var en ökning med 173 miljarder jämfört med 2019.
Under coronapandemin 2020 stödköpte Riksbanken både bostadsobligationer och företagsobligationer.
Riksbanken nettoköpte under 2020 obligationer utgivna av monetära finansinstitut, och då framför allt bostadsinstitut, för 264 miljarder kronor.
Innehavet i företagsobligationer uppgick till 3 miljarder vid slutet av 2020. Riksbanken fortsatte även stödköpen av statsobligationer och vid årets slut uppgick innehavet i statsobligationer till 377 miljarder kronor. Det utländska obligationsinnehavet minskade under året med 94 miljarder kronor.
Riksbankens innehav i obligationer 2020, ställningsvärde, mdkr
Icke-finansiella bolags finansiering
Icke-finansiella bolags finansiering via emissioner av räntebärande värdepapper minskade i och med coronapandemins utbrott men har under de två senaste kvartalen återigen blivit allt viktigare som finansieringsform.
Under fjärde kvartalet 2020 nettoemitterade, nyemissioner minus förfall, de icke-finansiella bolagen för 31 miljarder kronor.
Under helåret 2020 var nettoemissionerna negativa och uppgick till -8 miljarder kronor.
Lån i bank och andra monetära finansinstitut är fortsatt den vanligaste finansieringsformen för icke-finansiella bolag och för helåret 2020 var nettoupplåningen 72 miljarder kronor.
Icke-finansiella bolagsemitterade värdepapper och lån i monetära finansinstitut, mdkr
För Portugal redovisas följande: Familjernas, företagens och statens skuldsättning ökade med 14,1 miljarder euro netto under första halvåret jämfört med slutet av 2020, till 762,5 miljarder euro.
Förvisso lite annorlunda redovisning mellan länderna men helt klart står att den sammantagna skuldsättningen i Portugal motsvarar cirka 150 Miljarder SEK och det skall då ställas emot den underliggande statsfinansiella hanteringen av resp lands skuldsättning.
Enligt ett uttalande från Portugals Centralbank (BdP) uppgick den icke-finansiella sektorns skuldsättning i juni 2021 till 762.482 miljoner euro, varav cirka 350 miljarder euro var relaterade till den offentliga sektorn och 412 miljarder euro till den privata sektorn.
Enligt Centralbanken berodde ökningen på 14,1 miljarder euro jämfört med slutet av 2020 på ökningar på 8,1 miljarder euro i den offentliga sektorns skuldsättning och 6 miljarder euro i den privata sektorns skuldsättning.
Ökningen av den offentliga sektorns skuldsättning: ”berodde framför allt på ökningen av skuldsättningen till den finansiella sektorn (4,4 miljarder euro) och skuldsättningen till utlandet (3 miljarder euro)”.
Enligt BdP ökade företagens skuldsättning inom den privata sektorn med 4 miljarder euro, och denna ökning ”förklaras främst av den finansiering som erhållits från finanssektorn (2,2 miljarder euro) och från utlandet (1,8 miljarder miljoner euro)”.
Privatpersoners skuldsättning ökade med 2 miljarder euro, ”vilket återspeglar ökningen av den finansiering som erhållits från den finansiella sektorn”.
I juni 2021 var den årliga förändringstakten för privata företags totala skuldsättning 1,6 procent, 0,1 procentenheter mer än i slutet av 2020, medan genomsnittet för privata företags totala skuldsättning ökade med 1,3 procentenheter till 2,7 procent.
Nästa uppdatering av statistiken över den icke-finansiella sektorns skuldsättning kommer att göras av BdP den 21 september.
Med min ytterst begränsade kompetensnivå så ter sig den svenska skuldsättningen ha inneburit att den svenska privatupplåningen nu närmar sig nivåer man inte trodde vara möjlig bara för något år sedan.
Vad händer då denna lånebubbla spricker och svenskar med hög skuldsättning tvingas gå ifrån gård och grund på grund av inflation och ökande räntor?
Statskulden ser ju vid en första anblick inte så svår ut men om hela det finansiella systemet skall klara en lånebubbla, hög privat skuldsättning samtidigt som den kommunala sektorn redan idag går på knäna så blir trycket på olika typer av skattehöjningar mycket sannolika.
Vi är då tillbaka till en ekonomi som liknar den vi hade på 80-talet då det enbart gällde att klara sig ur inflationsfällan, något som inte var så lätt då svenska regeringar genomförde flera ordentliga devalveringar.
Numera sköter sig den saken själv då Sverige anslutit sig till en flytande kronkurs. En taktik som haft relativt begränsade framgångar. Den svenska kronans värde har bara under några år tappat cirka 30 % på några enstaka år.
Konklusionen kan bara bli att svenska skattebetalare har att se fram emot inhemska ekonomiska problem av en dignitet vi tidigare aldrig har sett maken till. I tillägg till att Sverige anslutit sig till den pakt som gemensamt tagit på sig uppgiften att rädda Euron i EU.
Good Luck Sweden!
Text och analys: Jan Norberg
Vad gäller statsskulden har Sverige två fördelar . Sveriges är relativt mindre . 40 % av BNP mot 124 % för Portugal. Portugal har troligen en fördel; EU och dess tongivande länder vill , av förtroende- och prestigeskäl, inte låta ett EMUland fallera.
Skamfrätts inledande dialog (med döskallen i handen):
”Skuldkris eller spargris – det är inte frågan!”
Hamlet höll en monolog.
Skamfrätt är ett samlingsnamn på landsförrädare HÖGST upp i statsledningen.
Dessa kabinetts-marionetter håller en dialog, som lika gärna kunde vara en monolog, med sina tjänstejon.
Fredrik Reinfeldt satte ord på det i sin klassiska dialog med riksdagsledamöter som uttryckt en egen mening och frångått partilinjen:
”Ni ska inte tro att ni är någon remiss-instans!”
Har aldrig hört uttrycket ”skamfrätt” förut. Har det sitt ursprung i ”skamanfrätt” månne…eller en förkortning av ”skamfilad rätt” ?
Javisst, och betoningen ligger på första stavelsen och anspelar även på Hamlet med sin döskalle, sina dödgrävare och självdestruktiviteten i det val han betraktar.
https://www.greelane.com/sv/humaniora/litteratur/to-be-or-not-to-be-4039196/
Ja, Good Luck Sweden!
När man i Tyskland önskar någon lycka till inför ett äventyrligt åtagande kan man ironiskt uttrycka det med orden ”Hals und Beinbruch!, vilket betyder ”Hals och benbrott!”.
Sverige befolkning upplever nu en ofattbar förstörelse av ett förhållandevis rätt fint land för ett antal decennier sedan.
”Vad är det som händer?”, ”Kommer det att bli värre?” är frågor som allt fler ställer sig.
Jag har tidigare här i Newsvoice skrivit om likheten Sverige och Jugoslavien – och jag vill här ta upp denna parallell igen.
F. William Engdahl och Diana Johnston har var för sig – men unisont – beskrivit hur förstörelsen av Jugoslavien gick till i sina respektive böcker ”The Lost Hegemon: Whom the gods would destroy” och ”Fools’ Crusade”.
1. Jugoslaviens ekonomi körs i botten av en fullständigt korrumperad statsledning.
2. Skuldsättningen till Världsbanken och IMF ökar lavinartat.
3. Bankerna dikterar nu fullständigt landets politik.
.
4. Styrd, mycket kraftig, invandring av muslimer, varav många är Mujaheddin-krigare.
5. Orättvisor, våld och attentat riktas mot ursprungsbefolkningen.
6. Därigenom uppstår mycket starka spänningar mellan muslimer och kristna.
7. Krigsmateriel förs in i landet via Vatikanen och fördelas till militanta muslimska grupper.
8. Dessa militanta muslimska grupper, ledda av Mujaheddin-krigare massakrerar försvarslösa i byar ute på landet.
9. Massmedia ”rapporterar” världen över om det eskalerande våldet men ljuger och ger serberna skulden.
10. All ”information” från de ljugande massmedierna kommer från en PR-byrå.
11. Inbördeskriget startar med enorm ”etnisk rensning” riktad mot kristna.
F. William Engdahl framhåller att det är högt uppsatta amerikanska politiker med romersk-katolsk trostillhörighet som gång på gång använder sig av muslimska fanatiska jihad-krigare för att starta krig och revolutioner över hela jorden och att händelserna som ledde till inbördeskriget i Jugoslavien på nittiotalet till stor det styrdes från Washington DC.
Två av dessa politiker var Bill Clinton och Madeleine Albright, som båda formats vid det jesuitiska elituniversitetet Georgetown University.
Här är en mycket kort video, där den före detta amerikanska utrikesministern Madeleine Albright säger att 500000 irakiska barns död i kriget i Irak var ett skäligt pris:
https://www.youtube.com/watch?v=RM0uvgHKZe8
(Madeleine Albright – The deaths of 500,000 Iraqi children was worth it for Iraq’s non existent WMD’s)
”Ändamålet helgar medlen!”
– Anser svenska ledande politiker att ett framtida förödande inbördeskrig i Sverige med hundratusentals döda är ett skäligt pris för deras liv i sus och dus?
Antagligen! Svenska politiker förutom Åkesson verkar strunta i vad som händer med Sverige…Utlandet hägrar tydligen för ”svenska” politiker som nog väntar sig lukrativa låtsasjobb i FN eller någon annan korrumperad organisation.
Hur fångas bottenskrapet upp? Så här…?
Fiktiv Platsannons
Ort: Förstockade Långholmen
Yrke: Ledande kabinett-marionett
Lön: Du kommer att ha det fett!
Meriter: Retorisk skicklighet, gärna f.d. ombud med hård hud och slugger-mentalitet
Ansökan skickas till din personliga ordensmästare.
Ytterligare en i raden i denna jesuitutbildade ytterst mäktiga skara av ledande politiker som uttalar sig föraktfullt om mänskligt liv:
https://www.youtube.com/watch?v=ZEPvXMH5MUo
(Zbigniew Brzezinski It is infinitely easier to kill a million people than to control them)https://sv.wikipedia.org/wiki/Zbigniew_Brzezinski
Hans son har varit USA:s ambassadör i Sverige!
Och dessa FULLSTÄNDIGT hänsynslösa ”religiösa” världsledare dikterar vad ”våra” kabinetts-marionetter och gräddfils-knapptryckare i Gå-över-liks-dagen gör!
Jäven slaskar över krisen.
Jäven slaskar över krisen.
Får vi lov, ja får vi lov
att sjunga sozzarnas visa?
Och inte bara sozzarna – utan hela det ”utvalda” packet i toppen av partierna!
Så svenskarnas ”förmögenhet” har ökat bara för att priserna ökat på bostadsrätter, villor och att aktiespekulation går bra? Tja, så kanske man kan se det men säg att arbetslösheten börjar öka markant även bland svenskar och man måste börja sälja av sina villor och bostadsrätter då sjunker ju ”förmögenheten” snart ihop och säljpriset måste ju helst vara högre än lånen man har på bostaden vilket kanske inte är så lätt på en vikande marknad. Frågan är ju hur förmöget svenska folket är i verkligheten? Fiktiva värden på bostäder och aktier kan snabbt sjunka ihop till intet.
Benny, helt rätt. Det är just det som är den stora bluffen, dvs ”förmögenheten” är en illusion pga en bostadsbubbla vilken är driven av faktum att det är mycket lätt att låna pengar till extremt fördelaktiga villkor. Det är ett gigantiskt pyramidspel som pågår på bostadsmarknaden. När andelen av den sammantagna svenska skulden ökar i bland privatpersoner så är det också dessa som får ta stöten när spelet är över.
Man kan ju tänka sig att de vilka hinner realisera sina värdeökningar på boendet kan känna sig någorlunda säkra, men tyvärr måste vi ju alla bo någonstans så de vilka säljer sina bostäder köper i regel något nytt boende. På en överhettad bostadsmarknad drivs därför priser på boendet upp och finns det då ingen balans mellan utbud och efterfrågan så fortsätter vansinnet till den dag andra faktorer inom samhällsekonomin brakar samman.
När kommunerna dessutom är våldsamt överbelånade, något som inte syns så lätt i statistiken, så stöttas de av statliga medel. Dvs staten börjar nu återigen att låna för att täta alla läckor i det sjunkande skeppet Sverige.
När detta pyramidspel till slut faller samman så faller ju också börsvärden och då blir det ju inte lättare för privatpersoner att parera förlusterna.
Exakt analys av läget Jan! Bara invandrartäta Malmö går back 6 miljarder per år och borde sättas i konkurs. Som det är nu måste andra ta notan för Malmö men det finns dessvärre flera kommuner på fallrepet.